Hur är det med smaksinnet?
31 inlägg
• Sida 2 av 2 • 1, 2
Re: Hur är det med smaksinnet?
Smält ost har jag också svårt för. Det är ok på pizza men aldrig annars.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Re: Hur är det med smaksinnet?
Wine skrev:earlydayminer skrev:Broccoli är riktigt mums det med.
Har ni ätit grönkål då? Ruskigt nyttigt det med, men jag får aldrig tag på det från någon affär.
Grönkål har jag oftast köpt inför jul då den brukar finnas i butiker, gräddstuvad grönkål är gott men jag vet inte om den finns att få tag på i butiker annars på året, har inte letat eller frågat efter den heller.
Grönkål går att få tag i fryst, i välsorterade affärer, använder det ofta i mina gojor med diverse frysta grönsaker.
Har minskat på kryddningen, man skall inte krydda bort ingrediensernas fantastiska smaker.
Kryddar man starkt kan man lika gärna äta kryddad pappersmassa. Blir en bra bantardiet.
- lasseivägen
- Inlägg: 4798
- Anslöt: 2009-07-20
- Ort: På havet kaparkapten inte Rövare
Re: Hur är det med smaksinnet?
Varg86 skrev:
Sedan så har jag aldrig förstått det här med att det smakar bättre ju mer man dricker.
För mig är det alltid tvärt om. Ju mer jag dricker, desto känsligare verkar jag bli. Drinken som smakade jättegott i början av kvällen, smakar nästan bara ren alkohol efter ett tag.
Någon annan som är likadan?
Absolut samma för mej, en räcker gott och väl oavsett om det är öl, vin eller sprit. Blir dessutom dyngrak om jag dricker mer och hur kul är det??
- Kostymhippie
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 2573
- Anslöt: 2011-10-12
Re: Hur är det med smaksinnet?
lasseivägen skrev:Grönkål går att få tag i fryst, i välsorterade affärer, använder det ofta i mina gojor med diverse frysta grönsaker.
Tack för tipset!
Hur är det med smaksinnet?
Gener spelar en viktig roll i barns ätbeteende, inklusive tendensen att undvika nya livsmedel eller motviljan mot att prova nya livsmedel:
I studien undersöktes 66 tvillingpar i åldrarna 4 till 7 år och studien visade att gener förklarar 72 procent av variationen bland barn i tendensen att undvika nya livsmedel.
Forskarteamet undersökte också sambandet mellan matneofobi (rädsla, tveksamhet eller motvilja till att prova nya maträtter) och kroppsfett hos både föräldrar och barn. Forskarna fann att om föräldern var tyngre, var barnet tyngre endast om han eller hon undvek att prova nya livsmedel.
Förklaringen till varför somliga barn är kinkiga med maten är alltså till stor del genetisk.
http://www.eurekalert.org/pub_releases/ ... 032013.php
ScienceDaily - Genes May Be Reason Some Kids Are Picky About Food
Mar. 21, 2013 — Parents may plead, cajole or entice their children to try new foods, but some kids just won't budge. Now, new research from the University of North Carolina at Chapel Hill reveals that the reason these kids fear new foods has less to do with what's on their plate and more to do with their genes.
I studien undersöktes 66 tvillingpar i åldrarna 4 till 7 år och studien visade att gener förklarar 72 procent av variationen bland barn i tendensen att undvika nya livsmedel.
Forskarteamet undersökte också sambandet mellan matneofobi (rädsla, tveksamhet eller motvilja till att prova nya maträtter) och kroppsfett hos både föräldrar och barn. Forskarna fann att om föräldern var tyngre, var barnet tyngre endast om han eller hon undvek att prova nya livsmedel.
Förklaringen till varför somliga barn är kinkiga med maten är alltså till stor del genetisk.
http://www.eurekalert.org/pub_releases/ ... 032013.php
Hur är det med smaksinnet?
Att vara en supertaster kan innebära att man har mindre risk att drabbas av depression:
Phenylthiocarbamide tasting and family history of depression, revisited: low rates of depression in families of supertasters.
Joiner TE Jr, Perez M.
Department of Psychology, Florida State University, Tallahassee, FL 32306-1270, USA.
Supertasters were significantly less likely to report first-degree relatives with a history of depression than were tasters and non-tasters. Supertasters may be afforded some protection from depression; elucidating the mechanisms of this protection is a potentially interesting avenue for future research.
Återgå till Aspergare och vården