Kanske är en dum fråga men hur vet jag om det jag känner, och har känt i många år, är ångest eller om jag är deprimerad? Ska till psykologen (för första gången i mitt liv) i slutet av månaden och be om remiss till NPF-portalen i Uppsala samt prata om allt annat så jag vill bara vara väl förberedd.

Tack.

Varför har jag inte tänkt på att ställa den frågan själv? Jag vill veta jag med!

Om man ska hoppa fallskärm, skriva prov osv kan man känna ångest.
Har en släkting dött, börsen gått ner osv kan man känna depression.
Sedan finns det väl kemisk depression som är något annat, och kanske triggat av en "vanlig" depression.

(gissning från min sida)

Depression är sjuklig nedstämdhet, en känsla av allmän tyngd, mörker, meningslöshet, likgiltighet. Fysiskt kan det kännas som trötthet och orkeslöshet. Depression är en relativt jämn känsla.

Ångest är fysisk eller psykisk oro, panik, en känsla av att vilja fly, någonting som gnager inuti en, att inte veta vad man ska ta till sig, rädsla. Fysiskt kan man uppleva hjärtklappning, nervositet, fjärilar i magen, en klump i halsen, svårigheter att andas, skakningar, svettningar och annat. Ångest är en akut känsla som varierar i styrka.

(Jag anser att man kan få ångestreaktioner även av dödsfall och börsförändringar, om dessa känns viktiga för en.)

Abbreviation skrev:Depression är sjuklig nedstämdhet, en känsla av allmän tyngd, mörker, meningslöshet, likgiltighet. Fysiskt kan det kännas som trötthet och orkeslöshet. Depression är en relativt jämn känsla.

Ångest är fysisk eller psykisk oro, panik, en känsla av att vilja fly, någonting som gnager inuti en, att inte veta vad man ska ta till sig, rädsla. Fysiskt kan man uppleva hjärtklappning, nervositet, fjärilar i magen, en klump i halsen, svårigheter att andas, skakningar, svettningar och annat. Ångest är en akut känsla som varierar i styrka.

(Jag anser att man kan få ångestreaktioner även av dödsfall och börsförändringar, om dessa känns viktiga för en.)

Tack för svar!

Nu tar jag mig själv som exempel här, hoppas det är ok. I mitt fall så känns det som att jag har för mycket tankar och att jag oroar mig massor (just nu är det mest oro för jobb, folk som rör vid mig samt ovissheten om jag har AS eller ej) hela tiden. Detta leder ofta till smärta/obehaglig känsla i bröstet/maggropen, ibland blir jag rastlös och ibland slår hjärtat fortare än vanligt. Allt detta leder till att jag ofta inte vet vad jag ska ta mig till och börjar slå mig själv i huvudet för att få tankarna att försvinna. I extrema fall får jag ett meltdown. Jag känner även att jag inte riktigt tycker om att göra vissa saker längre (umgås med vissa personer osv) och när jag väl umgås med bekanta kan jag i princip bara tänka på att jag inte vill att någon ska röra vid mig samt att jag inte förstår folk och de mig. Så jag isolerar mig själv men då tänker jag ännu mer. Ond cirkel. Låter mer som ångest kanske? Rant over.

Ja, det där är ångest. Låter lite som ångest relaterad till social fobi men det är ju svårt att skilja sådant från AS, många med AS har även social fobi och mycket oro kopplat till AS kan lätt förväxlas med social fobi.

Abbreviation skrev:Ja, det där är ångest. Låter lite som ångest relaterad till social fobi men det är ju svårt att skilja sådant från AS, många med AS har även social fobi och mycket oro kopplat till AS kan lätt förväxlas med social fobi.

Ja kanske. Jag oroar mig dock för det mesta här i livet. Idag har jag haft ångest hela dagen utan någon vettig anledning till exempel. Sämst.

Det vore nog bra om du kunde få hjälp med det. Det finns medicinering som är effektiv mot långdragen och allvarlig ångest.

Abbreviation skrev:Det vore nog bra om du kunde få hjälp med det. Det finns medicinering som är effektiv mot långdragen och allvarlig ångest.

Ja, jag skulle nog gått till en psykolog för många år sedan men jag har aldrig riktigt vågat. Men nu ska det blir av. Både ångesten och alla AS symptom (eller vad det nu är) gör mitt liv ganska komplicerat. Haha, sorry för alla negativa inlägg.

Tack för hjälpen

Så lite så

Nja ångest behöver inte vara fysisk utan kan vara enbart mental. Och den behöver inte vara akut utan mer som en ständigt gnagande oro.