Gud är något av få jag inte vet vad det är. Och jag tror alltid att allt är som jag föreställer det i mitt huvud och att jag alltid har rätt, trots att jag nu har blivit medveten om min svaga verklighetsuppfattning..

För mig är det viktigt att min tro är logiskt förankrad. Jag tror på Gud såsom denne beskrivs i det Tredje Testamentet (om det skulle undgått någon). Det är en lära som inte motsägs utav vetenskapens säkra resultat (såvitt jag vet iaf), och som erbjuder svar på livets gåta och på dom stora frågorna.

Kortfattat kan jag väl säga att Gud för mig är ett väsen beståendes utav all existerande energi i alla universa, och vi ingår då alla i denne som eviga varelser under ständig förvandling.

Micke skrev:För mig är det viktigt att min tro är logiskt förankrad. Jag tror på Gud såsom denne beskrivs i det Tredje Testamentet (om det skulle undgått någon). Det är en lära som inte motsägs utav vetenskapens säkra resultat (såvitt jag vet iaf), och som erbjuder svar på livets gåta och på dom stora frågorna.

Kortfattat kan jag väl säga att Gud för mig är ett väsen beståendes utav all existerande energi i alla universa, och vi ingår då alla i denne som eviga varelser under ständig förvandling.

Ja... Ungefär så. Men har hen någon sorts personligt medvetande?...

Joakoni skrev:Ja... Ungefär så. Men har hen någon sorts personligt medvetande?...

Enligt min uppfattning så är Gud ett i högsta grad medvetet väsen, även fast att hen enbart kan
uppleva alltet (sig själv) genom alla oss som lever i denne (växter, djur, naturväsen,
änglar, planeter, galaxer, atomer, celler m m, m m). Vi delar alltså våra upplevelser med Gud (och även Gud behöver uppleva mörker för att få en nödvändig kontrast till ljuset, om jag inte missminner mig). Och det framgår nog av vad jag nu skrev att man inte bör likna Guds medvetande vid en liten simpel (men samtidigt oändligt värdefull) jordmänniskas, utan Gud är förstås betydligt mer sofistikerad, och hen har full förståelse och kärlek för oss oavsett vad vi gör.

Mitt minne är inte det bästa, så det här är mer min uppfattning än någon exakt återgivning av vad det mycket omfattande Tredje Testamentet lär ut i frågan.

Hej Micke.

Klokt och tänkvärt skrivet av dig tycker jag.

KrigarSjäl skrev:

elle skrev:

KrigarSjäl skrev:Gud & kristendomen är ett fall för reklamationsnämnden. Det, om något.

vad vill du reklamera ? att Han har gett dig livet ?

Världshistoriens största bedrägeri. Inget snack om saken.

världshistorien största mirakel. inget snack om saken .

elle skrev:

KrigarSjäl skrev:

elle skrev:vad vill du reklamera ? att Han har gett dig livet ?

Världshistoriens största bedrägeri. Inget snack om saken.

världshistorien största mirakel. inget snack om saken .

Om det vore så för alla människor kunde jag hålla med, men det är massor med människor som har ett helvete och om det nu finns en gud så är det guds fel att det är så!

geocache skrev:Hej Micke.

Klokt och tänkvärt skrivet av dig tycker jag.

Tackar.

'Gud är inte ett "vad".

Gud är början, och slutet.'

Tycker ni inte att det börjar bli ganska OT?... Och hetar till dessutom.

Joakoni skrev:Tycker ni inte att det börjar bli ganska OT?... Och hetar till dessutom.

Jag har anmält tråden för delning, eventuellt att OT-inläggen slås ihop med en annan tråd där ämnet passar bättre.


Moderator Alien: Har flyttat diskussionen om kristendomen och bibeln till denna tråd: motsagelser-i-bibeln-t24541-192.html. Några inlägg har flyttats hit: min-kristna-tro-t24277-2136.html

Svårt att peka ut en sak, några möjliga kandidater:
Urkraften - evig/oföränderlig men obesjälad.
Livsväven - besjälad men opersonlig, föränderlig.

Urkraften - mekaniken i analoga klockor?
Livsväven - venerna? Rötterna? Spindelväven?

KrigarSjäl skrev:

elle skrev:hur förklarar vetenskapen uppenbarelse i Lourdes ?

-Om man bara har Bernadettes utsaga att gå på finns det all anledning att misstro "uppenbarelsen".

Jag skulle snarare säga: bevisa Bernadettes utsaga. Bevisa att det sagda har ägt rum.

det sagda har ägt rum och det finns bara ett bevis: svaret Bernadette fick av "damen" på frågan om "vem du är?". Bernadette var ett obildad bondflicka och förstod inte innebörden av svaret .
svaret hon fick bekräftade en dogm man fastställde officiellt 4 år tidigare.

Joakoni skrev:Ja... Ungefär så. Men har hen någon sorts personligt medvetande?...

Det här är ju mycket viktigt för Dig (och för mig!). Jag föreslår att du gör som jag gjort: TESTAR!
Jag läste en bok om Ghandi som ung. Det var en kapitelrubrik som fastnade i mitt minne. Den hette: ANDLIGA EXPERIMENT.

De kan se ut på olika sätt. En enkel sak är att helt enkelt prata med Gud om vardagliga problem och BE om hjälp. Vänta och se....vad händer?

Exempel:
Jag var ensam på ett fik och läste andliga tidningar som fanns där. Men - kände mig ändå så rysligt ensam att jag skickade en panikbön till Gud:
"Du ser mig och vet hur jag har det. Jag FÖRVÄNTAR mig att det står en människa eller en ängel på gatan här utanför när jag lämnar caféet, därför att Du är god och vill hjälpa mig!"

Jag snubblade ut på gatan med min panikångest och en glad röst ropade högt min namn. På andra sidan gatan stod "min ängel": en väninnas väninna. Hon såg verkligen ut att vilja umgås med MIG. Så blev det och jag fick veta att hon var vräkt, låg otroligt dåligt till på alla sätt och behövde HJÄLP. Jag råkade ha en hel del "gåvor" som jag kunde använda för att hjälpa henne, så jag blev en nyckelperson i hennes liv under ett par års tid.
Själv mådde jag väldigt bra av att få behövas och den där tjejen är en mycket varm person som jag har lätt för att prata med. Hon har gett mig massor av kärlek tillbaka för att jag ville vara hennes nästa. Vi har fikat och skrattat mycket genom åren.

UTVÄRDERING: Gud såg både mig/min ensamhet och tjejens enorma utsatthet. Vi blev synkroniserade - sammanförda för att ge varandra kärlek på olika sätt. Vi fick båda "bönesvar". Hon hade också bett Gud om hjälp.

Debbido, tack för din berättelse! Det är en vacker historia och jag tror verkligen att det kan fungera så. Men det bevisar inte det personliga hos Gud. Era böner kunde lika gärna ge viljan en energi och trigga igång den överuniversella mekanismen så att era energier blev synkroniserade med varandra. Jag menar att det kunde ske utan Guds "personliga ingripande". Men, det är kanske så det är med Gud, hens existens kan inte bevisas. Och det handlar ju om att tro.

Jag tror att tron på Gud/Gudinnor har utvecklats under lång tid, och är ett uttryck för människans vilja att förstå världen, våra egna liv och deras eventuella mening,och att ha någon/någonting att verkligen fötrösta på. Något som upplevs som större än allt vi människor kan råka ut för i livet. Vi vet ju faktiskt inte att livet inte plötsligt tar slut imorgon eller om vi kommer att drabbas av olyckor eller sjukdomar helt bortom vår egen kontroll.

elle skrev:finns det överhuvudtaget NÅGON här som tror på Gud ?

Här finns två trådar om det:

jag-tror-tror-du-omrostning-t20615.html

tror-du-pa-gud-omrostning-t11941.html

Re: Vad är Gud?

Mitt svar: En ursäkt, en verklighetsflykt, en illusion, den mänskliga svagheten beskriven med ett namn.

D.v.s. istället för att möta verkligheten och ta ansvar för sitt eget liv, och konsekvenser av sina beslut, så skyller man på "gud" och hoppas att "gud" ska fixa dom ur knipan.

Eller som Steve Buscemi beskrev det i The Island:

Varför fungerar inte min bevakning av tråden!...

Hur pratar man med Gud??... Om hen nu finns... Jag skulle så gärna vilja lära mig konsten...

Just idag läste jag detta om Jonas Gardells gudsbild:

Jonas Gardell har definierat Gud som ”en svart, lesbisk kvinna som vaggar omkring i himlen och kokar makaroner åt alla som vill ha”. Det är det där med makaroner jag fäst mig vid. En medmänsklig kärlek så stor att hon kokar åt alla som vill ha.

http://www.dn.se/ledare/signerat/mat-fl ... illsammans

Den goda generösa Modern i stället för den stränge och lydnadskrävande Fadern.

Jag tror på en gud eller gudar som skapade människan . Guden som skapade en hybrid art-homosapiens.Vi människor) kommer ifrån Stjärnbilden Orion ,vi kallar dom för Annuanki. Sen om allt annat på vår planet skapades till syftet till en Ark . Sen finns det Olika krafter/energier som kan va en koppling till en högre makt . Jag tror inte ngt av på kristendomen syn på vad/vem gud är . Mer om Annuanki nedan
(obs det existerar original inspelnings band på vad man vet ej mänsklig röst/ljud. Ja de talar ett språk som är 5000-6000 är gammalt .

Joakoni skrev:Debbido, tack för din berättelse! Det är en vacker historia och jag tror verkligen att det kan fungera så. Men det bevisar inte det personliga hos Gud. Era böner kunde lika gärna ge viljan en energi och trigga igång den överuniversella mekanismen så att era energier blev synkroniserade med varandra. Jag menar att det kunde ske utan Guds "personliga ingripande". Men, det är kanske så det är med Gud, hens existens kan inte bevisas. Och det handlar ju om att tro.

Jovisst triggade vi den överuniversella mekanismen! Och hur då? Jo, genom att be eller ropa ut vårt HJÄLP!!! Den som svarade var gissningsvis högre än både henne och mig.

Jag har genom livet haft en mängd högst personliga samtal med Gud och om jag haft ro nog att vara stilla har svaren kommit i form av en liten viskande, god, kärleksfull, varm röst som sagt de mest trösterika, kloka och fina saker till mig.
Jag har ju även haft NDU där jag drunknat i kärlek och en röst har talat till mig. Att bli tilltalad känns ju väldigt personligt. Om rösten viskar "Jag älskar dig, var inte rädd!" så tar jag det personligt, även om det kommer från Urkällan. Dvs - jag ser ingen motsats mellan denna källa och Rösten, en ängel eller Jesus. Allt är Ett!

Måste en "person" ha en mänsklig kropp eller kan den lika gärna vara som ett starkt ljus, något glittrande, diffust ljusväsen? Våra andar har inte alltid en mänsklig kropp på sig!