Måste passa på att fråga en sak till; är det någon mer än jag här som är megadålig på matte?

Moderator Gripandekylig - breddade rubriken inför ihopslagning
Moderator Gripandekylig - förtydligade rubriken

Nope, och dyskalkuli verkar som en aningen oväntad samling av drag som inte direkt får en att tänka på mattekompetens. Dyskalkuli är dessutom nära relaterat till dyslexi.

"Oväntad samling drag"? (Specificera gärna.)

Enligt ditt Amazon-program då alltså?

Inger skrev:"Oväntad samling drag"? (Specificera gärna.)

Enligt ditt Amazon-program då alltså?

Njäe, snarare enligt de tester & beskrivningar jag läst. Faktum är dessutom att jag känner igen mig i flera av dragen som påstås ligga till grund för dyskalkuli. Jag har ju bara haft "Adult Dyslexia Test" i quizen än så länge, och flera av frågorna där var relaterade till dyskalkuli-diagnos, som t.ex. att läsa klockor och kalendrar.

Det paradoxala är alltså att man sannolikt kan få en dyskalkulidiagnos och samtidigt kunna bli en hejare på matte på universitetsnivå.

Det är verkligen inte min grej, kämpar fortfarande med A-matten.

rdos skrev:Njäe, snarare enligt de tester & beskrivningar jag läst. Faktum är dessutom att jag känner igen mig i flera av dragen som påstås ligga till grund för dyskalkuli. Jag har ju bara haft "Adult Dyslexia Test" i quizen än så länge, och flera av frågorna där var relaterade till dyskalkuli-diagnos, som t.ex. att läsa klockor och kalendrar.

OK.

Lustigt nog så har jag lättare för analoga klockor än digitala. Förut när jag hade mycket telefonkonakt med folk i USA så kunde jag räkna ut vad klockan var där genom att se var den lilla visaren skulle vara om den vore 'en halv urtavla' tidigare (eller 'trekvarts urtavla tidigare' om de bodde på västkusten). Om jag bara hade en digital klocka så blev det mycket svårare för då måste jag börja räkna istället för att bara titta.

Tror det har med högerhjärndominans och visuell inlärningsstil att göra. Skulle inte förvåna mig om vänsterhjärnor och mattesnillen föredrar digitala klockor.

Det paradoxala är alltså att man sannolikt kan få en dyskalkulidiagnos och samtidigt kunna bli en hejare på matte på universitetsnivå.

Skumt.

Själv avskyr jag allting som har med siffror att göra och får ont i vänsterhjärnan så fort jag försöker räkna. Utom när jag är extremt motiverad såsom när det gäller att räkna ut hur lite energi man sparar med lågenergilampor.

Fast jag har fortfarande problem med andra lampor. Ibland skriver tillverkarna att den eller den lampan sparar 40% energi medan en annan lampa ger 40% mer ljus än en annan lampa. Sånt blir jag helt snurrig av. Hur mycket mer ljus ger en lampa som sparar 40% energi??

När jag hade affären så kunde jag inte förstå hur momsen kunde bli 20% när man la till den men 25% när man drog av den, förrän någon förklarade det här med fjärdedelar och femtedelar.

Jag hade som sagt svårt för matten före typ högstadiet, men senare gick det hur lätt som helst. Min taluppfattning är nog mestadels inlärd. Likaså min förmåga att addera & multiplicera tal. Detta hade jag som specialintresse under högstadiet då jag nötte in dessa saker som andra nog hade mycket lättare för. Däremot är jag en hejare på att räkna med x och lösa komplicerade matteproblem. Jag hade oxå svårt med "läsetal" vilket nog till stor del kan härledas till dyslexi. Jag har oxå svårt för att lära mig formler som är lika varandra, typ enda skillnaden är ett - tecken eller så. Sådant brukar jag härleda istället för att försöka minnas utantill.

Jag kan nog tänka mig att verbal förmåga ofta ligger i motsats till icke-verbalt tänkande och mattekompetens på högre nivå.

Känns skönt o. läsa att det är fler än jag med AS. som har svårt för matte. Trodde ett kort tag ett tag att det typ bara var jag. Hade jättesvårt o. få godkänt (G) i matte A, men klarade det efter många om o. men tackvare shyssta ma. + speciallärare på gymnasiet. Den grundläggande matten klarar jag, men sedan är det stopp.

Är även dålig i eng. Urdålig. (Beror oxå på att jag inte använder det numera). men, klarade även A-kursen där tackvare shyssta eng.-lärare i gymnasiet. Fler?

Det var ju jobbigare med bosktavsbetygen än sifferbetygen som fanns då jag gick i gymnasiet, då kunde man liksom inte ramla under ribban lika lätt. Kändes det som iaf.

Inger skrev:Fast jag har fortfarande problem med andra lampor. Ibland skriver tillverkarna att den eller den lampan sparar 40% energi medan en annan lampa ger 40% mer ljus än en annan lampa. Sånt blir jag helt snurrig av. Hur mycket mer ljus ger en lampa som sparar 40% energi??

Usch, det är sådana där läsetal som inte är fullt specificierade. Blääh.

Jag har aldrig haft svårt för matte. Speciellt inte "memory matte".
Vet inte varför men jag har alltid gillat siffror. Det har hänt att jag legat efter eftersom jag struntat i lektionerna.
Dock så hoppade jag inte över några årskurser men ångrar såhär i efterhand att jag inte lyssnade mer på vad min mattelärare gav mig för råd ang vad göra efter gymnasiet.
En kompis med AS är fruktansvärt dålig på matte oxå, o det verkar nästan vara "antingen eller" som gäller, eller?

Matte är mitt dåligaste ämne. Tur att man fick godkänt iallafall.Har bara läst matte A. Fast jag är inte heller intresserad av matte, en massa siffror och konstiga formler ser jag det som.

ska inte aspergare ha "medfött" dålig förmåga för matte? jag menar, jag skriver alltid siffror i fel ordning när jag räknar och har fortfarande inte lärt mig klockan ordentligt men jag hade inte sagt att jag har dyskalkyli.

Adkit skrev:ska inte aspergare ha "medfött" dålig förmåga för matte?

Det är inte alls självklart. Själv har jag lätt för matte och har alltid räknat framlänges och baklänges i olika sammanhang. Dessutom har jag utan större problem läst flera kurser matte på högskolan. Det finns de här som är betydligt större matematiska begåvningar än jag, det kan du vara helt övertygad om...

Däremot har jag hört att det är relativt ovanligt - dvs mer ovanligt än vanligt - att man är både matematiskt och språkligt begåvad (vilket jag är) men om det stämmer vet jag inte.

Titti skrev:

Adkit skrev:ska inte aspergare ha "medfött" dålig förmåga för matte?

Det är inte alls självklart. Själv har jag lätt för matte och har alltid räknat framlänges och baklänges i olika sammanhang. Dessutom har jag utan större problem läst flera kurser matte på högskolan. Det finns de här som är betydligt större matematiska begåvningar än jag, det kan du vara helt övertygad om...

Däremot har jag hört att det är relativt ovanligt - dvs mer ovanligt än vanligt - att man är både matematiskt och språkligt begåvad (vilket jag är) men om det stämmer vet jag inte.

jag bara tänkte på alla anektdoter man hört om att Einstein faktiskt hade väldiga problem med matte och att dom tror han hade aspergers. alla är olika, är väl poängen. fast jag undrar ändå vad statistiken säger.

Adkit skrev:

Titti skrev:Det är inte alls självklart. Själv har jag lätt för matte och har alltid räknat framlänges och baklänges i olika sammanhang. Dessutom har jag utan större problem läst flera kurser matte på högskolan. Det finns de här som är betydligt större matematiska begåvningar än jag, det kan du vara helt övertygad om...

Däremot har jag hört att det är relativt ovanligt - dvs mer ovanligt än vanligt - att man är både matematiskt och språkligt begåvad (vilket jag är) men om det stämmer vet jag inte.

jag bara tänkte på alla anektdoter man hört om att Einstein faktiskt hade väldiga problem med matte och att dom tror han hade aspergers. alla är olika, är väl poängen. fast jag undrar ändå vad statistiken säger.

På de nivåerna som Einstein var så hoppas jag verkligen han hade problem med att lära sig.
Det är ju lite skillnad på att lära sig själv från NOLL och att lära sig från andra. Vet inte ifall du menar Alberts skolgång, men han kanske hade problem med att förstå där med, men att han inte var mattematiskt lagd tror jag är något påhitt från google eller någon fuskdokumentär du sett på?
Grundskole matten är väl mest minnet (viss del intellektuellt kanske)som används +jag tror att om man inte är intresserad av mattematik från början antingen p.ga att man ej förstår vad man kan ha för nytta av de eller avsaknad av ren nyfikenhet så är det svårt att lära sig skolmatte, lär inte hjälpa ifall man inte bryr sig om höga betyg heller. Jag hade bara som mål att bli godkänd i skolan, det var ingen som frågat mig om jag ville gå där o varför anstränga sig när man är tvingad? Fast jag är ingen Einstein heller så det är inge större förlust.

Hej!

Jag har egentligen alltid haft svårt för matte. Tycker om siffror egentligen, men när det börjar bli lite mer avancerat får jag spader. Jag kan pumpa mig igenom en andragradsekvation om jag får fundera lite, men där någonstans går gränsen.

Jag vet lite grann om fakultet. 4! = 4 x 3 x 2 x 1 = 24, eller 4! = 4 x 3!, så långt förstår jag. Men jag begriper inte varför man ska skriva 4! när man egentligen menar 24. När används fakultet? Vad räknar man med då?

Hälsningar

Lilla Gumman

PÅ vissa områden. andra är jag mattegeni på. Men algebra tex, nej, funker inte


.... Och jag har dyslexi, mkt mild, men märks när jag skriver.

Aldrig hört talas om fakultet (inte i matematik i alla fall). Algebra har jag inte heller riktigt fattat vad det är för nåt. Är det när man blandar in en massa bokstäver så att det blir helt obegripligt?

Jag är glad om jag bara kan räkna de fyra räknesätten + procent (på miniräknaren då, alltså). Det är den enda matte jag någonsin haft praktisk nytta av.

Lilla Gumman skrev:
Jag vet lite grann om fakultet. 4! = 4 x 3 x 2 x 1 = 24, eller 4! = 4 x 3!, så långt förstår jag. Men jag begriper inte varför man ska skriva 4! när man egentligen menar 24. När används fakultet? Vad räknar man med då?

Fakultet används bl.a när man ska räkna hur många kombinationer som är möjliga.

T.ex antalet kombinationer en kortlek kan ordnas i är 52! eller 8*10^67.

Hej!

Aha, då fattar jag lite mer. Men ok, det är lite av den högre skolan för mig.

Hälsningar

Lilla Gumman

Jag har haft matematik som specialintresse så länge jag kan minnas, och jag kom på femte plats i Sverigefinalen av Svenska Dagbladets matematiktävling för gymnasieelever 1979, så någon "medfött" dålig förmåga för matte tror jag inte att jag har.

Inger skrev:Hur mycket mer ljus ger en lampa som sparar 40% energi??

Att jämföra egergiåtgången mellan två lampor på det viset blir meningsfullt bara om båda lamporna ger lika mycket ljus. Men när reklammakare är inblandade kan man förstås aldrig veta säkert...

Lilla Gumman skrev:När används fakultet? Vad räknar man med då?

Det enklaste exemplet jag kan komma på är: "På hur många olika sätt kan man ställa 4 olika föremål i ordning?" Om vi kallar föremålen för a, b, c och d finns dessa möjligheter:

abcd abdc acbd acdb adbc adcb
bacd badc bcad bcda bdac bdca
cabd cadb cbad cbda cdab cdba
dabc dacb dbac dbca dcab dcba

Det visar sig att det finns 24 sätt, eller 4! sätt att ställa 4 föremål i ordning.

Lilla Gumman skrev:Men jag begriper inte varför man ska skriva 4! när man egentligen menar 24.

Man kan förstås skriva:
2 föremål kan ordnas på 2 sätt.
3 föremål kan ordnas på 6 sätt.
4 föremål kan ordnas på 24 sätt.
5 föremål kan ordnas på 120 sätt.
Problemet med det sättet att skriva är att det är svårt att se mönstret.

Men man kan istället skriva så här:
2 föremål kan ordnas på 2! sätt.
3 föremål kan ordnas på 3! sätt.
4 föremål kan ordnas på 4! sätt.
5 föremål kan ordnas på 5! sätt.
Då syns mönstret mycket tydligare.

Inger skrev:Aldrig hört talas om fakultet (inte i matematik i alla fall). Algebra har jag inte heller riktigt fattat vad det är för nåt. Är det när man blandar in en massa bokstäver så att det blir helt obegripligt?

Hehe, algebra är bokstäver ja, men helt obegripligt är det inte, jag förstår det, men har en usel förmåga att räkna det. Det tar ganska stopp vid lite svårare tal, jag kan principen, men missar ofta en detalj, ovanligt nog.

Mats: Fakultet verkar bara krångligt, har nog missat den biten eller så gick den bra och var mkt liten, har bara a-kurs på gymnasium, och matte är ett av de få ämnen jag lärt mig ngt om i skolan.

Hursom, 127 då? Vad skriver man då 127l? Men vad betyder det i verkligheten? För mönstret kan jag förså, men i praktiken med högre tal?
Kanske man lär sig ngt nytt här nu

Mardröm skrev:Fakultet verkar bara krångligt, har nog missat den biten eller så gick den bra och var mkt liten, har bara a-kurs på gymnasium, och matte är ett av de få ämnen jag lärt mig ngt om i skolan.

Hursom, 127 då? Vad skriver man då 127l? Men vad betyder det i verkligheten? För mönstret kan jag förså, men i praktiken med högre tal?
Kanske man lär sig ngt nytt här nu

Ja, man skriver 127! . Det är ett jättestort tal som kräver 214 siffror om man ska skriva ut det.

Jag vet inte om så stora tal betyder något "i verkligheten". Jag tycker matematik är intressant i sig även när det inte finns kopplingar till verkligheten.

Hej!

Ge mig några räkneexempel på fakultet så får vi se om jag har fattat galoppen . Matte är kul, åtminstone ibland.

Hälsningar

Lilla Gumman