Skogen, naturen i övrigt (bortsett från vintertid, så jäkla trist).

Där jag gör som jag själv behagar utan krav och förväntingar ( mitt hem). Även ute i naturen samt vid havet.

Krakow. Museer.

Ett rum fullt med datorer.

Hemma. I min trädgård. Eller på tidig morgonpromenad i folktomt landskap, gärna skog eller hed. Eller i verkstäder/ateljéer hos snickare, glasblåsare, vävare, keramiker.
Allt hantverk och konstnärlig verksamhet gör mig kolugn och glad, både när jag själv eller någon annan håller på med det. Fast inte i stora grupper förstås.

Här

Trivs väldigt bra när jag sitter vid ett piano eller en flygel. Allra bäst om jag är ensam i rummet. Samtidigt tycker jag att det är kul att spela inför publik, men det händer inte för ofta.

Biblioteket ^^
Även om jag varken läst Kafka eller Dostrojevskij, drar mig för tjocka romaner om jag inte känner ett väldigt sug, ofta läser serier och ungdomsromaner... så är jag ändå en boknörd. Har många gånger gått in på bibblan och känt ångest minska direkt. Men det kan verka tvärtom ibland, att jag får prestationsångest av alla olästa böcker eller känner mig främmande bland romaner som plötsligt inte verkar vilja bjuda in mig (inbillningar, fantasi har jag gott om).

Naturen är ju också alltid trevlig i olika varianter.
Ett tag besökte jag ofta tågstationen i min stad, men det var innan jag började pendla så nu har stationen fått en annan känsla som inte är lika drömsk.

Biblioteket här med.
För att det är så lugnt (oftast) och för att ingen jag känner brukar uggla där. Slipper således vara på helspänn och göra allt för att passa in.

under ytan

Är det bara jag som känner mig direkt obekväm i bibliotek? Den hemska belysningen är huvudvärksframkallande, man ska vara så tyst som möjligt och alla ser om man skulle råka välta något.

Jag trivs mitt i stan, ljud stör inte mig. I stan luktar det inte lika illa, allt finns i närheten och man är väldigt anonym överallt.

Choklad skrev:Är det bara jag som känner mig direkt obekväm i bibliotek? Den hemska belysningen är huvudvärksframkallande, man ska vara så tyst som möjligt och alla ser om man skulle råka välta något.

Jag trivs mitt i stan, ljud stör inte mig. I stan luktar det inte lika illa, allt finns i närheten och man är väldigt anonym överallt.

Crow_ skrev:Biblioteket här med.
För att det är så lugnt (oftast) och för att ingen jag känner brukar uggla där. Slipper således vara på helspänn och göra allt för att passa in.

det är just det som är så skön med biblioteket : tystnad.
belysningen är jobbigt. håller med.

Meppe skrev:Krakow. Museer.

Wawel. ( i Krakow).

Vid havet på en strand. Eller på landet. Min lägenhet då det regnar och ser på en bra film.

Framför datorn, eller på slagfältet,eller där man kan slåss som underground fighting.

Bror Duktig skrev:Utkanten av typ Göteborg. Enkelt och nära till stan och dito till skogen.

Där har vi någonting gemensamt! Jag har förmånen att bo väldigt bra till med tanke på ovanstående, och det ska extremt mycket till om jag någon gång ska flytta härifrån...

Jag älskar mitt hem och närheten till "landet". Jag älskar skogen, porlande bäckar, vågor som slår emot klippor.