Frimodig skrev:Du är nöjd med att vara bidragstagare, och bli ifrågasatt

Absolut!

Att bli ifrågasatt av dig rör mig inte i ryggen.

Jag ska be att få citera från din profil:

I sin profil Frimodig skrev:Vad andra människor tycker om mig är deras problem, det har inte mycket med mig att göra.

Mycket bra skrivet!

Vad du tycker om mig är ditt problem, det har inte mycket med mig att göra.

Jag har min stolthet.

/Mats

Måste väl erkänna att i sak har Frimodig en poäng. Självklart vore det helt underbart (och tyvärr också en utopi) om varje människa, på något sätt, kunde tjäna egna pengar på sina starka sidor.

Det vore helt underbart om möjligheten fanns att ta tillvara på de starka sidor varje människa har - vårda dem och utveckla dem - helst redan från skolan och uppåt. Som det ser ut idag sitter vi med ett utbildningssystem som är låst på stenåldersnivå. Ett "alla är likadana"-system som borde ha riktats in mer individuellt för evigheter sedan. Det borde handla om att hjälpa barnen hitta sina styrkor, sina intressen och sina önskningar och därefter hjälpa dem nå sina högst personliga mål. Idag faller många bort redan på skolnivå till följd av hur systemet är utformat.

Så, i sak håller jag med, alla borde kunna "bidra" (även om jag ser det ur ett annat perspektiv än "bidra") men för att nå dit behöver vi förändra samhället - inte individen. Som det ser ut idag har många inte en chans att bli självförsörjande och/eller leva på en dräglig inkomstnivå.

OK tahlia.

För att kunna bidra måste jag få det jag behöver för att kunna bidra. Det är fullständigt självklart egentligen. Jag kan inte få det jag saknar på något sätt. Därför kan jag inte bidra. Det må vara ett samhällsproblem att jag inte kan bidra, men det är inget problem för mig personligen. Jag har min stolthet ändå.

nallen skrev:

Nihilith skrev:[...] om man inte har någon ork så har man inte det [...]

Tja, men orken skulle nog öka avsevärt hos många om alternativet var att svälta.

Kanske det. Jag kan inte svara för någon annan än mig själv. Personligen skulle jag nog svälta då eftersom jag vissa dagar inte ens kan gå till toaletten i min etta utan att falla i hop på vägen och min fästman får ledsaga/bära mig dit.

Mats skrev:OK tahlia.

För att kunna bidra måste jag få det jag behöver för att kunna bidra. Det är fullständigt självklart egentligen. Jag kan inte få det jag saknar på något sätt. Därför kan jag inte bidra. Det må vara ett samhällsproblem att jag inte kan bidra, men det är inget problem för mig personligen. Jag har min stolthet ändå.

Jag har inte för avsikt att försöka frånta dig någon stolthet Mats och inte heller påstår jag att det är fel av dig att ha den. Personligen skulle jag dock hellre arbeta och således (förhoppningsvis) ha en inkomst som tillåter mig att förse barnen med mer än jag kan idag.

tahlia skrev:Personligen skulle jag dock hellre arbeta...

Det skulle jag också om bara förutsättningarna funnes. Men det gör de inte. Och jag har inte kraft att ändra på samhället, eller ens hjälpa till att göra det.

Mats skrev:

Frimodig skrev:Du är nöjd med att vara bidragstagare, och bli ifrågasatt

Absolut!

Att bli ifrågasatt av dig rör mig inte i ryggen.

Jag ska be att få citera från din profil:

I sin profil Frimodig skrev:Vad andra människor tycker om mig är deras problem, det har inte mycket med mig att göra.

Mycket bra skrivet!

Vad du tycker om mig är ditt problem, det har inte mycket med mig att göra.

Jag har min stolthet.

/Mats

Alltså, jag har inte problem med att leva på bidrag.

Men jag har stora problem med att andra skall tala om för mig vad jag skall göra. Riktigt stora problem. Jag och exfrun fick 1000 kr från soc en gång när vår flicka var liten och vi hade det knapert. Jag kommer ihåg hur jag satt där i tjänsterummet och tittade på golvet. Jag förstod teoretiskt, fast jag var ohyggligt ilsken. Jag tittade bort för att inte skada nån.

Ok, du står ut med de där tjänsterummen. Ok. Du blir inte ifrågasatt av mig, du blir ifrågasatt av myndighetsjockar.

Lennart Frimodig

Frimodig skrev:Ok, du står ut med de där tjänsterummen. Ok. Du blir inte ifrågasatt av mig, du blir ifrågasatt av myndighetsjockar.

Nejdå! Det har du missuppfattat.

Jag får min sjukpension från FK insatt på kontot varje månad. Jag behöver inte besöka några tjänsterum och jag blir inte ifrågasatt av några myndighetsjockar.

/Mats

Mats skrev:

Frimodig skrev:Ok, du står ut med de där tjänsterummen. Ok. Du blir inte ifrågasatt av mig, du blir ifrågasatt av myndighetsjockar.

Nejdå! Det har du missupfattat.

Jag får min sjukpension från FK insatt på kontot varje månad. Jag behöver inte besöka några tjänsterum och jag blir inte ifrågasatt av några myndighetsjockar.

/Mats

Jättebra. Gratulerar.

Lennart Frimodig

Frimodig skrev:Jättebra. Gratulerar.

Tack!

/Mats

Mats skrev:

Frimodig skrev:Jättebra. Gratulerar.

Tack!

/Mats

Du är en jysst bild av vårt samhälle.

Ibland glömmer jag bort sånt.

Lennart Frimodig

Oj, jag har missat hela den här tråden!

Mats, grattis!

Vi som känner dig råkar ju dessutom veta att du har varit mycket kvalificerad yrkesarbetande tills relativt nyligen (hoppas du inte har något emot att jag nämner det eftersom du själv är alltför blygsam).

Vilket gör det desto mer tragikomiskt att se Frimodig försöka tvinga på dig oefterfrågad gratiscoaching som om du hade varit en förvirrad tonåring som inte vet hur han ska komma in i arbetslivet.

Nå, nu får han tvångscoacha någon annanstans ett tag.

Iridia, Tack!

Jag får väl säga att det var lite oväntat att min presentation skulle väcka så starka känslor.

Jag håller också på dig i den här diskussionen, Mats! Sitter ju i samma sits själv.

Det här coachsnacket är bra tröttsamt.
Tycker mest det känns som något slags magiskt tänkande; allt du önskar kan du fååå som Benjamin Syrsa sjunger på julafton.
Eller som framgångsteologi. Ni har säkert hört det där klippet inifrån Livets ord där Carola mässar som en tjackpundare.

Det handlar liksom inte om att "tänka i nya banor", "vara mer optimistisk", "ta för sig mera" och dylikt coachdravel utan om en krass verklighet där alltför många inte är gjorda för dagens arbetsklimat. Vidare har inte alla kontakter, utbildningar, CVn mm att visa upp och då är det kört från början.

Ingen har någonsin visat intresse för att ge mig arbete när jag frågat runt.
Att "bara ta ett enkelt skitjobb" finns inte ens på kartan, det kanske funkade så för några decennier sen men nu måste du ha meriter/kontakter/utbildning till precis allting. Samt visa upp ett tjusigt CV.

Dessutom: ingen jävel kan kalla mig parasit.
I synnerhet inte ni som har en inkomst över 9300 i månaden.
Jag konsumerar långt mindre och sliter bra mycket mindre på Moder Jords resurser än alla ni företagare, strebrar, underbarn, gunstlingar och karriärister - hur miljömedvetna ni än tror att ni är.

Ingen jävel ska kalla mig lat heller.
Min princip är att man jobbar för att få pengar och således: ingen deg - inget kneg.
Så resonerar alla andra också för den delen.
Så varför skulle jag jaga praktikplatser om jag på förhand vet att de aldrig leder någon vart och inte genererar inkomster?
För att blidka eventuella intoleranta lutheraner?

Lathet har inte heller med saken att göra.
För mig handlar det om perceptionsöverkänslighet och obefintlig simultankapacitet. Blir fullständigt urlakad och tankeblockerad i stökiga miljöer, av att hålla flera bollar i luften, att gå från den ena sysslan till den andra etc.
Det är mina största handikapp i arbetssammanhang.
Planering & organisering är också problemområden för undertecknad och arbetslivet handlar väldigt mycket om de här bitarna.
Studier också för den delen.
Universitetet kändes mest som en enda stor planeringsexercis med ständigt kalenderblädder, schemaändringar, korridorspring och annat jox som inte har ett smack med litteratur att göra.

Så: med bakgrund av detta vill jag högaktningsfullt be alla coacher dra åt helvete alternativt dränka sig i närmsta sjö.

Jag ger helt enkelt fan i att nappa på övriga beten.

KrigarSjäl skrev:Så varför skulle jag jaga praktikplatser om jag på förhand vet att de aldrig leder någon vart och inte genererar inkomster?

Det håller jag gärna med dig om och det borde vara tjänstefel av arbetsförmedlingen att ge folk såna praktikplatser.

KrigarSjäl:

Jag vet att du inte är särskilt förtjust i ryggdunkeri och gruppkramar, så jag vet inte riktigt hur jag ska göra nu. Jag gillade ditt inlägg iaf...

Om ifrågasättandet av sjukersättning/aktivitetsersättning tar fart igen i den här tråden får du gärna ta över argumenterandet efter mig.

Själv vill jag sätta mig tillrätta under min korkek och lukta på blommorna - och då och då kanske titta upp på de andra tjurarna och se när de stångas.

Mats skrev:KrigarSjäl:

Jag vet att du inte är särskilt förtjust i ryggdunkeri och gruppkramar, så jag vet inte riktigt hur jag ska göra nu. Jag gillade ditt inlägg iaf...

Om ifrågasättandet av sjukersättning/aktivitetsersättning tar fart igen i den här tråden får du gärna ta över argumenterandet efter mig.

Själv vill jag sätta mig tillrätta under min korkek och lukta på blommorna - och då och då kanske titta upp på de andra tjurarna och se när de stångas.

-Alltid redo, som scouterna säger.

sugrövmanövern skrev:

Huggorm skrev:Alla har väll någon talang.

Ja men ofta talanger som ej kan tjänas pengar på.

+1

Bjäbbmonstret skrev:

sugrövmanövern skrev:

Huggorm skrev:Alla har väll någon talang.

Ja men ofta talanger som ej kan tjänas pengar på.

+1

Ok.

Om man inte kan tjäna pengar på sin talang, så kan man åtminstone bidra till det goda. Man kan försöka hjälpa människor som har det ännu värre.

Lennart Frimodig

Sedan finns ju de av oss som är helt talanglösa - dvs inte har någon talang på något område.

nallen skrev:Jag ger helt enkelt fan i att nappa på övriga beten.

KrigarSjäl skrev:Så varför skulle jag jaga praktikplatser om jag på förhand vet att de aldrig leder någon vart och inte genererar inkomster?

Det håller jag gärna med dig om och det borde vara tjänstefel av arbetsförmedlingen att ge folk såna praktikplatser.

till mig sa man när jag ville ha ett jobb som skulle kunna ha en möjlighet till att leda till ett jobb

Men det är ju inte deeet som är det viktiga, det är att du kommer ut i aktivitet

så sattes jag på en praktik där butiksägaren själv inte hade råd med egen lön men låg efetr på allt

själv tror jag att man (jag) kan bli bättre, däremot vet jag inte hur lång tid det kommer att ta eller hur mkt bättre.

Frimodig skrev:Om man inte kan tjäna pengar på sin talang, så kan man åtminstone bidra till det goda. Man kan försöka hjälpa människor som har det ännu värre.

Ferdinand bidrar till det goda genom att sitta under en korkek och vara lycklig.

Den som ser Ferdinand med ett öppet hjärta blir själv lite lyckligare. De som har stängt sitt hjärta påverkas inte alls eller kanske till och med negativt. Dem kan Ferdinand inte hjälpa.

Ferdinand bidrar också till det goda genom att budskapet sprids alla inte kan vara med och tjurfäktas. Det är ett viktigt budskap för sammhället.

Budskapet är också viktigt för andra tjurar som inte klarar av att tjurfäktas. De blir ibland utsatta både för hån och oförstående. Ferdinand hjälper till att stärka deras självkänsla med sin livsföring. Det är Ferdinands sätt att bidra till det goda för dem som har det ännu värre.

/Mats

rapchic skrev:---klipp---

själv tror jag att man (jag) kan bli bättre, däremot vet jag inte hur lång tid det kommer att ta eller hur mkt bättre.

kanske ska säga at bättre inte behöver betyda jobb men hur som haver så är nog bättre bra för personen som bli bättre (det kan vara tex att hemmarabetet inte tar lika mkt energi m.m.)