Tjenare! Är drygt 20 år och har länge vetat att jag har problem med det sociala. Jag är väldigt blyg och har dåliga sociala färdigheter. Har länge trott att jag har social fobi, och att jag därför är dåligt socialt tränad. Nu på senare tid är jag orolig om jag inte har aspergers till och med.

Jag vet att jag läst om aspergers innan, och att det aldrig fallit mig in att jag kan ha det. De aspiga dragen jag har är att jag är dålig på att föra konversationer med folk jag ej känner så bra, det blir ofta ganska stela samtal och oftast blir det den andra personen som pratar medan jag bara ställer följdfrågor för att hålla konversationen igång så att säga. Jag har svårt att komma på vettiga saker att säga, och när jag väl kommer på något att säga så tvekar jag ofta på om jag ska säga eller inte. Blir ofta att jag tvekar för länge tills det är för sent för att ta upp det.

Symtom som "Svårt att sätta sig in i hur andra människor tänker och känner" samt "Svårigheter att läsa av kroppsspråk" känner jag inte igen mig i, det är inget jag reflekterat över själv att jag har. Men det kanske är möjligt att jag är dålig på att läsa av kroppsspråk och sätta mig in i hur andra tänker utan att jag själv märkt det?

Det samma gäller sympati, jag känner mig som en ganska sympatisk människa. Men jag kanske missar när bekanta mår dåligt eller behöver hjälp om jag nu är dålig på att läsa av folk?

Det jag undrar är helt enkelt på hur jag tar reda på om jag har Aspergers eller om jag bara har social fobi och är dåligt socialt tränad?

Tycker det är konstigt om jag nu har Aspergers och det inte kommit fram förens i 20-årsåldern? Kan man ha olika grader av apsergers, så att ja kanske bara har lindrig, eller är det "allt eller inget"?

Jag har gjort en del Aspergers-quiz och fått resultatet att jag inte har aspergers, men jag kanske ljuger för mig själv när jag svarar på frågorna, eller så vet jag inte själv att jag har problem med att läsa av andra människor etc.

Hade uppskattat enormt om ni kunde hjälpa mig att ta reda på om jag har aspergers eller ej, ställ gärna frågor!

Btw, om man går och söker hjälp inom vården för att ta reda på det och det visar sig att jag har aspergers, kan jag välja själv om jag vill få diagnosen eller inte? Det är ju inte så smidigt att ha en apsergers-diagnos registrerad på sig om man vill ha jobb i framtiden menar jag..



Moderator atoms - bytte ut ett b i rubriken mot ett p.

Jag skulle gå och prata med en kunnig psykolog eller något ett par gånger och fråga om råd, om behövligt kan ju en utredning göras om det ser ut som AS är en solid möjlighet.

Men derp, finns ju inget riktigt asperger registreringslista som gör att en siren går av på arbetsgivarens dator som om du vore en terrorist xD
Vad du skulle ha för eventuella diagnoser har de inte med att göra, det är inte i något sorts brottsregister du hamnar om du har aspergers : D

Själva diagnosen är ju poängen att göra utredningen så om det visar sig att du har AS så blir det som diagnosen visar och detta är något som bara psyk kommer veta om och ingen annan har rätt att hämta ut dessa uppgifter utan ditt samtycke samt det finns ingen som sagt kommer få upp på din diagnos på sin skärm när du söker jobb eller går på en restaurang.

Inte så ovanligt att vi med AS har socialfobi, tror nog Alien kan hitta massor av trådar där problem med det sociala diskuteras.

Blue86 skrev:Jag skulle gå och prata med en kunnig psykolog eller något ett par gånger och fråga om råd, om behövligt kan ju en utredning göras om det ser ut som AS är en solid möjlighet.

Men derp, finns ju inget riktigt asperger registreringslista som gör att en siren går av på arbetsgivarens dator som om du vore en terrorist xD
Vad du skulle ha för eventuella diagnoser har de inte med att göra, det är inte i något sorts brottsregister du hamnar om du har aspergers : D

Själva diagnosen är ju poängen att göra utredningen så om det visar sig att du har AS så blir det som diagnosen visar och detta är något som bara psyk kommer veta om och ingen annan har rätt att hämta ut dessa uppgifter utan ditt samtycke samt det finns ingen som sagt kommer få upp på din diagnos på sin skärm när du söker jobb eller går på en restaurang.

Grejen är väl att arbetsgivaren kan be att få kolla upp ens sjuk-register eller vad det kallas, för att se om man vart sjukskriven ofta osv. Där står det väl om man fått diagnosen asperger?

Nekar man arbetsgivaren till att kolla registret förstår han ju att något är skumt?

Ett praktexempel är ju lokföraren som kört felfritt i typ 40 år och nu fått diagnosen asperger - han fick sluta direkt..

Även om man har asperger så betyder väl inte det att man sitter i en tunna och inte vill träffa folk btw (I rymden finns inga känslor..)? Jag är någorlunda social, träffar vänner några gånger i veckan osv, trivs ej själv.

Är inte det ett vanligt aspie-drag annars, att man trivs för sig själv?

Fick 29 aspie-poäng på detta testet:

http://www.rdos.net/Aspie-quiz/index.php

Alltså att jag är NT.

Men ändå känner jag igen mig i vad många skriver här på forumet.

Borde ju inte vara svårare än att jag går och kollar upp det med en expert tycker ni säkert. Men jag vill inte få en diagnos på mig som hamnar i något register, utan vill bara veta om jag har det eller inte.

Saker som talar FÖR aspergers:
-Lite dålig på att planera
-Skjuter gärna upp saker, men tar oftast tag i det innan det är försent.
-Dålig på att föra långa samtal med personer jag ej känner väl
-Blyg
-När jag blir osäker i sociala situationer vet jag inte riktigt vart jag ska ha blicken, blir stirrig, flackar med blicken eller tittar bort för länge.
-Dålig på att passa tider: Skjuter ofta upp allt jag behöver fixa innan jag ska dra till 10 minuter innan jag måste dra, och så tar det 15 min att göra så jag kommer iväg 5 min sent etc.
-Kan ibland när jag är lite nervös och stressad i sociala situationer inte avgöra om det som sägs är ironi eller ej (Om det som sägs inte är för orimligt för att vara sant)
-Är ganska intresserad av hur saker fungerar och hänger ihop
-Dålig kroppshållning: Lite ko-bent och kup-ryggad (axlarna, nacken och huvudet är lite framåt-pressade om ni förstår). Försöker dock tänka på att räta på ryggen..

Saker som talar emot aspergers:
-Trivs av att vara social med vänner osv.
-Bryr mig om hur jag ser ut, vilka kläder jag har och min frisyr osv.. Ser ut som vilken kille som helst
-Noga med hygien
-Är mycket artig och trevlig när det gäller korta samtal
-Förstår nästan alltid ironi och använder det ofta själv
-Är inte alltid ärlig
-Säger aldrig opassande saker och vet vad som kan såra folk (säger liksom inte "Vad ful du har blivit på sistone" till någon t.ex)
-Samlar ej på onödiga grejer och har ej problem med att göra mig av med grejer.

Förstår att ni inte kan avgöra om jag har Asperger eller inte, men ni borde kunna avgöra hur stor möjligheten är?

Hade uppskattat enormt om ni hjälpte mig!

Aspie-Quiz är ett amatörprojekt av en fritidsforskare, så det kan man redan därför inte använda mer än för att rent privat få vinkar om just det som står där och som man kanske redan anar. Nättest överhuvudtaget är inte pålitliga för mer än så.

Här står de kriterier för Aspergers syndrom som man rent formellt skulle följa i Sverige sist jag hörde något:
http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/diagnoskriterier/diagnosmanualen_icd_10/icd_aspergers_syndrom/index.html

Och här står de man vanligtvis går efter i praktiken:
http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/diagnoskriterier/dsm_aspergers_syndrom/

Lägg särskilt märke till det som inte står där och till att inte alla kriterier som står måste vara uppfyllda. Det tar folk ofta fel på och lägger till diagnoskriterier, eller näst intill diagnoskriterier, som faktiskt inte finns – både lekmän och tyvärr även proffs. Och sedan sprids det på nätet som sanningar.

************************************

Här finns diagnoskriterier för social fobi (vilket Asperger kan leda till eller sambo med, helt eller drag av, men inte måste):
http://hem.passagen.se/fri-sidan/socialfobi.html

************************************
Hoppas ovanstående kan ge något och att andra kan svara på dina inlägg mera punkt för punkt.

Defeat skrev:Borde ju inte vara svårare än att jag går och kollar upp det med en expert tycker ni säkert. Men jag vill inte få en diagnos på mig som hamnar i något register, utan vill bara veta om jag har det eller inte.

Så du tänkte uppta tid och resurser från psykiatrin bara för att du är nyfiken, fast du varken behöver eller vill ha nån diagnos? Är du medveten om att det är lång kötid (räkna med 1 år), utredningen tar lång tid (flera månader), och att det finns många som lider av sina AS-symptom och desperat behöver den hjälp de bara kan få när de har diagnos...

Ursäkta om jag låter hård... Välkommen till forumet. Läs på om vad AS innebär, så visar det sig tids nog om du känner igen dig i det. Om det visar sig att du har svårigheter som du tror beror på AS och att du behöver diagnosen för att få bättre livskvalitet, då är det läge att göra utredning.

Det är inte kö överallt och det tar inte alltid så lång tid att få en utredning gjord, men jag håller med om att man ska ha problem som man tror beror på AS om man vill ha en utredning, tror inte att det gör en annars heller.

Kimmelie skrev:Så du tänkte uppta tid och resurser från psykiatrin bara för att du är nyfiken, fast du varken behöver eller vill ha nån diagnos?

Som jag fattar Defeat är det just det han inte vill göra, och därför hör han sig för med oss andra här vad vi tror om honom.

Men välkommen till forumet säger jag också.

Defeat skrev:Fick 29 aspie-poäng på detta testet:

http://www.rdos.net/Aspie-quiz/index.php

Alltså att jag är NT.

Men ändå känner jag igen mig i vad många skriver här på forumet.

Borde ju inte vara svårare än att jag går och kollar upp det med en expert tycker ni säkert. Men jag vill inte få en diagnos på mig som hamnar i något register, utan vill bara veta om jag har det eller inte.

Saker som talar FÖR aspergers:
-Lite dålig på att planera
-Skjuter gärna upp saker, men tar oftast tag i det innan det är försent.
-Dålig på att föra långa samtal med personer ajg ej känner väl
-Blyg
-När jag blir osäker i sociala situationer vet jag inte riktigt vart jag ska ha blicken, blir stirrig, flackar med blicken eller tittar bort för länge.
-Dålig på att passa tider: Skjuter ofta upp allt jag behöver fixa innan jag ska dra till 10 minuter innan jag måste dra, och så tar det 15 min att göra så jag kommer iväg 5 min sent etc.
-Kan ibland när jag är lite nervös och stressad i sociala situationer inte avgöra om det som sägs är ironi eller ej (Om det som sägs inte är för orimligt för att vara sant)
-Är ganska intresserad av hur saker fungerar och hänger ihop
-Dålig kroppshållning: Lite ko-bent och kup-ryggad (axlarna, nacken och huvudet är lite framåt-pressade om ni förstår). Försöker dock tänka på att räta på ryggen..

Saker som talar emot aspergers:
-Trivs av att vara social med vänner osv.
-Bryr mig om hur jag ser ut, vilka kläder jag har och min frisyr osv.. Ser ut som vilken kille som helst
-Noga med hygien
-Är mycket artig och trevlig när det gäller korta samtal
-Förstår nästan alltid ironi och använder det ofta själv
-Är inte alltid ärlig
-Säger aldrig opassande saker och vet vad som kan såra folk (säger liksom inte "Vad ful du har blivit på sistone" till någon t.ex)
-Samlar ej på onödiga grejer och har ej problem med att göra mig av med grejer.

Förstår att ni inte kan avgöra om jag har Asperger eller inte, men ni borde kunna avgöra hur stor möjligheten är?

Hade uppskattat enormt om ni hjälpte mig!

Allt är ju relativt och några av punkterna som skulle tala för/ emot AS stämmer även in på ADD/ ADHD.

Egentligen är det inte så viktigt om man kan bevisa om man har vad som är att betrakta som AS eller inte. Vi har alla lite av dessa saker i oss och det går mängder med uppfinnare, musiker... odiagnosticerade då deras tillstånd/ karaktärsdrag inte varit något hinder i deras liv eller för deras framgång.

Och det är ju en glidande skala där man kan ha mer eller mindre av alla punkter du nämner. Har man kategoriskt allt som står där borde man nog ha rena autistiska drag, och idag när Aspis och Autis båda ingår i det autistiska spektrat gör det väl mindre skilnad. Faktum är att det du nämner stämmer ganska bra in på mig, då jag är diagnosticerad för AS.

Finns många AS-are som kan läsa in andras känslor så att de inte sårar dem, men ändå har svårt att t.ex. kunna socialt samspel eller underliggande betydelser.

Defeat skrev:Saker som talar emot aspergers:
-Trivs av att vara social med vänner osv.
-Bryr mig om hur jag ser ut, vilka kläder jag har och min frisyr osv.. Ser ut som vilken kille som helst
-Noga med hygien
-Är mycket artig och trevlig när det gäller korta samtal
-Förstår nästan alltid ironi och använder det ofta själv
-Är inte alltid ärlig
-Säger aldrig opassande saker och vet vad som kan såra folk (säger liksom inte "Vad ful du har blivit på sistone" till någon t.ex)
-Samlar ej på onödiga grejer och har ej problem med att göra mig av med grejer.

Förstår att ni inte kan avgöra om jag har Asperger eller inte, men ni borde kunna avgöra hur stor möjligheten är?

Hade uppskattat enormt om ni hjälpte mig!

Har personligen också dessa karaktärsdrag, minus den jag satte i fetstil i citeringen. Jag har AS.

Det finns en enorm bredd i kriterier bland de som har AS. Precis som människors depressioner inte ser likadana ut eller som att alla NT's är annorlunda. Allt annat vore, enligt mig, märkligt.

Tror kanske att det bästa är att flyta runt här lite så kanske du får ett bättre hum om saker och ting. Kan tillägga att dina journaler är sekretessbelagda så det är inte som att man hamnar i ett register någonstans där vem som helst kan kolla upp saker och ting.

Nihilith skrev:

Defeat skrev:Saker som talar emot aspergers:
-Trivs av att vara social med vänner osv.
-Bryr mig om hur jag ser ut, vilka kläder jag har och min frisyr osv.. Ser ut som vilken kille som helst
-Noga med hygien
-Är mycket artig och trevlig när det gäller korta samtal
-Förstår nästan alltid ironi och använder det ofta själv
-Är inte alltid ärlig
-Säger aldrig opassande saker och vet vad som kan såra folk (säger liksom inte "Vad ful du har blivit på sistone" till någon t.ex)
-Samlar ej på onödiga grejer och har ej problem med att göra mig av med grejer.

Förstår att ni inte kan avgöra om jag har Asperger eller inte, men ni borde kunna avgöra hur stor möjligheten är?

Hade uppskattat enormt om ni hjälpte mig!

Har personligen också dessa karaktärsdrag, minus den jag satte i fetstil i citeringen. Jag har AS.

Det finns en enorm bredd i kriterier bland de som har AS. Precis som människors depressioner inte ser likadana ut eller som att alla NT's är annorlunda. Allt annat vore, enligt mig, märkligt.

Tror kanske att det bästa är att flyta runt här lite så kanske du får ett bättre hum om saker och ting. Kan tillägga att dina journaler är sekretessbelagda så det är inte som att man hamnar i ett register någonstans där vem som helst kan kolla upp saker och ting.

Så du kan altså säga något som sårar någon om du inte tänkter efter? Kan du ge något exempel?

Om jag nu har asperger så är det en lindrig variant. Jag kan ändå förstå exakt hur folk med grövre asperger har det; att räkna ut allt socialt med logik istället för med automatik och känsla.

Läste btw att aspies inte förstår att de ska öppna fönstret om någon säger "kan du öpnna fönstret?", utan svarar bara "ja, det kan jag". De svarar alltså på fårgan utan att förstå att det är en vädjan. Och att aspier kan säga något som är välmenande, men som sårar t.ex "Du slulle behöva banta". Detta måste väl vara förenklade exempel? Hur många med aspergers försår inte att frågan "kan du öpnna fönstret?" är en vädjan? Och hur många aspier skulle säga att någon är tjock utan att förstå att det sårar? Räcker väl att tänka hur man själv slulle reagerat om någon sagt så till en själv?

Antar att altså att detta är förenklade exempel? Kan någon ge några exempel från verkliga händelser där ni sagt något sårande utan att det var menat, eller exempel på när någon ställt en vädjande fråga där ni inte förstått vädjan, utan bara svarat på frågan?

Hoppas inte ni tar illa upp av mina frågor, jag är nyikeb och behöver veta om jag känner igen mig eller inte

Tack för alla svaren hittils!

Btw ber om ursäkt för eventuella stavfel, skriver från telefonen:)

Jag brukade säga vad jag tyckte, inte om hur folk såg ut (det förstod jag mycket väl att det kunde vara sårande) utan om förhållandena på arbetet. T ex när någon sa "det har vi alltid gjort" om något som jag tyckte fungerade mindre bra. "Dags att ändra på det då!" svarade jag. Vilket var helt fel, eftersom jag sade det till en chef. Fattade aldrig den där hierarkin. Jag tyckte det viktiga var vad man sa, inte hur man sa el vem som sa det.

Likaså när vi hade möten med chefen en gång i månaden och skulle berätta om vad vi tyckte om arbetet. Jag hade alltid mycket att säga och förstod inte varför de andra var så tysta. Annars brukade de minsann klaga en del. Men då blir ju inget bättre, om vi inte för det vidare högre upp, tänkte jag naivt.

Senare fick jag sluta. Motiveringen var bl a att jag var för "negativ" och "såg problem istf lösningar".

Defeat skrev:Läste btw att aspies inte förstår att de ska öppna fönstret om någon säger "kan du öpnna fönstret?", utan svarar bara "ja, det kan jag". De svarar alltså på fårgan utan att förstå att det är en vädjan. Och att aspier kan säga något som är välmenande, men som sårar t.ex "Du skulle behöva banta". Detta måste väl vara förenklade exempel? Hur många med aspergers förstår inte att frågan "kan du öpnna fönstret?" är en vädjan? Och hur många aspier skulle säga att någon är tjock utan att förstå att det sårar? Räcker väl att tänka hur man själv slulle reagerat om någon sagt så till en själv?

Antar att altså att detta är förenklade exempel?

Stämmer som du gissar, det där är en av de många myterna om oss som nätet verkar ha gett evigt liv. Nätet och kanske en del föreläsare. En del kan säkert tro sådant som barn, några fortsätter nog tro det spontant som vuxna och måste göra en medveten ansträngning för att tolka om till det de vet att det betyder; vore exemplen betydligt mer sofistikerade skulle de säkert kunna stämma på fler av oss, åtminstone som yngre; men sagt på det där viset, nej i helvete.

lasseivägen skrev:Inte så ovanligt att vi med AS har socialfobi, tror nog Alien kan hitta massor av trådar där problem med det sociala diskuteras.

Just det, här finns den stora tråden om AS och socialfobi, och där hittar man också länkar till andra trådar om social fobi: as-och-social-fobi-t4000.html

Defeat skrev:
Btw, om man går och söker hjälp inom vården för att ta reda på det och det visar sig att jag har aspergers, kan jag välja själv om jag vill få diagnosen eller inte? Det är ju inte så smidigt att ha en apsergers-diagnos registrerad på sig om man vill ha jobb i framtiden menar jag..

Varför ska du utreda dig om du ändå inte vill/behöver ha diagnos?? Kommer de fram till en diagnos så måste de ju ge dig den annars gör de fel liksom...
Och vadå registrerad?

Defeat skrev:Så du kan altså säga något som sårar någon om du inte tänker efter? Kan du ge något exempel?

Alien och Zombie har redan täckt upp stora delar så svara enbart på den direkta frågan.

Mer gånger än jag kan, orkar och vill räkna. Jag har en mun som går före min hjärna vilket oftast gör att jag häver ur min mindre intelligenta fraser som: "Du är helt dum i huvudet." (en stående klassiker kan tilläggas).

Eftersom jag har problem med att inse vad min mun bestämmer sig för att häva ur sig (vilket har att göra med att jag inte uppfattar min tankar på ett riktigt konkret sätt) så håller jag mest tyst. Vilket oftast ger intrycket att jag är blyg, vilket inte är fallet. Jag har bara insett att det är korkat att häva ur sig korkade saker som gör andra arga för människors känsloutbrott gör mig extremt obekväm.

Hoppas du förstod lite av det. Blir lite svamligt när jag ska försöka förklara saker jag inte helt förstå mig på själv.

Defeat skrev:

Nihilith skrev:

Defeat skrev:Saker som talar emot aspergers:
-Trivs av att vara social med vänner osv.
-Bryr mig om hur jag ser ut, vilka kläder jag har och min frisyr osv.. Ser ut som vilken kille som helst
-Noga med hygien
-Är mycket artig och trevlig när det gäller korta samtal
-Förstår nästan alltid ironi och använder det ofta själv
-Är inte alltid ärlig
-Säger aldrig opassande saker och vet vad som kan såra folk (säger liksom inte "Vad ful du har blivit på sistone" till någon t.ex)
-Samlar ej på onödiga grejer och har ej problem med att göra mig av med grejer.

Förstår att ni inte kan avgöra om jag har Asperger eller inte, men ni borde kunna avgöra hur stor möjligheten är?

Hade uppskattat enormt om ni hjälpte mig!

Har personligen också dessa karaktärsdrag, minus den jag satte i fetstil i citeringen. Jag har AS.

Det finns en enorm bredd i kriterier bland de som har AS. Precis som människors depressioner inte ser likadana ut eller som att alla NT's är annorlunda. Allt annat vore, enligt mig, märkligt.

Tror kanske att det bästa är att flyta runt här lite så kanske du får ett bättre hum om saker och ting. Kan tillägga att dina journaler är sekretessbelagda så det är inte som att man hamnar i ett register någonstans där vem som helst kan kolla upp saker och ting.

Så du kan altså säga något som sårar någon om du inte tänker efter? Kan du ge något exempel?:)

Om jag nu har asperger så är det en lindrig variant. Jag kan ändå förstå exakt hur folk med grövre asperger har det; att räkna ut allt socialt med logik istället för med automatik och känsla.

Läste btw att aspies inte förstår att de ska öppna fönstret om någon säger "kan du öpnna fönstret?", utan svarar bara "ja, det kan jag". De svarar alltså på fårgan utan att förstå att det är en vädjan. Och att aspier kan säga något som är välmenande, men som sårar t.ex "Du slulle behöva banta". Detta måste väl vara förenklade exempel? Hur många med aspergers försår inte att frågan "kan du öpnna fönstret?" är en vädjan? Och hur många aspier skulle säga att någon är tjock utan att förstå att det sårar? Räcker väl att tänka hur man själv skulle reagerat om någon sagt så till en själv?

Antar att altså att detta är förenklade exempel? Kan någon ge några exempel från verkliga händelser där ni sagt något sårande utan att det var menat, eller exempel på när någon ställt en vädjande fråga där ni inte förstått vädjan, utan bara svarat på frågan?

Hoppas inte ni tar illa upp av mina frågor, jag är nyikeb och behöver veta om jag känner igen mig eller inte

Tack för alla svaren hittils!

Kan nog hjälpa dig att förstå att folk med AS inte är retarderade puckon med en IQ som får den dumma amerikanen att känna sig smart. Med det vill jag säga att även om många har uppvisat beteenden som du beskriver och tror måste vara associerade med AS så har folk olika förmåga att lära sig saker, att överkomma sina problem.
Listan du skrev tidigare om saker som ska bevisa att du inte har AS är alla saker som inte stämmer in på mig, varför det då? För att vissa saker har jag arbetat med en väldigt lång tid att överkomma och andra problem har jag helt enkelt aldrig haft. Många saker du radar upp är mer saker som någon med AS kan ha men behöver inte ha en ända av dem.

Att inte fatta när man är äldre att någon vill att du ska öppna fönstret när den säger så är nog bara om de aldrig försökt lägga energi på att växa.
Dock bör du ju känna igen dig på många kriterier (inte bara sådana du radat upp men även de mer "riktiga") ifrån din barndom och ha kvar de som man inte kan arbeta bort än i dag.

Som sagt, boka ett par tider med en psykolog på din vårdcentral och prata lite med denna och se vart det leder till. Det är ju som sagt inte någon ide att göra en riktig utredning om du inte är i desperat behov av det och nej en expert kan nog inte säga om du har det eller inte utan en riktig utredning. Även om jag såg det tydligt att en vän har AS när jag först träffade honom, fyra år innan han gjorde sin utredning, antagligen för att han är så lik mig på många sätt.

Sen vaknade jag för 10 minuter sedan så kan hända att jag är lite virrig lol.

Hej på er alla här på forumet.

Hade en fråga vilken jag hoppas inte är felplacerad här på forumet.

Har läst en del om aspergers samt om en del annat som kretsar till området är dock ingen expert, men jag undrar hur aspergers samt social fobi skiljer sig från varandra.

Jag vet inte om social fobi klassas som en diagnos vilket aspergers gör, även hsp är något jag läst om men det skall tydligen vara mer ett personlighets drag.

Så det jag undra är hur aspergers och socialfobi skiljer sig åt.


Tacksam för svar.

Admin: förtydligade rubriken

Moderator atoms - slog ihop två trådar om likartat ämne.

Fobier går att bota, har troligen en hel med ens tidigare uppväxtförhållanden att göra. Asperger anses vara medfött och en kan vara över- eller undersocial precis som alla andra kan vara.

Social fobi är just vad det låter som - en fobi. Man reagerar alltså med rädsla/oro när man vistas i affären, möter människor efter vägen eller på andra sätt befinner sig kring andra människor. Panikångestattacker i sådana situationer är t.ex inte ovanlig.

Aspergers är en helt annan femma. Du är inte rädd för umgänge med andra människor/många människor utan det handlar istället om att du t.ex blir överbelastad till följd av alla intryck eller energitömd till följd av att försöka tolka alla situationer rätt samt hela tiden tänka på att du själv uttrycker dig rätt, rör dig rätt och använder rätt ansiktsuttryck t.ex.

tahlia skrev:Aspergers är en helt annan femma. Du är inte rädd för umgänge med andra människor/många människor utan det handlar istället om att du t.ex blir överbelastad till följd av alla intryck eller energitömd till följd av att försöka tolka alla situationer rätt samt hela tiden tänka på att du själv uttrycker dig rätt, rör dig rätt och använder rätt ansiktsuttryck t.ex.

Jag har också funderat lite på det där med Asperger och Social Fobi. När jag är i affären till exempel så kan jag känna att jag blir väldigt obekväm och självmedveten samt ibland tror att folk tittar på mig (det hör säkert till Social Fobi). Men jag blir också orolig/obekväm/får ångest av att folk råkar röra vid mig eller att det är för mycket ljud och för mycket saker som händer runtomkring mig samtidigt (vilket ofta leder till att jag får ångest och blir irriterad/arg osv). Alltså blir jag överbelastad av intryck men känner ångest. Hör det då till Social Fobi eller eventuell Asperger? Förstår du vad jag menar? Lite svårt att förklara.

Neutrino skrev:Jag har också funderat lite på det där med Asperger och Social Fobi. När jag är i affären till exempel så kan jag känna att jag blir väldigt obekväm och självmedveten samt ibland tror att folk tittar på mig (det hör säkert till Social Fobi). Men jag blir också orolig/obekväm/får ångest av att folk råkar röra vid mig eller att det är för mycket ljud och för mycket saker som händer runtomkring mig samtidigt (vilket ofta leder till att jag får ångest och blir irriterad/arg osv). Alltså blir jag överbelastad av intryck men känner ångest. Hör det då till Social Fobi eller eventuell Asperger? Förstår du vad jag menar? Lite svårt att förklara.

Att känna det som om alla människor iakttar vad man gör/tittar på en är väldigt vanligt vid social fobi, dock också även vanligt vid dåligt självförtroende.

Just intrycken, ljuden, beröringen, kaoset runt omkring, känner jag igen väldigt mycket. Jag har samma problem och det är kopplat till min Aspergers - jag har helt enkelt en oförmåga att filtrera intryck så hjärnan tar in allt som händer, allt jag hör, allt jag ser, allt som känns - samtidigt - vilket leder till "överbelastning".

För min del resulterar det i massiv trötthet samt att, om jag stannar i den miljön för länge, hjärnan stänger av, slutar lagra vilket leder till att jag senare inte kommer ihåg just något av vad som sagts varken av mig eller andra.
Att få ångest i en sådan situation är ju inte konstigt med tanke på hur bombarderad hjärnan blir. Själv har jag turen att inte dras med en ångestproblematik.