Att aktivera sig och motionera så att man får en bra kondition är alltid bra och den förebyggande effekten av motion kan påverka positivt och motverka depression under en lång tid, ända upp till 40 år senare enligt en ny studie där man matchat resultat från fysiska tester vid mönstringen med nationella sjukdomsregister:

DN - Bra kondition i tonåren minskar ångestrisk
Publicerad i dag 00:01

Dålig kondition i tonåren fördubblar risken att få en allvarlig depression senare i livet. Det visar en ny svensk studie.

Kanske inte så konstigt att den psykiska ohälsan ökar hela tiden när aktivitetsnivån sjunker och barn och ungdomar men även vuxna i högre grad sysselsätter sig med aktiviteter som innebär mer stillasittande.

Pressmeddelande från Göteborgs universitet.

Artikeln. "Cardiovascular fitness in males at age 18 and risk of serious depression in adulthood: Swedish prospective population-based study"

I lindriga fall möjligtvis.
Men knappast på en djup depression med självmordstankar...

Eller så kan det vara så att personer blir extra mobbade i idrottssammanhang och därmed rör på sig mindre. Senare i livet ger det depression.. "tänkte inte på det".

Det är lätt att hamna fel när det gäller kausala och korrelerande sammanhang.

Däremot påverkar motion positivt på humör osv. Gör att man mår bättre, stabilare blodsocker, mindre trött osv..

Är inte det här kränkande mot de med dålig kondition och bristande lust till att motionera? Blir en slags beskyllning att dessa individer på nåt sätt själva skulle rå för sin sjukdom?

Moggy skrev:Är inte det här kränkande mot de med dålig kondition och bristande lust till att motionera? Blir en slags beskyllning att dessa individer på nåt sätt själva skulle rå för sin sjukdom?

Så uppfattar inte jag det. Det som beskrivs är att bra kondition minskar risken för depression, inte att depression och dålig kondition är i direkt orsakssamband.

Moggy skrev:Är inte det här kränkande mot de med dålig kondition och bristande lust till att motionera? Blir en slags beskyllning att dessa individer på nåt sätt själva skulle rå för sin sjukdom?

Jag känner mig kränkt. Jag motionerade mycket och dagligen från det jag var 9 år (skaffade hund) fram tills jag blev svårt fysiskt och även samtidigt psykiskt psykossjuk för några år sedan. Inte fan hjälpte det mot depression alla dessa år jag frenetiskt promenerade, ibland uppemot 6 timmar på en dag, men alltid minst 1-2 timmar.

I am so not taking the blame.

plåtmonster skrev:Eller så kan det vara så att personer blir extra mobbade i idrottssammanhang och därmed rör på sig mindre. Senare i livet ger det depression.. "tänkte inte på det".

Nu hänger jag inte riktigt med, det är väl den dåliga konditionen i sig oavsett orsak till varför man har dålig kondition som exempelvis om man blivit mobbad eller saknar intresse och lust att motionera m.m. som medför ökad risk för depression?

Här är lite mer info från pressmeddelandet:

Flera tidigare studier har visat att ett stillasittande liv har samband med ökad risk för depression. De flesta av dessa studier är dock baserade på intervjuer med vuxna.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu i en omfattande studie visa att träning hos yngre individer kan kopplas till minskad risk för svår depression senare i livet.

– Tonåren utgör en kritisk period i hjärnans utveckling då högre funktioner etableras och en utveckling av den sociala och emotionella förmågan sker. Därför fanns ett behov av större studier på yngre individer, säger Maria Åberg, forskare vid Sahlgrenska akademin som lett studien.

Korrelation eller kausalitet som sagt

Men det hjälper inte att de motionerar i 20-25 årsåldern om de senare lägger av och blir soffpotatisar. Visserligen är det bättre att motionera i ung ålder (för att inte säga alla åldrar) än att inte göra det för förebyggande av sjukdomar och psykiska problem. Framgår det av utredningen ifall personerna soffade till sig eller höll uppe motionen? Motionen försämras om man inte håller upp dem på en lagom sund nivå. Även om det finns något som heter "grundkondition".

barracuber skrev:Men det hjälper inte att de motionerar i 20-25 årsåldern om de senare lägger av och blir soffpotatisar.

Enligt det som stod i pressmeddelandet:

Flera tidigare studier har visat att ett stillasittande liv har samband med ökad risk för depression. De flesta av dessa studier är dock baserade på intervjuer med vuxna.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, kan nu i en omfattande studie visa att träning hos yngre individer kan kopplas till minskad risk för svår depression senare i livet.

– Tonåren utgör en kritisk period i hjärnans utveckling då högre funktioner etableras och en utveckling av den sociala och emotionella förmågan sker. Därför fanns ett behov av större studier på yngre individer, säger Maria Åberg, forskare vid Sahlgrenska akademin som lett studien.

så verkar det ju som att det är just under ungdomsåren det är extra viktigt att motionera och ha bra kondition för att det ska vara förebyggande och minska risken för depression senare i livet.

När de mätt testresultatet på träningscykel från mönstringstillfället så var en sämre fysisk kondition vid 18 års ålder direkt kopplat till en ökad risk för allvarlig depression i vuxen ålder. Tror att det är viktigt att bygga upp sunda vanor redan i ungdomsåren för det är större sannolikhet att man fortsätter med dem även i vuxen ålder då.

Att de som blir trakasserade på idrottslektionerna ska bygga upp goda vanor verkar snarare vara ett önsketänkande.
I tillägg så forcerar man aktiviteter som kanske ej passar.

plåtmonster skrev:Att de som blir trakasserade på idrottslektionerna ska bygga upp goda vanor verkar snarare vara ett önsketänkande.
I tillägg så forcerar man aktiviteter som kanske ej passar.

Men man kan ju aktivera sig även efter skolan i aktiviteter som man själv tycker är roliga och är intresserad av, jag tyckte inte heller att det var speciellt roligt att delta i skolgymnastiken på grund av att jag hade dåligt bollsinne, var svag, liten, inte orkade springa så fort, inte var populär när det kom till att bli vald till olika lag i exempelvis fotboll, brännboll m.m. men jag har ändå aktiverat mig efter skolan på fritiden på olika sätt.

Fast de lär ju då också ut att idrott = motbjudande.

Är nog latmasken som lär ut sånt. Att utöva konditionskrävande arbete är (och skall vara) jobbigt.

Du missförstår, om man bedriver en verksamhet med stora inslag av trakasserier och mikrostyrning så skapar man en dålig anknytning till i stort sett vilket ämne det än handlar om.

Var det inte att om man tränar när man är ung så blir man inte deprimerad när man blir äldre? Tack och godnatt ZzZ

Somatisk systemsjukdom kan orsaka både nedsatt sinnesstämning och ork.

En somatisk systemsjukdom kan vara livslång obotlig och ärftlig.

I detta fall så lär inte motion bota det hela även om blodcirkulation säkert är bra både för fysisk hälsa och sinnesstämning.

Nu var det inte frågan om att bota utan att minska riskerna för utbrott genom att ha bra kondition.

I pressmeddelandet från Göteborgs universitet står det att forskarna jämfört resultaten från 1 117 292 psykiskt friska unga mäns fysiska tester vid mönstringen med nationella sjukdomsregister.

Sambanden såg också likadana ut även efter att man gjort separata analyser för att justera för omvänt orsakssamband, att det skulle kunna vara så att mycket tidiga symtom på depression skulle kunna ge sämre kondition på de fysiska testerna.

En möjlig felkälla verkar då alltså vara om deprimerade faktiskt söker hjälp för det. Förnekelsens kraft är stor.
Jag avfärdar alltså inte resultatet helt, men ställer frågan. Sambandet finns, men jag undrar också över kausalitet, jag tror det är mer komplicerat.

Jag var omkring 35 år gammal när jag fattade att jag varit inne i en depression de senaste tio åren, så det kan man nog inte förutsätta!

Motion ökar ämnesomsättningen och hela ruljansen i kroppen.

Depression sänker den. Låg ämnesomsättning, depression, inaktivitet, alla tre drar i varandra och kan ge onda spiraler så att säga.

Självklart fungerar vi olika, och att INTE KLARA att ta tag i att vända detta själv, eller inte klara att inte trilla dit i denna spiral, ska inte skuldbeläggas. Att klara det beror på ytterligare faktorer.

Lite som när en ADHD:are satt på en träff och menade att eftersom hon kunnat träna sin hjärna, samt med stenhård disciplin har kontroll över alla ADHD-problem, så kunde alla det. Eftersom "alla kan träna sin hjärna".

Jaja, visst kan de det, men de ska kunna starta, upprätthålla och rent allmänt sköta planering och underhåll av den där träningen. Det är lite som med bantning, det krävs en hel del för att genomföra eländet, inte "bara äta mindre", "bara träna hjärnan", "bara att springa lite".

Alltså: inaktivitet kan ge sänkt ämnesomsättning. Depression kan ge sänkt ämnesomsättning, sänkt ämnesomsättning ger depression, för lite mat ger sänkt ämnesomsättning som ger trötthet och behov av ännu mindre mat - som ger sämre ämnesomsättning och att man inte orkar röra sig (som ger, ja...).

Depression är ett av symptomen på låg ämnesomsättning, men primär depression kan också ge sänkt ämnesomsättning (ond spiral).

För att inte tala om alla de mediciner som ges mot depression, och som ger: sänkt ämnesomsättning och säkert ännu svårare att ta sig ur det hela på egen hand.