Ljud och musikinstrument

av **segdeg** » 2011-03-14 21:43:21

En tråd om ljudfenomen och phono men.
Och fonologi.
Äldre musikinstrument och notskriftens betydelse över tid.
Länkar,
MedMera.

Med vänlig hälsning segdeg.

Moderator mnordgren: ändrade rubriken.

av **Zombie** » 2011-03-14 22:21:45

Fint initiativ, som vi konstaterade i nattas, men hm, ursäkta... kanske litet många ämnen för en enda tråd? Och sedan är det bra om en kort men tydlig rubrik talar om vad tråden handlar om, annars kommer inte den som är intresserad att se det och klicka på den. Här finns så mycket att välja på.

av **Bjäbbmonstret** » 2011-03-14 23:12:42

Zombie skrev:som vi konstaterade[/url] i nattas.

Det låter så sött när du skriver "i nattas". Jag vet ingen annan som skriver eller säger det.

av **segdeg** » 2011-03-15 0:43:26

godAFton Cembalo överton...

Tack Zombie, och ni andra som läst.

Zombie har helt rätt, det blev eeh... luddigt i rubrik och inlägg, lite för spretigt för ett intro.
Är inte riktigt på det klara med vad, jag vill ha svar på (det är mycket) .

Ett nytt försök.
Vi upplever ljud så olika, Jag som bekänner mig omusikalisk, kan ändå känna, ett visst släktskap med dem musikaliska.

Beträffande övertoner verkar det ibland vara önskvärt, som för mig när det kommer till
Cembalo och dess släktingar. Misstänker en del andra instrument såväl nya som äldre,
för samma fenomen.

Som sagt, lite svårt att formulera frågan.

Mvh segdeg

av **segdeg** » 2011-03-15 1:18:03

Bjäbbmonstret skrev:
Zombie skrev:som vi konstaterade[/url] i nattas.

Det låter så sött när du skriver "i nattas". Jag vet ingen annan som skriver eller säger det.

Håller med dig Bjäbbmonstret, tror att det sägs oftare än det skrivs.
Till den s.k. Topicen innan det blir natta igen.
Du skrev så klokt om inlärning av notskrift i den andra tråden "hitta pianonoter på nätet".

Noter säger väl en del om hur ljudbilden skall tolkas, som i mycket annat som tolkas
blir till en smak som förändras över tid.

Det jag läst om Cembalo är dess svårstämbarhet .
Stämd i en tonart låter det falskt i en annan, alltså hur är det med andra instrument,
som piano? Är det pålitligt alla tonarter igenom?

Är inte van att ställa frågor om musik så det blir därefter. Natta igen.

Mvh segdeg

av **Zombie** » 2011-03-15 2:28:00

segdeg skrev:Det jag läst om Cembalo är dess svårstämbarhet .
Stämd i en tonart låter det falskt i en annan, alltså hur är det med andra instrument,
som piano? Är det pålitligt alla tonarter igenom?

I största korthet så länge (stort ämne, trött Zombie):

Det finns ingenting i vare sig pianots eller cembalons konstruktion som säger hur de ska stämmas. Det är bara att skruva på stämskruvarna tills man är nöjd (vilket för all del kan vara svårt nog med så många toner som måste passa ihop, och där spänningar i ramen kan göra att en sträng som nyss var stämd blir ostämd igen när man stämmer en annan). Däremot måste en cembalo stämmas ofta, eftersom stiften som knäpper strängarna samtidigt spänner ut dem hela tiden, på ett sätt som hamrarna på ett piano inte gör, och eftersom hela konstruktionen är klenare än på ett piano.

Däremot har det genom historien funnits olika sätt att stämma i västerlandet. Sjunger/spelar man alldeles rent så finns det många fler toner i en oktav än de tolv svarta och vita tangenterna på ett piano: ett b i B-dur är bara nästan samma ton som aisset i h-moll, gisset i A-dur bara nästan samma som asset i Ass-dur, och så vidare. Så på sådana instrument där inte tonhöjden är fri, som stråkinstrument, utan bestäms av tangenter eller greppband, måste man kompromissa. (Med blåsinstrument är det litet mer komplicerat — på en del kan man till exempel justera med hur hårt man blåser.)

Från början och långt in på sjuttonhundratalet var den vanliga kompromissen den, att man stämde så att de vanligaste tonarterna gick att spela nästan rent, men ju ovanligare tonart, desto falskare blev det. Exakt vilka tonarter som skulle bli exakt hurpass rena fanns det ett otal olika system för och flera uppfanns hela tiden. Men under sjuttonhundratalets lopp, med upplysningstidens vurm för att ta saker teoretiskt, kom man att alltmer reta sig på att tonarterna lät olika; så mot slutet av århundradet och in på artonhundratalet gick man över till den liksvävande temperaturen, där man helt simpelt hugger oktaven i tolv lika delar så att alla tonarter blir lika småfalska. Den möjligheten hade man förstås känt till länge, men tidigare upplevt som omusikalisk.

Nåväl, eftersom en cembalo används mest till äldre musik stämmer man gärna den i någon av de gamla oliksvävande temperaturerna (som de kallas), där olika tonarter blir olika rena så som de tidernas tonsättare räknade med när de skrev sin musik; ett modernt piano stämmer man vanligtvis i den liksvävande som romantiska och senare tonsättare har räknat med. En replik av ett sjuttonhundratalspiano däremot kanske det inte är stilenligt att stämma liksvävande.

Vet inte hur mycket det förklarade. Fråga så mycket som behövs, så får man väl se vem som svarar!

segdeg skrev:Är inte van att ställa frågor om musik så det blir därefter. Natta igen.

Tänk om alla vore frimodiga nog att ta risken att göra bort sig och försöka! Jag kan redan känna hur mycket renare luften skulle bli att andas. Heja!

Och god natt.

av **Zombie** » 2011-03-15 2:51:11

Och nu känner jag mig precis så trög i bollen som jag tydligen är. :oops:

God AF'ton, det vill säga god ton i Aspergerforum. Inte känner man igen andras fyndigheter bara för att man kan vitsa själv ibland.

Dock kanske den ändå var för subtil för att intresserade ska hitta tråden...

av **segdeg** » 2011-03-15 3:24:28

Tack Zombie.

Nu har jag en bra bild av det för mig, svårförklarade sammanhangen angående musikaliska
ljud som eftersträvas av såväl spelande som lyssnande.

Det var mycket vänligt av dig att göra en sammanfattning av det jag försökt googla fram
utan framgång.

Tror att jag skall låta det här sjunka in ordentligt, det du kallar en kort beskrivning,
är en gigantisk kunnskapslucka för mig

Håller med om att rubrikvalet inte var så bra,men," som man ropar får man svar".

Mvh segdeg

av **segdeg** » 2011-03-16 23:58:24

Cembalo ett av många musikinstrument som inte lämnar mina synapser ifred,
blir inte klok på vad som sker i mitt inre.

Vare sig jag lyssnar på något av J.S.Bach eller en modern pop/rock låt.
Till och med när jag lyssnar på min PC's begänsade ljudfenomen,
det är något med övertonerna tror jag mig förstått...

Mvh segdeg

av **segdeg** » 2011-03-19 6:30:20

Såg på Lars Molins Saxofonhallicken nyss, sett den ett flertal ggr tidigare, blir förvånad varje gång, över samspelet i såväl dansbandet som hos övriga aktörer på dansgolvet i baren och köket. Musik som kommunikation i ett socialt samspel, ett för mig lysande exempel på min omusikaliska taktlöshet både i musikens budskap och i interagerandet med omgivningen. Den här gången var musik upplevelsen mer givande

Tack Zombie /\ .

Klarinett ett instrument att förföra med, Saxofon likaså, till och med Trombon...tråkigt att Lars Molin inte blev så gammal, har undrat hur han m.fl skulle beskriva den tid vi lever i nu.

Tycker det är intressant att efter jag läst länkarna i Zombies inlägg ovan, kan jag använda dem nya kunskaperna om musikteori med det jag känner till om Färg, termerna är ju liknande, Ton Temperatur Stämning Klang Ljust Mörkt Dovt m.m Det hörbara i det lägre våglängdsregisret , det synliga i det övre...

Mvh segdeg

av **geocache** » 2011-03-19 14:13:53

Hallå Zombie! "God AF'ton"... så underbart klokt och träffande skrivet av dig! :-)049

Zombie skrev:Och nu känner jag mig precis så trög i bollen som jag tydligen är. God AF'ton, det vill säga god ton i Aspergerforum. Inte känner man igen andras fyndigheter bara för att man kan vitsa själv ibland.

Dock kanske den ändå var för subtil för att intresserade ska hitta tråden...

av **Kvasir** » 2012-02-26 18:44:53

Här är en norrman som spelar jazz(liknande) på instrument han byggt av is.
Fascinerande att de låter så bra tycker, jag.

http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-17162066

av **segdeg** » 2012-07-10 17:24:50

Kvasir skrev:Här är en norrman som spelar jazz(liknande) på instrument han byggt av is.
Fascinerande att de låter så bra tycker, jag.

http://www.bbc.co.uk/news/world-europe-17162066

Coolt ...

"Fler coola länkar"?... någon?

av **slackern** » 2012-07-10 17:30:55

Här är ett coolt instrument. Får ni höra hur det låter.

av **segdeg** » 2012-07-10 17:52:21

slackern skrev:Här är ett coolt instrument. Får ni höra hur det låter.

Jean Michel Jarre "Oxygene 3" (Theremin) (Barcelona 21-4-08)

av **segdeg** » 2012-07-10 17:56:14

Tetris Tema på Laser Harp - Theremin hjälte LIVE! Finale - Gamecity 5 Nottingham

av **segdeg** » 2012-07-10 17:58:38

Vangelis - Theme från Antarktis

av **segdeg** » 2012-07-10 18:23:12

Lite oroad blir jag av att det på "Youtube" klippet med "Vangelis - Theme från Antarktis" - är Isbjörnar som tycks flytt klimatförändringen och simmat från polen till motpolen.

av **Iridia** » 2012-07-10 18:41:09

Istrumpeten var kul!

Och laserharpan, men hur hälsosamt är det?

Thermin kände jag inte till. Trodde det var ett skämt först. Luftfiol typ. :wink:

Påminner om såg:

av **segdeg** » 2012-07-15 0:55:10

Bach på Nyckelharpa

av **Moggy** » 2013-03-24 13:51:19

http://www.svd.se/kultur/ar-dagens-musi ... 022944.svd

Är dagens musik felstämd?

Dagens musik är felstämd. Det hävdar det så kallade Schillerinstitutet och vill flytta hela tonskalan neråt. Många operastjärnor har ställt sig bakom kravet – som skulle innebära att stämapparater och instrument måste byggas om. Men institutet har även en annan agenda.

När Europas karta skulle ordnas upp under Wienkongressen 1814 passade tsar Alexander av Ryssland på att köpa toppmoderna musikinstrument av den österrikiska armén. Instrumenten var stämda högre än vad som var normalt, vilket kom dem att låta starkare, ljusare och skarpare och gav deras klanger en större briljans. Alexander gav instrumenten till sina militärorkestrar när han kom hem, och i och med det började tonhöjningsfebern eskalera.

Fram till dess hade ett standard-A, det A som ligger över ettstrukna C, motsvarat ungefär 424 hertz. 1820 drog Londonfilharmonikerna iväg A:et till 433 hertz, 1842 till 441 hertz, och 1852 till 452 hertz. I Wien spelades symfonier med ett A på 456 hertz. Till slut, 1939, fastslog den internationella standardiseringsorganisationen ISO att A skulle vara 440 hertz.

Lyndon LaRouche hade inlett sin politiska karriär strax efter andra världskriget i det trotskistiska Socialist workers party, men började så småningom bygga en organisation kring sig själv istället.

LaRouche-rörelsen har genom åren försökt leda en mängd konspirationsteorier i bevis. Den har hävdat att drottning Elizabeth II av England leder hela jordens droghandel genom en kartell, och att Oklahomabombningarna 1995 var en del av ett brittiskt försök att ta över USA. Lyndon LaRouche har också menat att det finns en stark hotbild mot honom.

Sovjetunionen, CIA, Libyen, olika knarkhandlare och banker, delar av en ”sionistmobb”, det amerikanska utrikesdepartementet och justitiedepartementet, israeliska Mossad, medlemmar av familjen Rockefeller, nazistinternationalen och Henry Kissinger har alla utpekats som aktörer i en komplott för att mörda honom. I LaRouche-rörelsens världsbild utgör de delar av en superelit som samverkar för att kontrollera världen. Hitler var också med där. Och HG Wells. Och Voltaire.

Men varför just 432 hertz?

–Om du tar ettstrukna C under A:et så kommer det i så fall att motsvara 256 hertz, och 256 är en potens av 2:2, 4, 8, 16, 32, 64, 128, 256. Tonerna är konstruerade efter geometriska proportioner, redan Pythagoras studerade ju det där.

Lawrence Renes tror inte att det finns en ”naturlig” tonhöjd. Han tror däremot att musik vinner på att framföras med en medvetenhet om dess historiska kontext. Vilket inte alltid betyder att A är 432 hertz, det kan lika gärna betyda 415 eller 446, beroende på sammanhanget.