De flesta aspergare eller as liknande personligheter jag har umgåtts med har varit irriterande idioter.
Nån har varit åt psykopathållet också.
Den psykiatriker jag har konsulterat senast utgår jag ifrån att han har asperger,detta har inte varit någon direkt fördel hittills.

rdos skrev:Värderingar och sånt är inte så intressant. Vore det bara för att man vill umgås med folk med samma sorts värderingar kan man ju välja vem som helst oavsett Aspie / NT status. Behållningen är ju snarare att man är på samma våglängd och kommunicerar på samma sätt. Fast, som så mycket annat, så behöver det ju inte vara så för alla man möter, men med ganska många så funkar det väldigt bra. En fördel är ju då att man har förmåga att stänga av sina NT-adaptioner annars blir det inte heller så kul.

Vad menar du med "NT-adapationer"? Vi är alla resultat av arv, miljö och uppfostran. Det går inte att skära bort bitar och säga "det här är inte jag, det här är jag".

Dunderbar skrev:När jag läser dina super-glada inlägg undrar jag då och då.
Vem stoppade en pinne i rumpan på dig?
För jag förstår att man blir lite aggressiv och bitter om man har en pinne i rumpan som man inte får bort.

"Pinne i rumpan"...
Ordet projicering, säger det dig något?

Jag tror det till stor del handlar om att personkemin ska stämma o. att man har liknande värderingar, intressen osv. Annars kan disk. bli ganska torftiga.

Sedan kan det ju vara så att AS. känner att de inte förstår NT. o då är det nog inte särskilt kul. Jag tror oxå det bero på vilka man varit van att umgås med. Jag har varit van att umgås med NT. o hitills har jag hittat NT. som det stämmer med, men det är inte lätt ska erkännas. Många av de AS. jag träffat hittils ligger inte på samma våglängd som jag. Anledningen till att jag gillar att umgås med NT mer än AS. är troligen eftersom jag har lindrig form/gränsfall o. många ggr. märks det inte att jag har AS. o. jag är ovanligt social för att ha AS. Jag gillar småprat o. "allt & inget" i hög grad o. kan inte hänga med på invecklade disk.

Dock disk. NT. oxå viktiga saker, men jag trivs bra där eftersom de även slappnar av i större utsträckning. Dock har jag svårt o. hitta folk på samma våglängd eftersom de jag umgås med jämt måste vara så tydliga, ärliga o. raka som det bara går. men har lite lyckats. (Har turen o inte ha utseendet emot mig heller förutom att jag ser lite yngre ut än vad jag är). Jag menar inte o. nedvärdera någon - har själv AS., men vill ge min syn i denna tråden.

Många aspergare är arbetsvägrare, detta är något jag ej sympatiserar med. Själv startade jag min första firma vid ålder 14 och har aldrig bett om allmosor.


Det finns även mången missunnsamhet för högre ställningar och status och sedemera en överkomprimerad arbetarmentalitet hos arbetsvägrarna/gnälltrattarna. Och jag ser ej en betydande skillnad mellan att gå till banken och låna pengar och välsignats av turen att ha föräldrar med en viss ekonomisk status, då arbetet är det samma, likt möjlighterna att tillskansa sig kapital.


Däri finns en splittring mellom mig och de, av val, mindre bemedlade; som jag ofta finner mycket stötande och offensiv.

Knoten skrev:Många aspergare är arbetsvägrare, detta är något jag ej sympatiserar med. Själv startade jag min första firma vid ålder 14 och har aldrig bett om allmosor.


Det finns även mången missunnsamhet för högre ställningar och status och sedemera en överkomprimerad arbetarmentalitet hos arbetsvägrarna/gnälltrattarna. Och jag ser ej en betydande skillnad mellan att gå till banken och låna pengar och välsignats av turen att ha föräldrar med en viss ekonomisk status, då arbetet är det samma, likt möjlighterna att tillskansa sig kapital.


Däri finns en splittring mellom mig och de, av val, mindre bemedlade; som jag ofta finner mycket stötande och offensiv.

Var har du fakta (som t.ex statistik) som visar att Aspergare tenderar att arbetsvägra?

Tycker du ska ta och kliva ned från dina höga hästar och inse två saker.

1. Du förbättrar inte direkt intrycket av de sk "bättre bemedlade"
2. Alla är olika. Bara för att du kan vissa saker betyder det inte att alla andra fungerar likadant.
Dock inte helt ovanligt att man (som en person med Asperger) tror att om man själv kan, så kan alla andra också.

tahlia skrev:Dock inte helt ovanligt att man (som en person med Asperger) tror att om man själv kan, så kan alla andra också.

Ta bort parentesen tycker jag. Jag är helt övertygad om att folk som tycker det är oändligt intressant att diskutera handdukar inte har den minsta förståelse för att det finns andra som inte tycker det.

Knoten skrev:Många aspergare är arbetsvägrare, detta är något jag ej sympatiserar med.

Har du någon statistik på det? Gissningsvis är det färre arbetsvägrare bland Aspergare än bland befolningen i alllmänhet. Däremot kanske det är en större andel som inte arbetar för att de antingen inte klarar av det eller inte lyckas få något jobb, men det är ju inte arbetsvägran.

Nej, nej statistik och faktiska belägg för sina åsikter är bara trams!!

Det är bara att hitta på lite som man själv tycker/fantiserar...

Knoten är nog kapitalist.

Nu är det ju så att aspergerproblematik handlar om en nedsatt förmåga att fungera socialt, t ex att kunna passa in i arbete och att klara att kunna utföra arbete för sin försörjnings skull. (Även om också många med diagnosen kan klara av att bita ihop tillräckligt bra för att fixa det.)

Är man aspergare och inte fixar att arbeta så är följaktligen den enda rimliga slutsatsen att det är förmågan som är för nedsatt.

Och är det så att man t o m själv säger "äh, jag vägrar arbeta, jag är ju aspergare..."

...så är ju även den sortens attityd en effekt på sitt sätt av att man har Asperger, och en problematik hos den som ser det så. Så även i ett sådant fall är det hans/hennes faktiska förmåga att sköta ett arbete som är nedsatt via en del av hans/hennes aspergerproblematik. Hepp!

tahlia skrev:Var har du fakta (som t.ex statistik) som visar att Aspergare tenderar att arbetsvägra?

Tahlia:

Jag har funnit att många aspergare är väldigt intelligenta och många gånger mer kompetenta än friska individer!

En stor andel är även mer socialt kompetenta än mig!

Tycker du ska ta och kliva ned från dina höga hästar och inse två saker.

1. Du förbättrar inte direkt intrycket av de sk "bättre bemedlade"

Jag förstod inte att det var min lott!

2. Alla är olika. Bara för att du kan vissa saker betyder det inte att alla andra fungerar likadant.

Jag ser inte att jag skulle vara mer lyckosam/begåvad/mindre asocial än genomsnittet på forumet; snarare tvärtom!

Dock inte helt ovanligt att man (som en person med Asperger) tror att om man själv kan, så kan alla andra också.

Det är jag såklart medveten om!

Knoten skrev:

tahlia skrev:Var har du fakta (som t.ex statistik) som visar att Aspergare tenderar att arbetsvägra?

Tahlia:

Jag har funnit att många aspergare är väldigt intelligenta och många gånger mer kompetenta än friska individer!

Du svarade ändå inte på frågan, du sa bara att dom var kompetenta. Inte ett enda ord om vem som arbetsvägrar eller inte.
Och varför ser du inte aspergare som "friska individer"?

Kvasir skrev:Har du någon statistik på det? Gissningsvis är det färre arbetsvägrare bland Aspergare än bland befolningen i alllmänhet. Däremot kanske det är en större andel som inte arbetar för att de antingen inte klarar av det eller inte lyckas få något jobb, men det är ju inte arbetsvägran.

Jag förstår ej ditt sentiment.

Hur kan asperger vara ett handikapp utöver det rent kommunikativa??

Är det oss det är fel på?!

Kan man inte få ett jobb; skapar man ett!

Parvlon skrev:Knoten är nog kapitalist.

Parvlon:

Jag är för en fri marknad med sociala åtgärdspaket riktade mot nyentreprenad.

Knoten skrev:

Kvasir skrev:Har du någon statistik på det? Gissningsvis är det färre arbetsvägrare bland Aspergare än bland befolningen i alllmänhet. Däremot kanske det är en större andel som inte arbetar för att de antingen inte klarar av det eller inte lyckas få något jobb, men det är ju inte arbetsvägran.

Jag förstår ej ditt sentiment.

Hur kan asperger vara ett handikapp utöver det rent kommunikativa??

Är det oss det är fel på?!

Kan man inte få ett jobb; skapar man ett!

Din kunskap om handikappet verkar vara väldigt begränsad, en del av oss blir väldigt trötta både fysiskt och psykiskt av vardagens påfrestningar som för andra inte är påfrestningar alls och då orkar man helt enkelt inte göra något.
Att inte vilja arbeta och att inte kunna arbeta är två helt skilda saker.

Pemer skrev:Nu är det ju så att aspergerproblematik handlar om en nedsatt förmåga att fungera socialt, t ex att kunna passa in i arbete och att klara att kunna utföra arbete för sin försörjnings skull. (Även om också många med diagnosen kan klara av att bita ihop tillräckligt bra för att fixa det.)

Är man aspergare och inte fixar att arbeta så är följaktligen den enda rimliga slutsatsen att det är förmågan som är för nedsatt.

Och är det så att man t o m själv säger "äh, jag vägrar arbeta, jag är ju aspergare..."

...så är ju även den sortens attityd en effekt på sitt sätt av att man har Asperger, och en problematik hos den som ser det så. Så även i ett sådant fall är det hans/hennes faktiska förmåga att sköta ett arbete som är nedsatt via en del av hans/hennes aspergerproblematik. Hepp!

Pemer:

Jag förstår vad du menar; men det är fel att det ska vara så!

Varför ska vi inte kunna arbeta enkom för vårt sociala handikapp och normala människors diktamen?!

Pontus skrev:Du svarade ändå inte på frågan, du sa bara att dom var kompetenta. Inte ett enda ord om vem som arbetsvägrar eller inte.
Och varför ser du inte aspergare som "friska individer"?

Pontus:

"Friska individer" kunde passats in mellan ett par citationstecken.

Jag har svårt för att uttrycka mig i skrift.

Pontus skrev:Din kunskap om handikappet verkar vara väldigt begränsad, en del av oss blir väldigt trötta både fysiskt och psykiskt av vardagens påfrestningar som för andra inte är påfrestningar alls och då orkar man helt enkelt inte göra något.
Att inte vilja arbeta och att inte kunna arbeta är två helt skilda saker.

Pontus:

Det gör mig arg att läsa att jag ej förstår aspergares situation eller skulle ha det lättare än andra!

Det är inte lätt för mig heller!

Knoten skrev:

Kvasir skrev:Har du någon statistik på det? Gissningsvis är det färre arbetsvägrare bland Aspergare än bland befolningen i alllmänhet. Däremot kanske det är en större andel som inte arbetar för att de antingen inte klarar av det eller inte lyckas få något jobb, men det är ju inte arbetsvägran.

Jag förstår ej ditt sentiment.

Hur kan asperger vara ett handikapp utöver det rent kommunikativa??

Är det oss det är fel på?!

Kan man inte få ett jobb; skapar man ett!

Det låter som du är för ny på forumet för att ha förstått så mycket av AS utöver just dina egna erfarenheter. svar på dina frågor skulle bli väldigt långt, så det är nog bättre att du själv läser lite i olika trådar på forumet och försöker förstå vad AS innebär och medför hos många andra individer än dig själv. Sedan kanske du själv är väldigt ung ännu och inte har hunnit uppleva hur det är att jobba många år och ha AS (och många av har inte ens vetat om att vi haft AS och därför inte ens försökt anapssa oss efter det). Många har i likhet med mig själv arbetat i många år och till slut hamnat i väldigt krafigt utbrändhet som ledit till lång sjukskrivning, och för vissa av oss även till slut till en AS-diagnos.

Knoten skrev:

Pontus skrev:Din kunskap om handikappet verkar vara väldigt begränsad, en del av oss blir väldigt trötta både fysiskt och psykiskt av vardagens påfrestningar som för andra inte är påfrestningar alls och då orkar man helt enkelt inte göra något.
Att inte vilja arbeta och att inte kunna arbeta är två helt skilda saker.

Pontus:

Det gör mig arg att läsa att jag ej förstår aspergares situation eller skulle ha det lättare än andra!

Det är inte lätt för mig heller!

Det verkar ändå som att du tror att det du klarar ska andra också klara, aspergers syndrom innebär väldigt olika saker för olika individer för vi har väldigt skilda svårigheter. Jag föreslår att du gör som Kvasir säger och tittar runt lite på forumet.

Jag fick min diagnos väldigt sent i livet och arbetade många år bland NT utan att förstå varför jag inte passade in. Sen jag fått min diagnos har jag förstått mer men jag vill verkligen inte kalla mig arbetsvägrare för att jag inte längre förmår vad jag förmådde när jag var ung. Jag skulle gärna jobba där det fanns förståelse för att man sett ur NT-perspektiv tänker fel (=annorlunda) men resultatet kan bli OK i alla fall. Så värst många sådana arbetsställen finns inte och för min del har en del somatiska krämpor ställt till det ytterligare. Men jag önskade att det fanns plats för oss också.

En del funderingar från somlig i denna tråd gör mig uppriktigt ledsen. Jag tror verkligen inte någon av oss har VALT att vara mindre arbetsförmögna. För många av oss tar det på krafterna att bara hålla ihop med det som är basalfunktionerna i livet. Det är vi många som kan skriva under på. Det betyder inte arbetsvägran och önskan att leva på någon form av nådegåva som man ska stå med mössan i hand för att erhålla. Vi betalar som också påpekats här skatt och mer skatt eftersom vi inte får det s k jobbavdraget.

Ja, det är sant, vi betalar ju faktiskt mer skatt på våra ersättningar än vad arbetande gör på sina löner...

Helt rubbat, verkligen, att vi ens betalar skatt på bidragen. Hur mycket enklare skulle det inte vara om sådana ersättningar vi fick bara var ett nettobidrag utan skatt inblandat.

Det skulle kräva mindre administration runt omkring och både kunna räcka till några kronor mer till oss, plus några kronor mindre i skatt för de som arbetar.

Jo jag har tyckt bra av de flesta av personer med Asperger jag har träffat hittils vilket väl är en 6-8 stycken, två av dem inte diagnosticerade men klart misstänkta.

Tycker det är skönt med de människor som är raka och säger vad de menar så man slipper gissa. Har också en viss benägenhet att dras till människor som är intensivt intresserade av något. Har ofta i stället svårt för människor som är ljumma och inte går in för något särskilt. Hatar konventioner och ytlighet.

Vet dock inte om alla de här människorna jag träffat har några specialintressen eller något sånt. Några av dem är mycket ytliga bekantskaper eller verkar mest sympatiska men lite tråkiga.