Hej!

Jag är 21 år gammal man som nästan är helt säker på att jag lider av ADD sedan barnsben. Jag var på VC två gånger och terapeuten erkänner att symptomerna tyder på det men att han inte kan tro på det helt först än vi träffat i 5, 10 gånger eller mer (ca 5, 10 veckor eller mer).

Jag har aldrig lyckats jobba på ett ställe i mer än två månader. Mitt nya jobb (ca en månad gammal) skall egentligen vara roligt men jag orkar knappt längre och går på toa för att bryta ihop i tårar 3 av 5 arbetsdagar.

För nån som vet, någon som eller själv har självmedicinerat sig, skulle jag vara jätte tacksam för tips på vad jag kan ta receptfritt. Jag orkar inte längre och detta jobb måste skötas då jag har räkningar upp till halsen och riskerar kronofogden samt som hyran behöver betalas.

Jag orkar inte mer, snälla hjälp mig.

Moderator: Kompletterade rubriken.

Råkar du bo i Linköping kan du komma över till mig för jag har suttit i samma sits

Bor tyvärr i Halland . Hur klarade du dig då?

Först alkohol, slåss mot nazister och andra droger. sedan diagnos och lagen om särskit stöd (LAS).

Oj då.
Har du självmedicinerat dig något?

Packe skrev:Först alkohol, slåss mot nazister och andra droger. sedan diagnos och lagen om särskit stöd (LAS).

Du menar väl LSS, eller!?

atoms skrev:

Packe skrev:Först alkohol, slåss mot nazister och andra droger. sedan diagnos och lagen om särskit stöd (LAS).

Du menar väl LSS, eller!?

Jo

anonymus skrev:För nån som vet, någon som eller själv har självmedicinerat sig, skulle jag vara jätte tacksam för tips på vad jag kan ta receptfritt.

Koffein! Har du ångest så ska johannesört vara bra. Jag tar melatonin för att sova, kräver recept i sverige så jag köper från Storbritannien istället.

Det enda lagliga och receptfria som hjälp mig något är stora mängder koffein när jag behövt koncentrera mig. Till skillnad från många så blir jag inte hyper av varken socker eller koffein.

anonymus skrev:Jag var på VC två gånger och terapeuten erkänner att symptomerna tyder på det men att han inte kan tro på det helt först än vi träffat i 5, 10 gånger eller mer (ca 5, 10 veckor eller mer).

Vill du ha diagnos och hjälp så får du nog helt enkelt gå på mötena.

Men vafan. finns det inga Halländare här? (Finns Halland på riktigt?)
Jag vet av erfarenhet att systemet bryter ner de svaga fort och att ha nån med erfarenhet anskte mot ansikte så att säga kan avgöra (Cencur)

Choklad)

Koffein gör att mitt hjärta bultar snabbt och jag börjar darra, ingen skön känsla.

Får nog ringa vuxen NP-enheten eller nåt?

Ingen som tagit medicin som hjälpt?

Vad är det du vill medicinera mot? Ångest? Koncentrationsproblem? Annat?

Och nej, finns inget receptfritt, tycker du skall uppsöka vård.

Om du självmedicinerar så kan ju utredningsresultaten bli missvisande.

Du kanske skulle sjukskriva dig en tid? Din hälsa är faktiskt det viktigaste...

Du kanske skulle sjukskriva dig en tid? Din hälsa är faktiskt det viktigaste...

Jag har tänkt på det men har stark tro att ingen går med på det. Sedan det faktum att jag vill för första gången i mitt liv klara av någonting och inte bara ge upp (igen); om jag nu inte får sparken för oundvikliga förseningar och slarvigt arbete.

sugrövmanövern skrev:Vad är det du vill medicinera mot? Ångest? Koncentrationsproblem? Annat?

Och nej, finns inget receptfritt, tycker du skall uppsöka vård.

Jag vill medicinera mig mot depression, koncentrationsproblem och låg energi både psykiskt och fysiskt.

Läste om Reboxetin, är det receptfritt?

Om du tror att depression kan vara en del av din problembild, så är SSRI värt att testa. Det fungerar inte för alla, men för en hel del är SSRI vad de behöver för att klara arbetet! SSRI skall kombineras med psykologiskt förändringsarbete, hävdar jag. Om du får diagnos ADD kanske du kan få testa centralstimulerande, om dina problem är sådana.
Självmedicinering avråder jag ifrån, särskilt mot ångest. Det finns mer än nog av dåliga erfarenheter av det.

anonymus skrev:Mitt nya jobb(ca en månad gammal) skall egentligen vara roligt men jag orkar knappt längre och går på toa för att bryta ihop i tårar 3 av 5 arbetsdagar.

Berätta gärna mer om vad som gör att du inte orkar!
Är möjligtvis för hög stressnivå (vilket leder till uttröttning och ofta ångest) en del av problembilden?
Har du även Aspergers syndrom (eftersom du skriver här)?

Jag bor i Göteborg och har en hel del erfarenhet av att klara av arbete eller studier under svåra förhållanden.

Se först och främst till att få specialist hjälp. Be din VC remittera dig till en neuropsykologisk specialistmottagning.
Allmänpsyk kan vara snäppet bättre än VC om man har lite tur...
Sen när du fått denna kontakt kan du där få hjälp med eventuell medicinering.
Jag självmedicinerar med ett antal olika läkemedel men jag tror inte det är där man ska börja... Jag har ätit olika mediciner i över 20 år och genom denna erfarenhet hittat en del mediciner som i perioder hjälper mig... Men att starta med att försöka träffa rätt själv är jag rädd för kan ställa till mer än det kan hjälpa...

Jag anser att man måste vara extremt tydlig med sin läkare hur eventuella mediciner fungerar. Läkare är som människor i allmänhet, de vill att allt ska flyta på så smärtfritt som möjligt. Min erfarenhet är att jag haft alldeles för många läkare som talat om för mig hur medicineringen fungerar istället för att jag fått chansen att säga hur jag upplever det...

Men jag kan inte och tänker inte rekommendera att man börjar sin medicinering med att laborera...

Se till att komma till en mottagning med neuropsykiatrisk specialist kompetens. Som det låter rekommenderar jag att du berättar för din nuvarande läkare hur du mår och känner och att han/hon begär förtur på din remiss... Du ska mao inte behöva gå igenom, de tydligen, obligatoriska terapierna.
Får du inte denna hjälp på din VC åk till Psykakuten om du känner att du inte klarar vänta på deras rutiner....

Tyvärr ger genvägar inte alltid de resultat man vill och i detta fall är genvägen att självmedicinera förknippat men ganska stora risker och relativt liten chans till ett positivt resultat...

Vad du än gör så önskar jag dig lycka till!

TORatANDET skrev:Berätta gärna mer om vad som gör att du inte orkar!
Är möjligtvis för hög stressnivå (vilket leder till uttröttning och ofta ångest) en del av problembilden?

Jobbet i sig ska vara stressfritt då man med mer eller mindre jobbar i egen takt.

Har du även Aspergers syndrom (eftersom du skriver här)?

Jag känner igen mig delvis i det då jag socialt (speciellt på arbetet) hela tiden måste försöka förstå mig på alla och känner mig alldeles för trög och ointresserad för att hänga med. Socialfobi är jag säker på att jag inte har då jag inte blir nervös av att träffa nya, bara att situationen i längden blir allt mer svårare.

Jag försöker att ta mina problem en i taget och hitta grunden till allt men verkar inte kunna få ut något och bli förstådd. För social känner jag igen mig mer i aspergers syndrom medan fysiskt och känslomässigt samt allt det med att sköta tider, koncentration och hålla reda på saker klickar det helt med ADD.

Förlåt om jag varit otydlig då jag fått i mig lite alkohol för att komma bort från alla tankar trots att jag ska upp om två timmar för att göra mig klar till jobbet.

"Gersa"

Nu märker jag att jag kanske har större problem än jag trott.

Tack för tipset.

kan du precisera, vad du behöver hjälp med?

är det goda råd, i allmänhet, eller vad för nåt?

ska försöka råda dig.

kan du precisera, vad du behöver hjälp med?

Hur tar man sig igenom sån situation?

En sak som jag missade i förra inlägget:

Ge aldrig upp.

När du tagit dig igenom den akuta krisen rekommenderar jag att du försöker få kontakt med en handläggare på AF som har kompetens vad det gäller ADHD. Beroende på hur stor AF du tillhör och vilken tur du har kan denna kompetens finnas i varierande grad. Men det ska finnas handläggare som handlägger de fall som är på något sätt "utanför" deras ramar... Orsaken till att du ska se till att få träffa en sådan är att de har koll på vilken hjälp AF kan ge som inte vanliga handläggare har en aning om.. Sen kan man givetvis ha tur att springa på en engagerad "vanlig" handläggare, där man kan få samma hjälp, men det kanske är dumt att chansa...

Eftersom du är relativt ung kan AF hjälpa dig på ganska många sätt, det är upp till dig vad du orkar och vill.

Återigen lycka till och ge aldrig upp. (Nu fick jag med det, igen)

Du kan inte sköta jobbet när du känner dig sådär. Att vara på jobbet och göra ett dåligt jobb kan ibland vara sämre än att inte vara där. Jag vet inte vad du har för anställningsform men försök åtminstone ta dig loss en kortare tid för att få hjälp med det mest akuta. Och märker de att du dricker innan ett arbetspass är det väl ingen vidare merit?

Jag trodde också att stress innebar att man var tvungen att ha för mycket att göra för att känna stress och svarade nej på när man frågade om jag var stressad. Men jag var jävligt stressad på grund av en person på arbetet som behandlade mig illa. Mental stress kan vara på sikt lika förödande som fysisk stress eller stress på grund av att ha för mycket att göra. Man blir till att börja med spänd i kroppen och får svårt att varva ner och sova. Detta gäller oavsett andra diagnoser fast det är olika saker som vi blir stressade för. Så ta väl vara på dig och försök att söka hjälp. Jag vet inte om du behöver mediciner, samtal eller något annat men om en destruktiv situation inte bryts i tid kan det vara svårare att komma ur den.

anonymus skrev:

TORatANDET skrev:Berätta gärna mer om vad som gör att du inte orkar!
Är möjligtvis för hög stressnivå (vilket leder till uttröttning och ofta ångest) en del av problembilden?

Jobbet i sig ska vara stressfritt då man med mer eller mindre jobbar i egen takt.

Jag menade alltså vilken faktisk subjektiv stressnivå du upplever i kropp och känsla, vilket som Bjäbbmonster beskrev, styrs mer av andra faktorer än av arbetstakt. Att lära sig känna av sin stressnivån är steget innan att kunna reglera den.

Om du vill lära dig att hantera dina utmaningar, menar jag fortfarande att du måste beskriva mer i detalj vad det är som händer. Om inte här, så för dig själv! T.ex. Hur påverkas du av perception (=sinnesintryck), främst ljud där, och hur kan du experimentera med att förbättra det (testat öronproppar?). Vilka sociala situationer där kräver mycket av din energi eller ger dig ångest? (Beskriv skriftligt detaljerat, skriv sen ner bättre hantering.) Mer utmaningar? Förändring och bättre hantering kräver arbete.

Om du däremot vill straffa ut dig från en arbetsplats, så är det bara att fortsätta som du gör nu, och inte titta närmare på dina utmaningar/problem. Jag önskar dig lycka och framgång med vilken väg du än väljer.