Manar skrev:Efter en halvtimme at samma sak och ett intensivt hävdande att det är kartan som gäller och inte terrängen, så begärde hon mötet avslutat eftersom hon inte tyckte att jag hörde på eller ville ta till mig hennes förklaringar. Jag tyckte ungefär samma om henne så vi avslutade.

Efteråt hade jag ett till långt möte med Soc där dom tog upp hur oroliga dom var eftersom dom tyckte att golvlisterna hemma hos mig varit dammiga och att en tröja jag köpt nyligen krympt i tvätten.
Dessutom var det hemskt att min son (som har asperger) inte hade några jämnåriga kompisar och inte ville leka med andra, men istället hade blivit så glad då Råd och Stöd kommit och hälsat på. Jag försökte förklara att inom Aspergerdiagnosen så var det inte ett ovanligt beteende och just sociala situationer var starkt påverkade. Dom svarade dock bara att alla Aspergers var inte sådana, flera hade många jämnåriga vänner, och mina försök att förklara att min son inte var en av dom var fruktlösa.

Ibland önskar jag nästan att jag hade det kaotiska känsloliv psykologen säger att jag har, för då skulle jag kunna säga dom rakt upp i ansiktet vad jag tycker om dethär

Tycker den där psykologen (och Soc) verkar ha för mycket prestige. Sa psykologen verkligen att "Har man mer än 14 poängs skillnad här och här så är något fel"? Det är sånt som får mig att tänka "vadå fel", bara för att man tänker annorlunda än majoriteten så behöver det inte vara nåt "fel". Och definitivt inte ett sånt "fel" som gör att man måste beröva nån barnen.

Och hur många har inte avbrutit sin universitetsutbildning för att de upptäckte att det inte var nåt för dem/de inte klarade av detta ämne? Det är verkligen inte nåt bevis på att man inte klarar av att vara förälder. Behöver man en universitetsexamen för att vara förälder?!

Är dina barn el din son inskriven i Barnhabiliteringen? Kanske de där kan förklara för soc att barn med AS kan vara enstöringar utan att de mår dåligt el har dåliga föräldrar.

Är det bristande städning de stör sig på (det skulle de säkert stört sig på hos mig också), så begär att få hemtjänst el nåt liknande.

Hoppas du kan få prata med en kurator på Vuxenhabiliteringen, dvs nån som förstår aspergare.

Tycker också du ska ringa till Handikappombudsmannen. Du behöver inte anmäla på en gång, du kan prata med dem vad de tycker. Har du varit inne på Attention, där finns många föräldrar med barn som har ADHD och/el AS? Försök att få tips av så många som möjligt.

Jag känner igen just detta när man försöker förklara men det är som att tala med en vägg. De har redan bestämt sig och de har ju alltid rätt, de har makten. Tur för mig att min dotter inte själv har AS, annars kunde jag råkat i samma situation.

FÖRIHELVETE NÄR SKA DE JÄVLARNA FATTA ATT LITE BRISTER I STÄDNINGEN INTE GÖR EN TILL EN DÅLIG MÄNNISKA!!!!!!!!!!

JAG BLIR SÅ JÄVLA ARG!

helvetesjävlatantfittorförbannadeslappkukar!!"¤#!¤#%#¤%"¤%&

*vill gå lös på något med ett stort brännbollsträ*

Säg till vad jag kan hjälpa dej med. rdos har slagits med idioter förr, hoppas han har gett dej tips och råd. Jag är duktig på att rycka folk i näshåren (bildligt talat) IRL om så skulle behövas. Såhär får man fan inte hota och trakassera folk!

Förbannade svin! Dretsäckar! Anfäkta och anamma! Gråsuggor och plattfötter!

ETW%RYW&YW"#¤"¤&"%/"%& !!!!

Härligt, Weasley! Någon av oss ska nog kunna åstadkomma något. Eller så gör vi det tillsammans!

Ugh. Nu har jag lugnat ner mej. Nu kan jag bidra med mer konstruktiva tankar. Erbjudandet om hjälp står kvar, men jag lämnar brännbollsträet hemma. ;-D

Vad menar idioterna egentligen? Ska alla som inte klarar teknisk fysik ha diagnos, eller åtminstone utredas? Ska man omhänderta barnen för alla som någon gång har haft en dammig tröskel eller råkar krympa en tröja i tvätten? Då kommer det ju sluta med att alla föräldrar kommer vara anställda som fosterföräldrar åt varandras barn. Och (varför) ska man tvinga ett barn med AS att umgås med andra barn och kanske må dåligt på kuppen?

Nej, det låter som både psykologen och soc.folket skulle behöva utredas. Några minimkrav på IQ måste väl ändå finnas även i de yrkena?

Som sagt. Det här stinker sunkmök, piss och skit och lite till... Jävlarns idioter...

Men brännbollsträn ska vi nog lämna hemma. Arga partsinlagor ska vi kanske tänka oss. Skicka på de inkompetenta asen lite saklig information om diagnoserna de håller på och spelar kunniga om.

Alien skrev:Tycker den där psykologen (och Soc) verkar ha för mycket prestige. Sa psykologen verkligen att "Har man mer än 14 poängs skillnad här och här så är något fel"? Det är sånt som får mig att tänka "vadå fel", bara för att man tänker annorlunda än majoriteten så behöver det inte vara nåt "fel". Och definitivt inte ett sånt "fel" som gör att man måste beröva nån barnen.

Och hur många har inte avbrutit sin universitetsutbildning för att de upptäckte att det inte var nåt för dem/de inte klarade av detta ämne? Det är verkligen inte nåt bevis på att man inte klarar av att vara förälder. Behöver man en universitetsexamen för att vara förälder?!

Är dina barn el din son inskriven i Barnhabiliteringen? Kanske de där kan förklara för soc att barn med AS kan vara enstöringar utan att de mår dåligt el har dåliga föräldrar.

Är det bristande städning de stör sig på (det skulle de säkert stört sig på hos mig också), så begär att få hemtjänst el nåt liknande.

Hoppas du kan få prata med en kurator på Vuxenhabiliteringen, dvs nån som förstår aspergare.

Tycker också du ska ringa till Handikappombudsmannen. Du behöver inte anmäla på en gång, du kan prata med dem vad de tycker. Har du varit inne på Attention, där finns många föräldrar med barn som har ADHD och/el AS? Försök att få tips av så många som möjligt.

Jag känner igen just detta när man försöker förklara men det är som att tala med en vägg. De har redan bestämt sig och de har ju alltid rätt, de har makten. Tur för mig att min dotter inte själv har AS, annars kunde jag råkat i samma situation.

Jag vet inte om hon använde just ordet 'fel'. Citerade bara ur minnet. Men i allafall onormalt och något som entydigt visade på diagnos. 14 poäng är 14 poäng är 14 poäng..

Tydligen, enligt henne, så kan man inte misslyckas med universitetet om man har en IQ på 142. (nästan exakt citat) så gör man det så har man problem. Man tycket att en psykolog borde ha mer koll på IQ och vad den egentligen mäter.

Han är inskriven på barnhab, och jag har också kontaktat vuxenhab. Tyvärr är barnhab här experter på omorganisering så trots att vi varit inskrivna sen han fick diagnosen hör ett halvår sen så har vi inte fått någon hjälp än. Bara träffat olika temporära grupper.

Städning är det dom stör sig mest på. Jag har aldrig varit pedantisk med städning så länge det varit rent och trivsamt , men dom har antecknat varje dammkorn. Särskillt under fasta möbler och på lister och liknande där jag inte haft en tanke på att någon skulle titta eller bry sig.

Jag hoppas mycket att Vuxenhab kan hjälpa mig. Antingen med att medla med Soc eller med insatser som inte enbart är övervakning.

Känner igen en hel massa av det som Manar hamnat i men vet tyvärr inte hur man kommer ur skiten på ett bra sätt. Framförallt är det lustigt hur man kan få till det att föräldrar med hög IQ har olika slags problem. I mitt fall så var det enligt utredaren något som inte stod rätt till bara för att jag valt att gifta mig med en med lägre än normal IQ

Vi har iofs numera inga insatser från soc. på våra stora barn (13 och 14) och har inte heller haft några sedan vi sade upp kontaktpersonen år 2004 när hon skickat en massa spionmaterial till soc i samband med LVU ansökningarna då. Vi begärde att få alla insatser via LSS istället. Jag tror det var ett smart drag som gör att vi idag inte har några spioner.

Manar, du är själv berättigad till LSS när du har AS-diagnos, oavsett om du tror på den själv eller inte. Du borde kunna begära insatser via LSS för att klara barnen istället för via SoL. Då skulle du kanske slippa spionerna. Har du oxå ett barn med autism-spektrum diagnos så har barnet oxå rätt till insatser via LSS.

Tyvärr har vi fortfarande inte lyckats få hem vårt omhändertagna barn än som nyligen fyllde fyra. Soc kör med att skita i allt. Det är så de fungerar. Först så ska man lägga sig i allt, och när man fått en dom på att barnet ska placerat utanför hemmet så börjar man plötsligt skita i allt.

Har du blivit erbjuden någon föräldrautbildning? Någon vardagsassistans? Känner med dig, du har det orättvist tungt. Ett råd bland andra, så att du har att välja mellan:

LSS Råd och Stöd finns det något som heter( iaf på min ort). Kan man få om man har AS-diagnos. Där kan de AS. De är hjälpsamma och på din sida. De har flera kompetenser, som psykolog, arbetsterapeut, kurator. De skulle kanske kunna hjälpa att vara med och förklara för dem på Soc vad AS är och inte är, och vilket stöd och utbildning man skall pröva före LVU.

Lycka till!

Ja, precis, begär hjälp med att hantera soc från LSS. Det kan nog vara en bra idé, speciellt som LSS kan AS och kanske kan argumentera bättre med soc än vad du kan. Framförallt kanske man lyssnar mer på en sådan person än en "misstänkt förälder".

http://www.socialstyrelsen.se/NR/rdonly ... 021144.pdf

Det är en länk till Socialstyrelsens dokument om Individuell plan enligt LSS. Syftet är att brukaren skall få mer inflytande över sin situation.

Det kan vara så att om soc specificerar vad de tycker du har för problem så kan man i en individuell plan hitta årgärder för att komma tillrätta med dom (kritiken). Alla som ingår i personkrets ett kan begära en individuell plan.

pH skrev:Har du blivit erbjuden någon föräldrautbildning?

Nej.

pH skrev:Någon vardagsassistans?

Nej.

Jag går en kurs som kallas Komet vilken är en slags föräldrautbildning. Soc har dock inget med den att göra och var inte dom som erbjöd.

Soc erbjöd dock att deras variant av Råd och Stöd skulle komma som assistans. Och dom kom, med papper och penna och förstorningsglas...

pH skrev:Känner med dig, du har det orättvist tungt. Ett råd bland andra, så att du har att välja mellan:

Det är jobbigt ibland. Det jag har svårast att förstå är hos Soc överhuvudtaget tror att dethär ska gagna barnen. Utredningen har varat i snart ett år nu och barnen påverkas. Dessutom behöver jag bara se hur dom reagerar på att åka till sin kontaktfamilj, eller ångesten dom känner bara deras mamma ska gå hem till sig, för att inse att en kontaktfamlij vore en biljett in i helvetet för dom.

pH skrev:LSS Råd och Stöd finns det något som heter( iaf på min ort). Kan man få om man har AS-diagnos. Där kan de AS. De är hjälpsamma och på din sida. De har flera kompetenser, som psykolog, arbetsterapeut, kurator. De skulle kanske kunna hjälpa att vara med och förklara för dem på Soc vad AS är och inte är, och vilket stöd och utbildning man skall pröva före LVU.

Ska se om dom finns här med.

Om du får formell diagnos först så har du rätt till LSS Råd och Stöd, och de verkar väldigt bra och hjälpsamma i Linköping. De verkar vilja lösa problem och hjälpa istället för att leta fel.

Kvasir skrev:Om du får formell diagnos först så har du rätt till LSS Råd och Stöd, och de verkar väldigt bra och hjälpsamma i Linköping. De verkar vilja lösa problem och hjälpa istället för att leta fel.

Det kan ju oxå vara intressant att se om LSS accepterar psykologens diagnos.

Det första de brukar göra är nämligen att göra en utredning om man är berättigad till LSS.

rdos skrev:
Det kan ju oxå vara intressant att se om LSS accepterar psykologens diagnos.

Det första de brukar göra är nämligen att göra en utredning om man är berättigad till LSS.

Jo, det är riktigt. Om diagnosen är gjord på psyk så verkar det bara vara en ren formalitet med den s.k. utredningen, men det kan ju tänkas att det är annorlunda med privata utredare. Undrar vilka formella krav som finns egentligen för att en diagnos ska gälla? Måste den som ställer diagnosen ha någon formell behörighet, eller räcker det med att t.ex. ha gått någon kurs, eller t.o.m. bara själv anse sig ha kompetensen?

http://www.hn.se/m_standard.php?id=9274 ... ing_2=167&


Kan det va nåt?

Tack, Kvasir, Ganesh, pH, rdos för att ni hjälper Manar nu. Jag blir så frustrerad för jag har själv inga barn och ingen kunskap om alla de där svängarna.

Men jag har sagt det förut och jag säger det igen; behövs det så ska jag göra allt som står i min makt för att hjälpa till! Säg bara vad det behövs hjälp med! Jag är bra på att IRL-a och på att skriva kritiska brev. Jag är också bra på att dra igång sega processer och få dem att sluta som jag vill.

Tack weasley. Jag uppskattar ditt stöd mycket, liksom alla andras naturligtvis. Just nu är jag mest villrådig om vad jag ska göra, men jag ska i allafall tala med Vuxenhab och höra vad dom kan hjälpa med.

Vad kan ha gjort att de känner att de måste ta hand om dina barn?

Antingen så verkar man bry sig för mycket om sina barn, och folk tänker på 42 -åringen. Eller så blir man beskylld för att vara en dålig förälder som inte genast springer fram och tröstar barnet som snubblat eftersom ex. hustrun redan är "framme".

Apropå "Soc": kommer ni ihåg Louise som sov utomhus under en bil i trakten av Värnamo? När (den störda) pappan krävde vårdnad så vågade de inte säga nej, men när människor blev vansinniga av socialnämndens hantering så skaffades väktare... <b>Då fanns det resurser</b> !!!

Känns som att socialkontor oftare agerar mer för att de "har lust" (dags att visa att vi gör något), mindre för att de någon slags gedigen kunskap.