Kristofer skrev:Att duscha med tvål en gång om dagen samt att ha rena kläder tycker jag inte är för mycket begärt. Precis som att man ska tvätta händerna med tvål efter att man har varit på dass.

Finliret är upp till var och en.

jo, men det kan vara ett jätteproblem. Jag gör det inte för att jag är lat eller dum i huvudet. Kan inte förklara men jag har så jättesvårt med rutiner när jag måste sköta allt själv. På kurser eller likande när man är borta från hemmet så är det helt annorlunda.

Att säga att det inte är förmycket begärt visar på att man inte förstår hur ett funtkionshinder kan påverka. Endel kan inte se, endel kan inte gå, endel kan inte få rutin i det enklaste. Jag är smartare än normalbefolkningen, vet att man betalar räkningar, men ändå sitter jag där varje månadsslut och kommer på att jag missat en massa saker och får påminnelseavgifter. Det handlar inte om att man inte vill eller inte orkar, det är något annat. Svårt att förklara för folk som inte själva har det problemet.

Rutiner med hygien var det ja.
Det beror lite på, det jag har störst problem med är tandborstning, och jag har tänder därefter också. Att jag har extrem tandvårdsfobi gör ju också att jag aldrig få tänderna fixade. (Och ja jag vet, om man har tandvårdsfobi så borde man sköta sina tänder... yadda yadda... har hört den för många gånger).

Att tvätta mig och duscha, går upp och ner. Jag gör det, men inte alltid. Om jag bara sitter hemma så bryr jag mig oftast inte förens jag känner mig riktigt ofräsch.
Samtidigt, då det fungerar sämst är när jag fastnar i mitt specialintresse lite för mycket, då bryr jag mig inte ens om att sova. Och sover jag så sover jag kanske två-tre timmar åt gången, och fortsätter och programmera.
Men under dom gångerna så glömmer jag även bort saker som att äta, för att jag fastnar så hårt i den där lilla världen.

Så jag tycker det är fel att säga att hygien är ett minimum krav på en vuxen människa. Visst ska jag träffa folk eller gå utanför dörren så duschar jag och håller mig ren, men samtidigt så är mina specialintressen extremt intensiva så jag bryr mig inte när jag går hemma. Då duschar jag efter ett tag, inte för att bli ren, men för att jag brukar bli lite piggare av det.

Sedan utbrändheten slog till så har duschandet varit problem för mig också. Inte att duscha, utan att orka ta beslutet att göra det.

Det är ett mentalt beslut som så många andra saker, och mentala beslut orkar jag bara ett begränsat antal per dag och per vecka, om än ett varierande antal beroende på hur jag mår. Jag hamnar lätt i sådan där konstiga konflikter att jag behöver gå och handla för att kunna äta, och så känner jag att jag behöver duscha för att kunna gå och handla för att jag inte har duschat på flera dagar. Men att både orka duscha, gå och handla och laga mat blir för många aktiviteter att orka med. Då kanske jag måste hoppa över duschen, eller köpa någon snabbmat istället för att laga mat själv. Det var mera så för några år sedan, och nu fungerar det ofta bättre, men duschandet är tyvärr en aktivitet som lätt får lägre prioritet än andra viktiga saker.

Om jag är bortrest brukar det däremot inte vara några problem att duscha en gång om dagen, och det beror förmodligen på att jag slipper alla andra stressmoment som jag har hemma.

Upp till var och en hur man sköter sin hygien när man är själv, men riktigt hänsynslöst att stinka som skit när man träffar andra människor. I synnerhet om det är på en arbetsplats eller ett klassrum, där kan man begära av folk att vara någorlunda fräsch.


Där jag jobbade förr så var den en kille som stank så att man fick kräkkänslor och han hade samma kläder dag efter dag utan att byta. Vi satt i ett kontorslandskap och det var en plåga för de som hamnar i samma fyrkant som stinkbomben.

Min chef fick det pinsamma "nöjet" att prata med honom om det, och han sa bara att han försökte men att det inte funkade. Till slut fick han sluta på jobbet för att han inte kunde skärpa sig.

Det här var iofs ett extremfall, det rörde sig inte om lite unken svettlukt utan killen stank verkligen så att man inte kunde vara i närheten.


Nu kan man invända att det säkert var synd om honom och att han hade problem, men oavsett personliga bekymmer och diagnoser och allt möjligt så ska inte en person få förpesta tillvaron för andra.

Jag tycker verkligen man kan begära en viss miniminivå av folk som man ska vara i närheten av.

Jag ansluter mig till Kvasir här ovan tror jag. Jag har inget i princip emot att duscha när jag väl står där men vägen dit är kantad av så mycket. Beslutet att göra det, röja undan det som står ivägen (tvätten oftast), val av lämplig tidpunkt, allt annat som hänger ihop. En variant på "kan inte dammsuga för att det ligger saker på golvet - kan inte plocka upp dem för det står smutsig disk i diskhon - kan inte diska för att tvätten måste hängas - kan inte hänga tvätt eftersom den gamla inte är vikt" etc i all oändlighet. Mental blockering.

För att det ska bli någon som helst ordning på det går vi till badhuset varje fredag kväll och då byter jag också till rena kläder efteråt. Så vet jag att det är gjort någon gång emellanåt och har det som utgångsläge för att ev duscha någon gång emellan det inför speciella evenemang - alla dessa möten tex.

Byta kläder är också svårt. Utgångsläget är alltid "samma som igår" eftersom de dels är mjuka och ingångna och dels slipper jag då undan en valsituation. Det talade vi nog om i en annan tråd nyligen.

Jag har nästan aldrig känt "ofräschhetskänslan" som många talar om när jag inte duschat, och är nog ganska dålig på att hålla mig ren jämfört med normala. Det som alla brukar tycka är konstigt är att jag i stället är väldigt noga med hygien kring livsmedel och matlagning, medan jag bryr mig mindre om när sängkläderna senast byttes eller när jag duschade. Det beror nog på att jag tycker magsjuka är extremt mycket obehagligare än att det kliar lite någonstans eller så.

Har svårt att förstå att folk tycker om att duscha för sitt eget direkta välbefinnandes skull. Jag duschar bara för att andra inte ska tycka illa om mig, men tycker inte själv att det är direkt behagligt. Man blir ju blöt! Det kan dock hänga samman med att jag inte tyckte om att duscha offentligt efter skolgymnastiken i låg- och mellanstadiet, bland annat på grund av några detaljer i min kropps utseende och på en jobbig tvingande fröken.
Ett tag i tolvårsåldern struntade jag i duschning som en sorts protest mot normen, vilket väl inte var så himla klokt.

Jag känner mig ofräsch om jag inte duschar tillräckligt ofta, och förmodligen lider jag av min bristande hygien långt mer och långt innan omgivningen gör det. Jag försöker också att prioritera duschandet högre när jag kommer hamna i situationer där det skulle kunna besvära andra människor om jag är ofräsch, men det är inte alltid jag orkar för det. Och dagar som jag inte går utanför dörren är det sällan jag orkar duscha.

I mitt fall är det dock framförallt något som har kommit i och med utrbändheten. Innan dess brukade jag nog duscha dagligen och ville egentligen duscha två gånger om dagen ibland, för att känna mig fräsch, även om jag kanske inte gjorde det så ofta. När jag tänker tillbaka så var jag nog däremot ganska ointresserad av min hygien när jag var barn. Så det måste ha varit någon gång senare i livet som jag började uppleva mig ofräsch om jag inte duschade ofta.

Mardröm skrev:Är det lätt för er att duscha?

Sköter ni "det runomkring", som tandborstning, insmörjning med krämer, tvätta håret, nagelklippning, rakning, deodorant, rena underkläder etc?

Ibland så går detta utmärkt för mig, men rätt var det är så brister ngn punkt, jag har tex inga rena undekläder och får gå utan för skitiga kan man ju inte ha.
Jag märker inte heller att jag förvandlas till ett grottdjur. Men tidvis så sköter jag mig exemplariskt.

Ofta händer ngt som får nergången att börja, man tappar tandbosten i toan, så tar deon slut, och sen köper man ett shampoo som får en att tappa håret eller det kliar, ja, osv. sas.

När man går i skolan el till jobbet så får man en rutin på vad man ska göra varje morgon. Äta frukost, tvätta sig, smörja in ansiktet, deodorant, borsta tänderna, klä på sig.

Nu när jag går hemma är det svårare. Äta och borsta tänderna går väl an. Ibland kommer jag inte ihåg om jag borstat tänderna, men då känner jag efter på tandborsten om den är våt. Tvätta sig och klä på sig är svårare, det gör jag ibland inte förrän jag måste (innan jag går ut med hunden). Jag kan ju inte klä på mig innan jag tvättat mig och det är tvätten jag drar mig för. Det beror på att vattnet är så kallt. Det måste rinna jättelänge och jag har inte tålamod att vänta tills det blir varmt, alltså tvättar jag mig med kallt vatten och det är obehagligt.

Jag duschar inte varje dag, men varje gång jag ska iväg till stan. Det beror på att min hud ofta känns torr och kliande och jag tror att jag torkar ut den med för mycket duschande. Det är iofs skönt att duscha, även om vattnet aldrig blir så hett som jag vill. Men efteråt innan man blivit torr är jag kall och huvet är kallt så länge håret är vått. De dagar jag inte duschar tvättar jag mig i ansiktet, på halsen och under armarna i stället.

Rena underkläder, då gäller det att ha flera att byta med. Smutsiga slänger jag i tvättkorgen. Jag har trosor och sockor så det räcker i två veckor och på den tiden tvättar jag minst en gång, så det blir inget problem.

Jag är känslig för lukter, så jag vill verkligen vara ren och fräsch själv och inte lukta ingrodd svett el nåt ännu värre.

Sen har jag flera deodoranter, schampon och duschkrämer hemma. Har snarare samlat på mig för många än blivit utan.

Ibland kan jag känna att det tar så mycket tid och ork bara att "sköta mig själv" på mornarna att jag undrar hur jag hade energi kvar att gå till jobbet förr.

Jag har suttit och funderat på det där med duchandet för min del.
Och försökt tänka tillbaka lite, för jag hade jätteproblem med det i högstadiet, för min del så var det en period, då jag var hyperkänslig mot beröring, och vi flyttade där nånstans så jag hade inte längre tillgång till badkar, bara duschkabin. Och det blev fel.
Fortfarande har jag vissa problem med beörring av rinnande vatten mot huden om det inte är tillräckligt rätt, dock mindre problem än tidigare.

Även om jag inte har lika stora problem med det numera, så kan väl en tanke vara att folk som har svårt att duscha (säger därmed inte alla) har liknande problem?
Det har ju pratats om en del i den här tråden att man kan ställa hygien som ett slags krav på personer.

Men jag tror personligen inte att människor som säger som så förstår problemet riktigt och aldrig har upplevt situationen. Ni kan ju fråga min sambo om beröring, ibland fungerar det inte alls. Och vissa matrial klarar jag inte ens och vidröra, som frigolit kan jag kräkas av att bara vidröra.

Om man har den extrema formen av berörelse problem, fast riktat mot vatten, så kanske det inte är det lättaste och sköta sin hygien på ett lämpligt sätt. För även om det kanske fungerar att bada istället, så är det inte alltid man har ett val där det är enkelt och göra det.

Plux skrev:Fortfarande har jag vissa problem med beörring av rinnande vatten mot huden om det inte är tillräckligt rätt, dock mindre problem än tidigare.

Gamla duschmunstycken kan ju ge vattenstrålar som upplevs som "vassa" mot huden, men nyare munstycken men mindre hål ger betydligt mjukare och skönare vattenstrålar.

Nåt att tänka på för de som upplever obehag av duschstrålarna.

Ja, krigarsjäl, här ser vi igen hur alla har "issues".

Man behöver inte gå till överdrift och duscha flera gånger om dagen, som vissa tjejer gör, men ett minimikrav är att göra det åtminstone 3-4 ggr/vecka, samt att borsta tänderna två ggr. per dag och tvätta händerna innan man lagar mat, eller efter att man varit på toa.

-Klarar man inte av så pass fundamentala saker bör man ha förmyndare.

ford skrev:Man behöver inte gå till överdrift och duscha flera gånger om dagen, som vissa tjejer gör, men ett minimikrav är att göra det åtminstone 3-4 ggr/vecka, samt att borsta tänderna två ggr. per dag och tvätta händerna innan man lagar mat, eller efter att man varit på toa.

-Klarar man inte av så pass fundamentala saker bör man ha förmyndare.

Det borde väl jag ha då eftersom du säger det.

Moggy skrev:Upp till var och en hur man sköter sin hygien när man är själv, men riktigt hänsynslöst att stinka som skit när man träffar andra människor. I synnerhet om det är på en arbetsplats eller ett klassrum, där kan man begära av folk att vara någorlunda fräsch.


Där jag jobbade förr så var den en kille som stank så att man fick kräkkänslor och han hade samma kläder dag efter dag utan att byta. Vi satt i ett kontorslandskap och det var en plåga för de som hamnar i samma fyrkant som stinkbomben.

Min chef fick det pinsamma "nöjet" att prata med honom om det, och han sa bara att han försökte men att det inte funkade. Till slut fick han sluta på jobbet för att han inte kunde skärpa sig.

Det här var iofs ett extremfall, det rörde sig inte om lite unken svettlukt utan killen stank verkligen så att man inte kunde vara i närheten.


Nu kan man invända att det säkert var synd om honom och att han hade problem, men oavsett personliga bekymmer och diagnoser och allt möjligt så ska inte en person få förpesta tillvaron för andra.

Jag tycker verkligen man kan begära en viss miniminivå av folk som man ska vara i närheten av.

Varför skall det vara så, varför är det självklart att rättigheterna ligger hos dig? Jag har påvisat att det är ert betende som skapar den lukt du talar om, hade du själv och andra låtit bli att duscha så jävla ofta hade det troligen inte varit något problem.
Rättigheterna kan mycket väl läggas hos dig, medan de likaväl kan läggas hos honom. Det stora problemet med att lägga dem på din sida är att vi dår når ett ineffektivt duschande.

ford skrev:Man behöver inte gå till överdrift och duscha flera gånger om dagen, som vissa tjejer gör, men ett minimikrav är att göra det åtminstone 3-4 ggr/vecka, samt att borsta tänderna två ggr. per dag och tvätta händerna innan man lagar mat, eller efter att man varit på toa.

-Klarar man inte av så pass fundamentala saker bör man ha förmyndare.

för egen del så vill jag fixa sånt själv, men, med argument jag och många andra gett så går det inte alltid så bra.

En "förmyndare", ska hon stoppa in tandborsten, eller tvinga mig in i duschen, kanske också ge mig växelvarma duschar så jag skärper mig?

Det här är ju en blandning av AS och depression. Fast nog håller jag med om dina mål, jag är dock nöjd om jag borstar tänderna en gång per dag, det är inte illa det med min magsjukdom.

Att sätta minimikrav hjälper ingen, bättre om man har en med dessa problem i närheten tex. på en arbetsplats att hjälpa och stötta. Precis som man kan göra om personen glömmer att äta mat osv. Att snacka bakom ryggen att den luktar illa och hålla på är på gränsen till mobbing.

Tror INGEN tycker det är trevligt att vara svettig och lukta illa, inte ens vi med problem att duscha.

Tog precis en dusch eftersom jag inte orkade med det inatt, för min del så var det jätteobehagligt idag, frös och skakade. Inte direkt något man ser fram emot då. Men jag gör det för att jag vill må bra.

Att kräva att man ska göra det x-antal gånger är att jämföra med att man kan kräva att en aspie ska förstå andras känslor. Det är ju inte så svårt att sätta sig in i en annans situation eller veta hur någon annan känner om man säger eller gör en specifik sak.

Är medveten om att dem flesta här har funktionshinder på ett eller annat sätt, kanske därför vissa inte kan sätta sig in i hur det kan vara att tex. inte klara av att duscha regelbundet.

En sak som en skolsköterska berättade för mig en gång när vi pratade om duschning var en man på hennes gammla arbetsplats med dessa problem. Där stöttade dem honom och gjorde en lösning att han kunde duscha på jobbet när han kom dit. Då bytte han även om till rena kläder. För honom fungerade det jättebra tydligen. Så det finns lösningar.

ser att vissa absolut inte skulle levt i europa (särskilt norra tror jag)
på ca 1600 talet då man kanske badade en gång per år
ett tag ansågs att bada vara farligt. inte konstigt att man författare kallar europeer från den tiden "stinkande barbarer" i sina böcker

Jag hatar att duscha. Det är absolut det värsta jag vet, försöker göra det så sällan som möjligt. Har inte duschat håret på mer än en månad nu, kroppen duschade jag dock i förrgår. Det är samma sak med att borsta tänderna, jag hatar det, fruktar det, gör det inte. Och iochmed att jag oftast inte störs av min dåliga hygien, varför skulle jag göra ngt åt den?

För att andra människor berörs av kroppsodörer? Är man total eremit gör det väl inget om man stinker som en magsjuk A-lagare, men man kommer inte ifrån att ha viss kontakt med människor. När du går in i en affär kan du räkna med att folk klassar ner dig rätt rejält om det står avfallsdunster runt din lekamen. WTF, tom grisar har ett begrepp om hygien; de skiter aldrig på samma ställe de äter på.

Dusch en gång om dan, tandborstning två gånger om dan, deodorant och handtvätt efter toalettbesök ingår i att leva som människa. Haja eller håll er undan.

KrigarSjäl skrev:För att andra människor berörs av kroppsodörer?

Varför ska jag bry mig ifall folk som jag inte känner tycker att jag luktar skit? Det berör ju inte mig. Jag hatar folk som har dränkt sig i parfym, men det skiter dom i?

rapchic skrev:ser att vissa absolut inte skulle levt i europa (särskilt norra tror jag)
på ca 1600 talet då man kanske badade en gång per år
ett tag ansågs att bada vara farligt. inte konstigt att man författare kallar europeer från den tiden "stinkande barbarer" i sina böcker

Det fanns ju en arabisk resande som skrev om de smutsiga vikingarna i norr. Ändå verkade ju vikingarna inte så snuskiga, de badade/tvättade sig iaf en gång i veckan.

Lördag = Av fornsvenskans løghardagher (baddag), av løgha (tvätta).

Men de var naturligtvis inte lika sofistikerade som araberna. En muhammedan ska ju iaf tvätta ansikte, händer och fötter 5 ggr om dagen.

Oavsett svårigheter så får ni faktiskt se till att tvätta er och inte gå omkring och stinka skit. Om ni gör det så är det faktiskt ni som är hänsynslösa.

Jag har också svårt att hålla rätt på räkningar. Det innebär inte att jag på den basisen kan slippa betala dem. Samma sak med hygien, har man svårt för det får man träna sig. Jag får träna mig på att hålla koll på räkningarna så jag betalar dem innan förfallodatum.

Finner man ingen lösning på sitt hygienproblem själv så får man ta och söka hjälp.

KrigarSjäl skrev:WTF, tom grisar har ett begrepp om hygien; de skiter aldrig på samma ställe de äter på.

Det gör däremot får...
(Har sett det med egna ögon, här på vischan, där jag för tillfället befinner mig...)

Hygien är bara en social konvention, precis som sssssm redan har påpekat. Nojan blir dessutom bara värre och värre, deodoranter och parfymer säljs som aldrig förr och folk skräms till lydnad via reklamen, men också via den typ av uttalanden som gjorts i den här tråden, bland annat av Kristofer, Krigarsjäl och Moggy. Människorna gör allt för att upprätthålla fasaden, men djuret finns alltid kvar där under fernissan. Försäljarna gnuggar förtjust sina giriga små händer.

@Krigarsjäl:
Sluta fjolla dig nu; en machoman som du ska väl tåla lite svettlukt!?

Vad jag finner intressant är att det är långt mer accepterat att supa sig drittfull och tappa kontrollen över sig själv än att lukta svett.