http://www.n24.se/dynamiskt/rich_famous ... 540187.asp

Tänkte vi måste ha en liten tråd om matteatik. En stereotyp aspergare?

Följande sidor är bättre:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/science/nature/5274040.stm
http://en.wikipedia.org/wiki/Grigori_Perelman

Jag gillar inte matte...

(Hm, man kanske borde byta nick till Sursmurfen...)

jag är rätt bra på matte, och det finns ju fler misstänkta aspergare än Perelman genom historien som också varit det så det kan nog stämma.

Einstein till exempel !! http://en.wikipedia.org/wiki/Albert_Einstein
Sök på asperger på denna sidan ctrl + F söker man med.

Hur målmedvetna matematiker är ni?
Sorteringslusta utmärker som bekant både (manlig?) aspergers och naturvetenskap. Tråkigt nog är äkta matematiker mindre intresserade än jag av de mest grundläggande sätten att spalta upp Universum/matematiken. Mer om det där i min presentation.

Hur kunskapstörstiga och framgångsrika känner ni er i mattten och vad gör ni där?

det heter "Matematik"

Har aldrig varit speciellt intresserad av matte.
Iof har jag hyffsat stora minnes och koncentrationssvårigheter så det är kanske inte så konstigt..

matematikens djup. jag känner stor respekt för matematik, en speciellt Matematikfilosofí. har ni har talats om Gödel? eller Lögnaparadoxen?
har ni läst boken "Märk världen", rekomenderas för sanningsökare, den handlar om intuition och vetenskap, måste läsas sakta och 2 gånger.
Göder Echer Back är en annan bok (matematikfilosofi), Dator nördarna på MIT hade den bok som sitt eget bibeln.

De gamla Grekerna kom på den där "lögnaparadoxen" och Gödel gjorde en renässans av det i modern tid.

den handlar lite om att alla ljuger, att en sant påstående kan alldrig bevisas att den är sant, bara att den är inte sant.

det är svårt att förstå, men jag tror att vi kan förstå, (aspergerianer allså)

"Gödel, Escher, Bach" är en av mina favoritböcker. Handlar mycket om satser som hänvisar till sig själva, varefter orimligheter uppstår.

En av de klassiska paradoxerna: "Barberaren rakar alla som inte rakar sig själva". Därefter är frågan: Rakar han sig själv eller ej? Om han gör det, så följer av påståendet att han inte gör det. Och om inte han gör det, så följer av påståendet att han gör det...

Gödels teorem säger att det finns satser som inte kan bevisas. Denna insikt skakade många, och accepterades bl.a. inte av Wittgenstein. Beviset för denna sats påminner om paradoxen ovan.

Kan rekommendera biografin om Gödel, även den om Wittgenstein. Båda hade med största säkerhet Asperger.

"Märk världen" läste jag tyvärr bara första kapitlet av. Minns att den handlade om spöket/anden/vad heter den, den som bryter mot lagen om entropins (=oordningens) ökning. Något som fysikerna verkade helt förvirrade inför. Men hallå! Lagen om entropin är ju enbart en statistisk sats, som gäller för det mesta (men inte alltid eftersom den är just en statistisk sats). Jag har läst att denna kan bevisas matematiskt. Den är förresten nästan självklar: Slänger man t.ex. upp alla sidor från "Brott och straff" i luften ett antal gånger, så blandas ju sidorna mer och mer => oordningen ökas.

Böcker om strängteori är också intressanta. "Det stoff varav kosmos väves" är en av många. Tyvärr finns inte så många populärvetenskapliga böcker om matematik.

Det fina med matematiken är exaktheten. Det går inte att ha några subjektiva uppfattningar, allt handlar om hur begreppen är definierade.

Prekognitivo skriver följande: "en sant påstående kan alldrig bevisas att den är sant, bara att den är inte sant". Detta stämmer inte. (Jo i naturen, men inte i matematiken.) Det finns många exempel på bevis, där man visar att något är sant.

Hamlet skrev:Det fina med matematiken är exaktheten. Det går inte att ha några subjektiva uppfattningar, allt handlar om hur begreppen är definierade.

Prekognitivo skriver följande: "en sant påstående kan alldrig bevisas att den är sant, bara att den är inte sant". Detta stämmer inte. (Jo i naturen, men inte i matematiken.) Det finns många exempel på bevis, där man visar att något är sant.

ok, jag svarar så här på detta:
din påstående är precis samma påstående som positivismen lade fram en gång i tiden, den så kallades "logisk positivism", men Gödels teorem blev faktisk positivismens död.

Gödel var inte bara motståndare till positivismen. Gödel var "platoniker". Hans syn på matematikens storheter härrörde från den grekiske filosofen Platon, som omkring 400 år före vår tiderräknings början formulerade en filosofí om idévärlden.

Platons tanke var att det bakom den fönimbara verkligheten finns en ännu verkligare verklighet, bestående avgrundidéer, som tingen i sinnevärlden bara är ett slags uttryck för. Och Gödel menade att det matematiken handlar om är sådana grundidéer, som uppenbaras av oss människor men finns där vare sig vi upptäcker dem eller ej.
(ur märk världen). rekomenderar att läsa från sida 61 till 74.

Hamlet, det är roligt att andra också är intresserad av matematik tack.

Jag är intresserad av matematik men absolut inte det ni pratar om. Jag tycker inte om filosofi och inte heller populärvetenskapliga böcker om matte.

Jag är en sån där nörd som vill ha långa invecklade matematiska beräkningar med bara ett gäng grekiska bokstäver

Läst matte på univ och det passar mig. Diff ekvationer är kul att sätta tänderna i.

/Kaks

Väldigt kul att ni går till Gödel i matematikens logiska kärna direkt.
Jag har inte läst Gödel men visade han inte bara att det alltid finns satser som varken kan visas vara sanna eller osanna? Hurdana grundbitar eller axiom man än bygger matematiken på?

Min egen lilla extrema uppfattning i matte är att det finns axiom som ger sig själva. Jag inbillar mig nämligen att mitt löjligt lilla bidrag till det hela består av sådana axiom.
När tid eller intresse från andra dyker upp hoppas jag att mitt bidrag kommer skrivas över till sådana
"långa matematiska beräkningar med bara ett gäng grekiska bokstäver" som Kaks skriver om.

det stämmer bra tror jag, det du skrev, axiom är det korrekta uttrycket för de där sanningar som inte går att bevisa att de är sanna, fast man måste utgå från det, eller hur?

prekognitivo skrev:det stämmer bra tror jag, det du skrev, axiom är det korrekta uttrycket för de där sanningar som inte går att bevisa att de är sanna, fast man måste utgå från det, eller hur?

Japp, ett axiom är en sats el tes (vet inte om det även kan vara ett teorem) som varken kan bevisas el motbevisas men ändock hanteras och antas som sant.

/Kaks

korrekt, perfekt definition.
en axiom är en axiom tills någon bevisar att den inte är en axiom, det är ju själva processen i matematikens utveckling, eller hur?

Kaks skrev:Jag är intresserad av matematik men absolut inte det ni pratar om. Jag tycker inte om filosofi och inte heller populärvetenskapliga böcker om matte.

Jag är en sån där nörd som vill ha långa invecklade matematiska beräkningar med bara ett gäng grekiska bokstäver Very Happy

Jag instämmer.
Matematisk filosofi känns ofta onödig; speciellt ifall det kretsar kring det mest grundläggande inom ämnet. Exempelvis kring hur oändlighet kan ha olika värden (om jag uttrycker det enkelt; aningen missledande). Visserligen intressant på sätt och vis dock.

För övrigt skulle jag gärna vilja se matematik förenas i högre grad med kemi och biologi, likt fysik.

Hamlet skrev:En av de klassiska paradoxerna: "Barberaren rakar alla som inte rakar sig själva". Därefter är frågan: Rakar han sig själv eller ej? Om han gör det, så följer av påståendet att han inte gör det. Och om inte han gör det, så följer av påståendet att han gör det...

Gödels teorem säger att det finns satser som inte kan bevisas. Denna insikt skakade många, och accepterades bl.a. inte av Wittgenstein. Beviset för denna sats påminner om paradoxen ovan.

Hmm, vet inte om jag förstått saken rätt. Men för att testa paradoxen måste nya antaganden antas och dessa behöver även dem testas osv. Var drar man gränsen för att få fram ett så sanningsenligt eller korrekt svar på frågan man ställde?

axiom är utsagor som inte är bevisbara men som ändå måste gälla. det handlar inte så mycket om sanning eller inte.

ett axiom är tillexempel: 1+1=2

Tråden hade åkt upp pga Isses inlägg. Därför hittade jag den och tar mig friheten att kommentera gamla inlägg.

jonsch skrev:Jag har inte läst Gödel men visade han inte bara att det alltid finns satser som varken kan visas vara sanna eller osanna? Hurdana grundbitar eller axiom man än bygger matematiken på?

Det är inte riktigt oberoende av vilka axiom man väljer, men nästan... Det måste vara tillräckligt komplext för att kunna beskriva naturliga tal (och aritmetik för dessa).

prekognitivo skrev:korrekt, perfekt definition.
en axiom är en axiom tills någon bevisar att den inte är en axiom, det är ju själva processen i matematikens utveckling, eller hur?

Nej, detta har du missförstått... Axiom kan inte motbevisas.

En orsak till missförståndet tror jag är ordet antaga. I matematiken används inte ordet i betydelsen "tro", utan skall ofta snarare tolkas som "bestämma". Ett axiom bestämmer man skall gälla under resten av diskussionerna.

Ofta kan man se axiom som abstraktion av egenskaper hos ett system. Om vi har ett konkret system som uppfyller axiomen, så gäller för systemet de satser som har bevisats utifrån axiomen. Till exempel finns ett system av pinnar (där ||| representerar talet 3) samt ett system av mängder (där {{}, {{}}, {{}, {{}}}} representerar talet 3) som båda uppfyller Peanos axiom för de naturliga talen, trots att de är väldigt olika.

Tycker matematik är rätt tråkigt, samtidigt som jag ändå tycker det är skönt med ämnen där man slipper vara kritiskt granskande eftersom det finns konkreta regler att trycka in i minnet. Jag har utvecklat ett intresse för att memorera decimaler i pi. Delar jag det intresset med någon här?

Tallerger skrev:Tycker matematik är rätt tråkigt, samtidigt som jag ändå tycker det är skönt med ämnen där man slipper vara kritiskt granskande eftersom det finns konkreta regler att trycka in i minnet. Jag har utvecklat ett intresse för att memorera decimaler i pi. Delar jag det intresset med någon här?

Tja. Personligen tycker jag matematik är totalt överlägset alla andra vetenskaper och så roligt det kan bli. Men däremot är matematik ett ämne som är känsligt för hur det bemöts och går att göra hur jävla tråkigt som helst, vilket grundskolan, gymnasiet och ibland även högskolor givit prov på.
Att memorera decimaler i tex Pi känns inte så mycket matematik för mig. Lite mer av mnemonik eller bara ett litet minnes experiment. Men memorering av talet Pi är en klassisk ritual som kan va kul i sig.
Använder du någon särskild metod eller memorerar du bara rakt av?
Jag gillar att experimentera med olika sätt att koda information typ koda sifferserier som serier av toner etc, eftersom jag lätt kan memorera obegränsat många toner men inte lika lätt siffror, så kodningen skapar en brygga mellan två alfabet såattsäga.

Ni pratar serbokratiska

uniqueNr5 skrev:

Tallerger skrev:Tycker matematik är rätt tråkigt, samtidigt som jag ändå tycker det är skönt med ämnen där man slipper vara kritiskt granskande eftersom det finns konkreta regler att trycka in i minnet. Jag har utvecklat ett intresse för att memorera decimaler i pi. Delar jag det intresset med någon här?

Tja. Personligen tycker jag matematik är totalt överlägset alla andra vetenskaper och så roligt det kan bli. Men däremot är matematik ett ämne som är känsligt för hur det bemöts och går att göra hur jävla tråkigt som helst, vilket grundskolan, gymnasiet och ibland även högskolor givit prov på.
Att memorera decimaler i tex Pi känns inte så mycket matematik för mig. Lite mer av mnemonik eller bara ett litet minnes experiment. Men memorering av talet Pi är en klassisk ritual som kan va kul i sig.
Använder du någon särskild metod eller memorerar du bara rakt av?
Jag gillar att experimentera med olika sätt att koda information typ koda sifferserier som serier av toner etc, eftersom jag lätt kan memorera obegränsat många toner men inte lika lätt siffror, så kodningen skapar en brygga mellan två alfabet såattsäga.

Memorerar dem i grupper på 3-5 siffror och har minnesregler vid många av "skarvarna" mellan grupperna. Tar också hjälp av mina kunskaper om bl.a. vägnummer och riktnummer för att kunna ha en mental bild av Sveriges karta till hjälp. Jag har även matematiska associationskedjor mellan angränsande grupper och associationskedjor som bygger på begynnelsebokstav. Jag tror dock att en hel del sitter i muskelminnet (munrörelserna när jag rabblar upp siffrorna). I nuläget kan jag 110 decimaler. Jag har hört talas om någon som kunde 11 500, men pi är inte mitt stora intresse; det är språk, så jag roar mig även med att memorera in t.ex. ord och långa fraser på finska från livsmedelsförpackningar och annat. Hoppas jag träffar någon med liknande intresse en dag (Gärna en söt tjej som tänder på autismspektrumstörningar)