Förra veckan släppte Socialstyrelsen en ny version av kommentaren till det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Beslutstödet är en viktig del av dagens sjukförsäkringssystem och vi är djupt bekymrade över den nya versionen. Vi upplever att den innehåller betydande brister ur såväl demokrati- som rättssäkerhetsperspektiv.

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd är riktlinjer för läkare i sjukskrivningsprocessen. Syftet med beslutsstödet är att vara stöd vid sjukskrivningsbedömningar. Beslutsstödet går inte att enbart se som ett arbetsverktyg för läkare utan måste numera – oaktat om vi gillar det eller inte – betraktas som en del av sjukförsäkringssystemet och bedömningen av rätten till sjukpenning. Försäkringskassan nekar ofta individer sjukpenning med hänvisning till att kassan inte anser att sjukskrivningen följer beslutsstödet. Beslutsstödet, och kommentaren till beslutsstödet, är ofta viktigt vid sjukpenningprövningen i domstol.

Enligt Socialstyrelsen ska läkarna eftersträva att sjukdomen/diagnosen ska kunna vara klinisk mätbar. Kravet strider mot hur sjukdomsbegreppet inom sjukförsäkringen ser ut. Det är besvären, symtomen som sådana och hur de tar sig uttryck hos individen som är det centrala. Bland annat har tillstånd som oro, sömnsvårigheter, handlingsoförmåga och koncentrationssvårigheter samt smärtor i höfter, ländrygg och symfyser godtagits av Högsta förvaltningsdomstolen som sjukdomstillstånd som berättigar till sjukpenning. Dessa tillstånd har hittills enbart byggt på den försäkrades uppgifter, läkarens bedömning, och inte på klinisk mätbarhet.

Det finns också diagnoser som tar tid att ställa, undersökning och utredning kan pågå länge innan någon klinisk mätbar sjukdom kan fastslås. Sjukdomsbegreppet kan därför inte vara beroende av några objektiva eller verifierbara fynd eller kliniskt mätbara tillstånd. Det som Socialstyrelsen ger uttryck för. De som drabbas i slutändan av Socialstyrelsens restriktiva tolkning är de försäkrade.

När det gäller försäkrade som saknar arbete ska arbetsförmågan jämföras mot sådant arbete som är ”normalt förekommande” på arbetsmarknaden vid sjukskrivning. Socialstyrelsen skriver att det kan vara en svår uppgift att definiera de krav som dessa tänkbara arbeten ställer. Vi menar att gällande rätt är oerhört tydlig när det gäller vilka krav som kan ställas; Högsta förvaltningsdomstolen har fastslagit att detta är arbeten med krav på normal prestation där ringa eller ingen anpassning behövs med hänsyn till funktionshinder eller medicinska besvär hos en arbetstagare. Det är detta läkaren har att utgå ifrån vid sjukskrivning. Det är anmärkningsvärt att detta inte finns med i Socialstyrelsens kommentar.

Kerstin Burman och Mikael Klein skrev:Socialstyrelsen har tagit fram den nya kommentaren till beslutsstödet utan att samråda med den grupp som beslutsstödet verkligen är avgörande för. De som någon gång råkar ut för sjukdom i livet och därmed förlorar sin arbetsförmåga eller de som föds med en nedsatt arbetsförmåga. De som är beroende av att vår gemensamt finansierade sjukförsäkring fun­gerar; de försäkrade. Detta anser vi är ett djupt odemokratiskt förfarandesätt.

Vi uppfattar också att den nya kommentaren i flera frågor strider mot dagens rättsläge och hur sjukpenningbedömningen ser ut i dag. En mycket restriktiv tolkning av sjukskrivning till grund för sjukpenning införs nu. Här är några exempel.

I den nya kommentaren fastslår Socialstyrelsen att hälso- och sjukvården har ett ansvar för att inte bidra till en glidning och vidgning av sjukdomsbegreppet. Men lagstiftaren har sagt att sjukdomsbegreppet ska vara ett öppet begrepp. Det ska följa medicinska rön och forskning, det kan innebära en vidgning, inskränkning eller glidning. Sjukdomsbegreppet kan inte vara fast eller statiskt utan öppet.

Socialstyrelsens skrivning kring sjukdomsbegreppet är restriktiv och sänder signaler om ett annat syfte än vad lagstiftaren avsett. De som drabbas av detta i slutändan är de försäkrade.

De nya rekommendationer för sjukskrivningar som infördes för tre år sedan har betytt mer för sjukskrivningstalen än de nya sjukreglerna, enligt Försäkringskassan. Det är framför allt de nya riktlinjerna som fått ned antalet sjukskrivna och kortat ned sjukskrivningslängden.

Det rasade dock en hetsig debatt kring beslutsstödet i samband med införandet, speciellt kring rekommendationerna för sjukskrivning för personer med psykiska diagnoser, till exempel utbrändhet. De största minskningarna av sjukskrivningar har sedan införandet skett just i diagnosgruppen psykiska sjukdomar, men också rörelseorganens sjukdomar, enligt Försäkringskassan.

Nu öppnar myndigheten för att ändra i texten.

– Handboken som finns på webben är riktad mot läkarna, men vi vet att det är många patienter som går in och tittar. Det är självklart väldigt bra om vi kan göra så att även patienterna förstår, säger Mary Nilsson, enhetschef för Socialstyrelsens vägledning.

Författarna till debattartikeln var också upprörda över det faktum att de inte fått möjlighet att uttala sig om ändringarna.

– Det är hemskt beklagligt att de inte fått delta i förändringsarbetet. Självklart ska vi bjuda in organisationer som representerar patienterna, säger Nilsson.

Alien skrev:Apropå utbrändhet pratade sommarprataren idag, psykologen och författaeren Jenny Jägerfeld om att coaching och mindfulnesskurser kan missbrukas för att få utbrända att tro att det är deras egat fel och ansvar att bli bättre när problemet är ett systemfel, t ex för få anställda.

Alien skrev:Men det är bara några få ändringar i några meningar menar de.

Zombie skrev:

Alien skrev:Apropå utbrändhet pratade sommarprataren idag, psykologen och författaeren Jenny Jägerfeld om att coaching och mindfulnesskurser kan missbrukas för att få utbrända att tro att det är deras egat fel och ansvar att bli bättre när problemet är ett systemfel, t ex för få anställda.

Vågade hon också vara omodern nog att dra några politiska slutsatser av det då?

ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden