Tja jag är en kvinna som har adhd. Och mina barn är Nt .
De har sagt flera gånger att de skulle vilja ha as.
De är smarta, och härliga ungdomar.
Och de säger det på riktigt. Detta är inget troll tråd.
Men visst får ni skriva roliga svar .
Jag tror att de beundrar er äkthet, ärlighet. Hängivenhet.
I och med jag har träffat min kärlek och de träffat mer as personer.
Innan hade de ej någon uppfattning.
Jag har uppfostrat mina barn att ej ha fördomar.
Utan lär känna personen och bilda en uppfattning.
Jag har adhd men inte vill de vara som mig. ( taskigt läge)
Det gör inget!!
En i huset räcker nog. Två tornado blir nog för mycket.
Så skriv gärna!! Kul att höra era kommentarer. Ha en toppen dag/ kattmamma

Lite som att en del säger att de vill ha bipolär sjukdom baserat på missuppfattningen att man då är särskilt kreativ. Lite svårt att utläsa varför dina barn vill "ha" AS
Utan Asperger vore jag inte den jag är. Jag fick min diagnos när jag var över trettio. Att veta har förenklat tillvaron men jag tror att livet, särskilt som ung, hade varit enklare utan AS.

Tack för ditt svar.
Jag kan tänka mig att de ser skillnaderna på Nt folk och as.
Och mig. (med adhd) det jag säger menar jag, att jag är ärlig, ser inte upp till någon pg av status eller prylar.
De ser era bra sidor, men visst har de ingen aning om svårigheter som också finns med en diagnos.
Jag menar inte att idealisera as diagnos. Jag förstår att det finns svårigheter.
Jag har själv jobbigt med min diagnos. Jag kan inte läsa av Nt folks kropps språk och dolda motiv.
Jag har social fobi att vara på personal möte, eller skolträffar.
Och jag får fråga mina ungdomar vad de menar när de kör med ironi till mig.
Nu börjar de vara tydligare. Annars får de ju förklara för lilla mamsen. Jag blir ledsen, så har de bara skojat.
Men de beundrar med er är nog er princip fasthet. Och ärlighet. Inga dolda budskap.
Hoppas jag ej förargar någon, jag ville bara ha en tråd där era goda egenskaper kommer fram.
Fast ni kanske inte alltid ser det själva. Så när man står utanför och tittar.
Så ser man det på ett annat sätt. Och svårigheter har vi alla.
De gillar att ni är så äkta. Kontrast mot allt konstlat i Nt världen.

Första gången jag hört talas om att man vill ha en NPF

eelsnova skrev:Första gången jag hört talas om att man vill ha en NPF

Med positiva förebilder och en mer nyanserad syn på AS än vad som står i läkarboken så är det fullt möjligt.

Jag förstår vad du menar, Kattmamma. Och tycker nog det låter som om du själv kan ha en släng av AS också.

Men man ska också vara försiktig med vad man önskar. En vacker dag kanske något av dina barn börjar misstänka att hen har mer AS än hen vill ha. Eller, för den delen, att det finns aspergare som inte är sympatiska på det där sättet som passar dem.

eelsnova skrev:Första gången jag hört talas om att man vill ha en NPF

Okej, då kan du få andra gången nu. Jag är glad att jag har AS och skulle inte vilja vara utan det även om det garanterade att jag blev lottomiljonär.

Klart att dom vill, normala människor är ju så j-vla tråkiga och meningslösa

Meppe skrev:

eelsnova skrev:Första gången jag hört talas om att man vill ha en NPF

Okej, då kan du få andra gången nu. Jag är glad att jag har AS och skulle inte vilja vara utan det även om det garanterade att jag blev lottomiljonär.

Ta mig inte fel, jag tycker det är underbart att jag har AS. Det räddar mig på många sätt. Men att man inte har men önskar sig att ha det, DET fann jag udda.

eelsnova skrev:

Meppe skrev:

eelsnova skrev:Första gången jag hört talas om att man vill ha en NPF

Okej, då kan du få andra gången nu. Jag är glad att jag har AS och skulle inte vilja vara utan det även om det garanterade att jag blev lottomiljonär.

Ta mig inte fel, jag tycker det är underbart att jag har AS. Det räddar mig på många sätt. Men att man inte har men önskar sig att ha det, DET fann jag udda.

Grattis får jag väl säga. "Underbart" är nog det absolut sista ord jag skulle använda för att beskriva hurdant det är att ha AS. Måste vara väldigt trevligt att känna att man får så mycket positivt ut av det. Själv har jag svårt att finna de positiva sidorna, om det nu finns några för min del.

Tahlia . Kunde inte göra citat av det du skrev, skriver på min I-phone.
Du kunde inte se fördelar för dig. Kanske du nyligen fått diagnos, jag hatade min adhd i början.
Nu tre år senare. Så gillar jag min diagnos för det mesta.
Annars hade inte jag varit jag.
Och jag vet att jag är en rolig charmig jävel. Som klarar ut mycket i livet pg av min humor.
100 miljoner idéer. Jag har mycket empati, bra i mitt jobb på hemtjänsten.
Se vad brukarna behöver, gör det lilla extra för dem. Kan ta med bullar som jag bakat, plocka blommor i ett dike till någon pensionär. De som inte kommer ut och plockar vårblommor. Har förmågan att trösta och hålla handen på den som är ledsen .
För jag vet hur det är att vara ledsen och ensam.
Och behöva hjälp.
Jag kan ju bli tokigt avundsjuk på alla som har läshuvud.
Eftersom jag har dyxlexi och svårt att räkna.och utan conserta blir jag bortsnackad på nolltid.
Som mina ungdomar har gjort förr. Ääää morsan du lova ju.
Vad gör man om man inte har en susning vad man sagt.
Så tack gode Gud för conserta och läkemedelsföretaget. Hoppas du finner det som gör dig bra. Övertygad att det finns en hel del bra saker. Kram /

eelsnova skrev:Första gången jag hört talas om att man vill ha en NPF

De ser våra fördelar och begåvningar.
Och att Nt folk har många brister.
De kan ju jämföra , när de har människor med npf i sin närhet.
Vi är bra på mycket. Vi behöver bara se det. Och inte bara fokusera på våra brister.
Jag blir tok galen på att behöva gå på föräldramöten. Skulle hellre ramla av cykeln och få skapmärken och blåmärken. Så visst har jag brister. Men jag är en tok glad brud som sätter fart på folk.
Det är bra det med.

Tyler_Durden skrev:Klart att dom vill, normala människor är ju så j-vla tråkiga och meningslösa

Ha ha ha så sant instämmer!! De är skit trista.
( vågar inte skriva så , med två Nt ungdomar hemma)
Får hoppas att de har en liten arvs del av mig.
Så de inte blir galet trista som vuxna.
För nu är de härliga och goa.

Nu måste jag jobba. Står på en parkering och skriver. Hur nördigt är det inte.
Sitt sociala liv på en parkering. Galet!! Ha ha

Kattmamma skrev:Tahlia . Kunde inte göra citat av det du skrev, skriver på min I-phone.
Du kunde inte se fördelar för dig. Kanske du nyligen fått diagnos, jag hatade min adhd i början.
Nu tre år senare. Så gillar jag min diagnos för det mesta.
Annars hade inte jag varit jag.

Nja, var 6 år sedan jag fick min diagnos så jag har hunnit gå igenom alla initiala faser för länge sedan.

Just det där "Annars hade jag inte varit jag". Det är många som resonerar på samma vis och jag har inga som helst problem att förstå tanken bakom det. Mitt problem är att jag inte är helt säker på om jag hade varit negativt annorlunda om jag inte haft diagnos. Det är omöjligt att veta just vad i min personlighet som är AS och vad som inte är det. Det är fullt möjligt att jag hade varit mindre envis om jag inte fått AS, å andra sidan är det fullt möjligt att jag hade varit precis lika envis. Hänger du med?
De saker jag direkt kan länka till min AS är sådant som "oförmåga att filtrera intryck" t.ex och det är något jag lätt kan vara utan.

Kattmamma skrev:

Tyler_Durden skrev:Klart att dom vill, normala människor är ju så j-vla tråkiga och meningslösa

Ha ha ha så sant instämmer!! De är skit trista.
( vågar inte skriva så , med två Nt ungdomar hemma)
Får hoppas att de har en liten arvs del av mig.
Så de inte blir galet trista som vuxna.
För nu är de härliga och goa.

Dom vill ju inte vara "normala" så deras utsikter ser bra ut, oroa dig inte
Självklart har dom en hel del av dig, äpplet faller inte långt från trädet.

Jag kan inte heller filtrera intryck. När jag går och handlar så har jag musik på min I-phone.
Då är jag i min mysiga drömvärld, lyssnar på Rix fm. Och njuter! Slipper vara social med folk i byn. De som tror att de känner mig, frågar hur man mår? Men sen inte lyssnar när man berättar. Då kommer jag hem med det jag ska köpa. Allså sållat bort intryck. För mig fungerar det. Och nu ser alla hon är ingen ide att prata med.
Helt perfekt.
Jag har med svårigheter, men det har Nt med jag lovar.
Men vi kan erkänna det. Nt tror många gånger att de är fullkomliga.
Jag har arbetskamrater som ser glada ut när de hälsar på alla andra på jobbet, när jag kommer så ser de ut som de svalt i kg citroner. Jag har inte gjort dem något förutom att varit glad och positiv.

Jag kan inte heller filtrera intryck. När jag går och handlar så har jag musik på min I-phone.
Då är jag i min mysiga drömvärld, lyssnar på Rix fm. Och njuter! Slipper vara social med folk i byn. De som tror att de känner mig, frågar hur man mår? Men sen inte lyssnar när man berättar. Då kommer jag hem med det jag ska köpa. Allså sållat bort intryck. För mig fungerar det. Och nu ser alla hon är ingen ide att prata med.
Helt perfekt.
Jag har med svårigheter, men det har Nt med jag lovar.
Men vi kan erkänna det. Nt tror många gånger att de är fullkomliga.
Jag har arbetskamrater som ser glada ut när de hälsar på alla andra på jobbet, när jag kommer så ser de ut som de svalt i kg citroner. Jag har inte gjort dem något förutom att varit glad och positiv.

Oj oj teknikens under, först inget sen två inlägg.

No offense men den som glorifierar autism är blind för de problem som det innebär att ha en autismspektrumsstörning.

Det är INTE kul att inte kunna ha normala relationer som vem som helst - eller relationer överhuvudtaget för den delen. Fråga dem om de skulle vilja vara ensamma, utan vänner och utan erfarenhet av det motsatta könet vid säg 30, 40 eller varför inte 50 års ålder? För sådan är verkligheten för många med Asperger.

Pantade satungar...

Kattmamma skrev:Oj oj teknikens under, först inget sen två inlägg.

Svart eller vitt var det när man har Asperger.

Säger de.

Deadly_Nightshade skrev:No offense men den som glorifierar autism är blind för de problem som det innebär att ha en autismspektrumsstörning.

Det är INTE kul att inte kunna ha normala relationer som vem som helst - eller relationer överhuvudtaget för den delen. Fråga dem om de skulle vilja vara ensamma, utan vänner och utan erfarenhet av det motsatta könet vid säg 30, 40 eller varför inte 50 års ålder? För sådan är verkligheten för många med Asperger.

Pantade satungar...

Ja de kanske de är eller så har de inte träffat dem som har det så jobbigt. Då ber jag om ursäkt. det är synd om alla som har det jobbigt och svårt. Diagnos eller inte. Hoppas du kunde ta min ursäkt.
Menar inte att såra någon.

Förlåt förlåt förlåt ursäkta så mycket om ursäkt , jag är ledsen över, förlåt förlåt.
Nu kanske jag var tydlig. Jag hade inga dåliga motiv med min tråd. Jag är hemskt ledsen. Hoppas ni alla blir lyckliga på något sätt. Kunde jag trolla skulle ni få en dröm kvinna/ man och hundra vänner.
Kram / kattmamma

Ingen fara, Kattmamma Jag tror de flesta uppskattade ditt vänliga inlägg. I alla fall jag. Kul med lite positiv feedback runt Asperger också!