Till er Aspergare där ute som lyfter bidrag pga er diagnos, vad får ni ut egentligen? Vad jag har förstått så har vi rätt till aktivitetsersättning som är på ca 5,700kr rent.

Detta kan man väl knappast klara sig på? Vad är det absolut det mesta man kan få ut om man "utnyttjar" systemet till fullo med alla bidrag?

Jag är inte ute efter att lyfta bidrag själv, men minns när jag gick i skolan (förlängd skolgång) så fick jag aktivitetsbidrag.

Ponera nu att man är typ 22-28 års åldern (vilket jag är), och jag skulle vilja använda mig av systemet, jag vill dessutom flytta hemifrån tillsammans med min flickvän och börja ett liv tillsammans med henne, och vi ska ha bil, telefoner, hyra, och andra utgifter.

Får man då ett bostadsbidrag också på ytterligare 2-4 tusen? Fortfarande känns summan rejält fjuttig.

Lämnar över svaret till er som är lite mer sakkunniga i det hela.

Moderator Alien: Kompletterade rubriken.

Sebastian har du inte rätt till lönebidrag? Men du kanske inte klarar av ett vanligt jobb?

Jag har en på arbetsförmedlingen som jobbar speciellt med sånna som oss med AS, man säger vad man är intresserad av så går han runt å letar på olika arbetsplatser om de inte kan anställa en. jätte bra slipper man själv behöva förklara vilka svårigheter man har, dessutom får man jobba med nåt man är intresserad av

pellejamas skrev:Sebastian har du inte rätt till lönebidrag? Men du kanske inte klarar av ett vanligt jobb?

Jag har en på arbetsförmedlingen som jobbar speciellt med sånna som oss med AS, man säger vad man är intresserad av så går han runt å letar på olika arbetsplatser om de inte kan anställa en. jätte bra slipper man själv behöva förklara vilka svårigheter man har, dessutom får man jobba med nåt man är intresserad av

Hejsan jag har redan ett jobb, utan lönebidrag. Men tanken har slagit mig flera gånger att det vore enormt mycket skönare att ha tryggheten, på mitt förra jobb blev jag hotad att bli sparkad flera gånger pga olika skäl.

Men antar att jag har förbrukat mina chanser att få lönebidrag då jag har "bevisat" att jag klarat av att jobba på två olika jobb utan lönebidrag

Garantiersättning (förlängd aktivitetsersättning) plus bostadstillägg. Sjukskriven på 100%. Får ut totalt ca 7000 i månaden. Blir dock utförsäkrad i december så efter det har jag ingen aning.

sebastian skrev:Till er Aspergare där ute som lyfter bidrag pga er diagnos, vad får ni ut egentligen? Vad jag har förstått så har vi rätt till aktivitetsersättning som är på ca 5,700kr rent.

Man har inte automatiskt sätt till aktivitets-/sjukersättning. Och det är inget bidrag.

Jag har hel sjukersättning och bostadstillägg (inte bostadsbidrag), får ut ca 9800 efter skatt.

Nihilith skrev:Garantiersättning (förlängd aktivitetsersättning) plus bostadstillägg. Sjukskriven på 100%. Får ut totalt ca 7000 i månaden. Blir dock utförsäkrad i december så efter det har jag ingen aning.

Kanske ska tillägga ett jag får den summa pga att jag inte var skriven i Sverige 96-02.

Jag får ut 7687 kr + 3375 kr (= 11 062 kr) efter skatt i sjukersättning och bostadstillägg varje månad. Min sjukersättning är något högre än garantiersättningen (ca 6850 + 4050 = 10 900 kr), men jag förlorar mer på att jag inte slipper betala tillbaka studielån (ca 400 kr / mån).

Efter att ha räknat bort livsmedelskostnader och räkningar så har jag ca 4000 kr kvar av aktivitetsersättningen att spendera fritt. Därmed har jag inga problem att spara någon tusenlapp varje månad och samtidigt leva gott (särskilt som mina föräldrar gärna bidrar med någon extra tusenlapp varje månad). I juni fick jag ca 4500 kr över .

Om man är över 30 och har (det hette aktivitetsersättning, nu är jag lite osäker på om det kanske bara heter sjukpension) så är iaf bostadstillägget inte en fast summa, utan är på 90% och har en maxnivå jag inte minns. Vet inte riktigt hur samboskap påverkar det där.

radix skrev:Om man är över 30 och har (det hette aktivitetsersättning, nu är jag lite osäker på om det kanske bara heter sjukpension) så är iaf bostadstillägget inte en fast summa, utan är på 90% och har en maxnivå jag inte minns. Vet inte riktigt hur samboskap påverkar det där.

93% av högst 5000 kr (= 4650 kr). Halva beloppet gäller normalt vid sammanboende. Beloppet blir lägre om du (eller din sambo) får mer än garantibeloppet eller har andra inkomster.

sebastian skrev:Ponera nu att man är typ 22-28 års åldern (vilket jag är), och jag skulle vilja använda mig av systemet, jag vill dessutom flytta hemifrån tillsammans med min flickvän och börja ett liv tillsammans med henne, och vi ska ha bil, telefoner, hyra, och andra utgifter.

Är inte riktigt säker på om du bara uttrycker dig lite klumpigt eller om du är ute efter att röra upp saker. "...jag skulle vilja använda mig av systemet".. Nu är det ju så att de av oss som "använder oss av systemet" sällan eller aldrig gör det frivilligt, vi har till följd av funktionshinder och/eller diverse följdsjukdomar blivit tvungna att använda oss av systemet för att vi inte längre är kapabla att arbeta.

Ja, summan är fjuttig. Speciellt om man utöver sig själv också har två barn att ta hand om. Tro mig, jag skulle hoppa på ett arbete på sekunden om jag skulle lyckas bli "botad". Sjukersättning och/eller aktivitetsersättning är inget man går och skaffar sig efter behag för att det är ett sådant trevligt sätt att överleva på precis.

Och för att "utnyttja" systemet måste du ha bevis för att du helt saknar arbetsförmåga på hela arbetsmarknaden, oavsett vilken diagnos du har.

tahlia skrev:Ja, summan är fjuttig. Speciellt om man utöver sig själv också har två barn att ta hand om. Tro mig, jag skulle hoppa på ett arbete på sekunden om jag skulle lyckas bli "botad". Sjukersättning och/eller aktivitetsersättning är inget man går och skaffar sig efter behag för att det är ett sådant trevligt sätt att överleva på precis.

+1

De som jag har stött på (inklusive mig själv) som är långtidssjukskrivna skulle absolut jobba om de kunde. Det är oerhört trist att inte göra någonting under dagarna, speciellt efter mina egna sju år. Skulle jag kunna göra något, så skulle jag göra det. Sitta hemma och vara sysslolös får mig att gå i taket periodvis. Om jag ska se det positiva i det så har jag blivit mästare på att göra absolut ingenting

Nihilith skrev:

tahlia skrev:Ja, summan är fjuttig. Speciellt om man utöver sig själv också har två barn att ta hand om. Tro mig, jag skulle hoppa på ett arbete på sekunden om jag skulle lyckas bli "botad". Sjukersättning och/eller aktivitetsersättning är inget man går och skaffar sig efter behag för att det är ett sådant trevligt sätt att överleva på precis.

+1

De som jag har stött på (inklusive mig själv) som är långtidssjukskrivna skulle absolut jobba om de kunde. Det är oerhört trist att inte göra någonting under dagarna, speciellt efter mina egna sju år. Skulle jag kunna göra något, så skulle jag göra det. Sitta hemma och vara sysslolös får mig att gå i taket periodvis. Om jag ska se det positiva i det så har jag blivit mästare på att göra absolut ingenting

Men varför gör du ingenting då? Skulle jag sjukskrivas på grund av min asperger skulle jag njuta dagarna igenom och göra allt sånt som jag inte har tid till nu. Framför allt friluftsliv, eftersom jag tycker om sånt, och det kostar inte ens några pengar.

Huggorm skrev:

Nihilith skrev:De som jag har stött på (inklusive mig själv) som är långtidssjukskrivna skulle absolut jobba om de kunde. Det är oerhört trist att inte göra någonting under dagarna, speciellt efter mina egna sju år. Skulle jag kunna göra något, så skulle jag göra det. Sitta hemma och vara sysslolös får mig att gå i taket periodvis. Om jag ska se det positiva i det så har jag blivit mästare på att göra absolut ingenting

Men varför gör du ingenting då? Skulle jag sjukskrivas på grund av min asperger skulle jag njuta dagarna igenom och göra allt sånt som jag inte har tid till nu. Framför allt friluftsliv, eftersom jag tycker om sånt, och det kostar inte ens några pengar.

Jag har också lite svårt att förstå det.

Jag är i och för sig själv ganska inaktiv och lämnar sällan min bostad, men det är så jag vill ha det för tillfället. Men tydligen är det normalt för människor att uppleva det som jobbigt att inte vara tvungen att gå till en arbetsplats och göra det man blir tillsagd.

Fast jag förstår att det blir enformigt och frustrerande om funktionsnedsättningar och besvär som bidrar till nedsatt arbetsförmåga även är ett hinder för att ägna sig åt sina intressen, vilket jag antar ofta är fallet. Och ekonomin utgör säkerligen ett hinder för de som har större förpliktelser, begär och laster än jag.

Jag förmodar att jag är ett klart undantagsfall i sammanhanget.

Problemet är inte så mycket ensamheten i sig (den gillar jag och kommer alltid att göra) eller att inte göra så mycket. Problemet är att det inte är självvalt. Ibland skulle jag vilja gå på den där festen, picknicken, spelkvällen hos nära vänner men det går inte. Är så hypersensitiv för intryck i dagsläget. Sist jag var på fest hade jag social baksmälla i fyra dagar och tog mig utanför lägenheten först efter en vecka.

Så det är snarare att det inte är självvalt och det är valet jag vill ha. Jag har alltid varit asocial och ganska inaktiv av mig så det kommer inte förändras men ibland vill även jag och min AS gå ut och dansa

Pengarna är mindre problematiskt faktiskt. Den summan jag har i dag är det mesta jag någonsin haft. Dessutom är mina intressen oftast gratis

Huggorm skrev:
Skulle jag sjukskrivas på grund av min asperger skulle jag njuta dagarna igenom och göra allt sånt som jag inte har tid till nu. Framför allt friluftsliv, eftersom jag tycker om sånt, och det kostar inte ens några pengar.

Nu blir jag förvirrad. Vad jag hört av åtskilliga läkare så kan man inte bli sjukskriven på grund av Asperger. Följderna av Asperger som kan yttra sig i utmattning med mer däremot är det man blir sjukskriven för. Så har jag fått det förklarat i alla fall.

Finns det någon här som verkligen blivit sjukskriven på grund av Asperger och inte på grund av följderna?

I övrigt så är det antagligen just därför Trådstartaren inte kan "utnyttja" systemet då det krävs mer än en As-diagnos för att få den hjälpen h'n frågar om.

Thurizas skrev:Nu blir jag förvirrad. Vad jag hört av åtskilliga läkare så kan man inte bli sjukskriven på grund av Asperger. Följderna av Asperger som kan yttra sig i utmattning med mer däremot är det man blir sjukskriven för. Så har jag fått det förklarat i alla fall.

Finns det någon här som verkligen blivit sjukskriven på grund av Asperger och inte på grund av följderna?

I de fall Aspergers syndrom innebär en tillräcklig grav funktionsnedsättning, och därigenom helt nedsatt arbetsförmåga, så kan diagnosen ligga till grund för sjukskrivning.

Mitt sista läkarintyg angav enbart Aspergers syndrom som diagnos (tidigare intyg inkluderade depression) och i läkarutlåtandet, som ledde till att FK tog initiativ till att byta ut sjukpenning mot sjukersättning, var det den enda angivna diagnos (av två) som innebär att jag inte kan arbeta. Givetvis krävs att läkaren i utlåtandet tydligt beskriver på vilket sätt diagnosen innebär nedsatt arbetsförmåga för den berörda individen (inklusive sekundära symptom som riskerar uppkomma till följd av deltagande på arbetsmarknaden).

Min asperger ligger till grund för min sjukersättning eftersom min Asperger även gör det lättare för mig att bränna ut mig samt att jag lätt faller i depression.

Kanin skrev:I de fall Aspergers syndrom innebär en tillräcklig grav funktionsnedsättning, och därigenom helt nedsatt arbetsförmåga, så kan diagnosen ligga till grund för sjukskrivning.

Ja, visst kan asperger vara en tillräcklig anledning för hel/halv sjukersättning.
Såhär lyder de sammanfattande raderna i NPUs läkarbedömning:
"Autism med tydlig funktionspåverkan hos begåvad ensamstående kvinna. Har så pass stora funktionshinder att hon inte står till arbetsmarknadens förfogande mer än 50%."
Ovanpå det kryddat med uppmärksamhetsstörning UNS, egentlig depression utan aktuella symtom (med underhållsdos).

kattkvinna skrev:Ja, visst kan asperger vara en tillräcklig anledning för hel/halv sjukersättning.

Källa? Jag hittar ingen relevant information.

Selma skrev:

kattkvinna skrev:Ja, visst kan asperger vara en tillräcklig anledning för hel/halv sjukersättning.

Källa? Jag hittar ingen relevant information.

Jag kan inte hitta någon statistik eller några specifika bestämmelser om sjukersättning vid Aspergers syndrom, men våra personliga erfarenheter visar att så är fallet.

Enligt försäkringskassans statistik är F84, Genomgripande utvecklingsstörningar, en av de vanligaste diagnoserna som ligger till grund för sjuk-/aktivitetsersättning.

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd tar inte upp några diagnoser under störningar av psykisk utveckling, F80-F89 (inte heller utvecklingsstörningar). (Under ADHD skrivs bland annat att "vid grav ADHD-problematik kan funktionsnedsättningen innebära permanent nedsatt arbetsförmåga".)

Lagar och förordningar anger inga diagnoser:

1 § En försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan och som var försäkrad vid försäkringsfallet har enligt bestämmelserna i detta kapitel rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning. För rätt till sjukersättning krävs att arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt och att åtgärder som avses i 3 kap. 7 b § eller 22 kap. inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga.
(Lag om allmän försäkring, kap. 7)

Källor orkar du leta upp själv, Selma, tills du hittar något mer uttömmande svar än vad jag kan ge.

Jag tar inte heller allt för givet, särskilt inte korta små tidningsnotiser eller korta nyhetsinslag, om inte källa anges/ vilken källa. Brukar fundera en stund på hur resultatet av en undersökning har tolkats och presenterats.

Jag tog till mig det där läkarutlåtandet eftersom jag kände igen allt som stod där. DET VAR GRUNDAT I MIG SJÄLV. Ingen annans påhitt och utsagor. Det var en låååång och detaljerad bedömning som jag inte har någon lust att återge här. Jag kände mig rentav förstådd och upprättad. Inte tillplattad och förminskad som människa. Snarare, wow, vilken kämpe jag är!

Jag var otydlig i mitt förra inlägg med varför asperger skulle kunna ge diagnos och sjukersättning. Diagnos får du endast om du har tillräckliga funktionshinder i minst två kontexter. Källa: psykolog och läkare på NPU, muntligt. Sjukersättning är inte någon självklarhet. Det bedöms efter varje individs funktionsnivå.Jag hade många stunder med mina frågor på NPU. Ville ha väl motiverade svar till varför jag uppfyllde diagnoskriterierna.

Om det verkar som om jag svalt allt med hull och hår i mitt förra inlägg så kan jag säga att jag först kunde ta det till mig efter att ha ifrågasatt det. Hade ingen lust att göra en lång utläggning om det i mitt förra inlägg.

kattkvinna skrev:Källor orkar du leta upp själv, Selma, tills du hittar något mer uttömmande svar än vad jag kan ge.

Nej, jag orkar inte.

Thurizas skrev:Nu blir jag förvirrad. Vad jag hört av åtskilliga läkare så kan man inte bli sjukskriven på grund av Asperger. Följderna av Asperger som kan yttra sig i utmattning med mer däremot är det man blir sjukskriven för. Så har jag fått det förklarat i alla fall.

Finns det någon här som verkligen blivit sjukskriven på grund av Asperger och inte på grund av följderna?

Se där. Inte bara jag som undrar.

Enligt sjukintyget jag fått min sjukersättni8ng på så har jag Asperger Syndrom och lätt att falla i depression. Och min psykolog som gjorde utredningen så utgör min Asperger så stort hinder att ett vanligt förvärvsarbete troligen aldrig blir aktuellt igen. så står det i mina papper och det gick igenom enligt dom då nya reglerna 2010.