Abbreviation skrev:Eftersom problematiken hos de nu olika diagnoserna inte skiljer sig väsentligt, i alla fall inte såpass att olika diagnoser är nödvändiga, ger separata diagnoser intrycket att problematiken är mer skild än vad den är, vilket gör att det, när detta ändras, blir tydligare att det är mer eller mindre samma problematik i olika hög utsträckning.

Att använda två helt olika ord för en och samma sak kan skapa distinktion inom litteraturen men skapar enbart förvirring inom psykiatrin. Fler ord är inte alltid lika med större precision.

kattkvinna skrev:Det är bättre med DSM-5. Då slipper man olika benämningar som Asperger, atypisk autism, högfungerande autism när de är så snarlika. Den enda anledningen till att jag fick diagnosen autism är en notering i journalen om autistiska drag innan tre års ålder och sen språkutveckling. Om den journalen inte funnits hade jag fått en klockren asperger. Jag har gått igenom skolsystem och arbetsliv i många år utan diagnos.

Miche skrev:Flera, däribland Tony Attwood har kritserat kravet på normal språkutveckling. Det kan ju finnas ju andra orsaker till sen språkutveckling som fysiska hinder eller andra NPF-diagnoser.

KaosPrinsessa skrev:att många med autism har begåvningshandikapp är ju en tilläggsdiagnos och hör inte till själva autismen som en del tycks tro.

KrigarSjäl skrev:

Abbreviation skrev:Eftersom problematiken hos de nu olika diagnoserna inte skiljer sig väsentligt, i alla fall inte såpass att olika diagnoser är nödvändiga, ger separata diagnoser intrycket att problematiken är mer skild än vad den är, vilket gör att det, när detta ändras, blir tydligare att det är mer eller mindre samma problematik i olika hög utsträckning.

Att använda två helt olika ord för en och samma sak kan skapa distinktion inom litteraturen men skapar enbart förvirring inom psykiatrin. Fler ord är inte alltid lika med större precision.

Är det inte skillnad på Kanners och Aspergers säger du??
Vad fan, så här ser det ut: olika symptombilder = olika diagnoser = bättre redskap att utgå ifrån vid stödinsatser.
Vad är det som är så svårt att förstå med det?

Abbreviation skrev:

KrigarSjäl skrev:

Abbreviation skrev:Eftersom problematiken hos de nu olika diagnoserna inte skiljer sig väsentligt, i alla fall inte såpass att olika diagnoser är nödvändiga, ger separata diagnoser intrycket att problematiken är mer skild än vad den är, vilket gör att det, när detta ändras, blir tydligare att det är mer eller mindre samma problematik i olika hög utsträckning.

Att använda två helt olika ord för en och samma sak kan skapa distinktion inom litteraturen men skapar enbart förvirring inom psykiatrin. Fler ord är inte alltid lika med större precision.

Är det inte skillnad på Kanners och Aspergers säger du??
Vad fan, så här ser det ut: olika symptombilder = olika diagnoser = bättre redskap att utgå ifrån vid stödinsatser.
Vad är det som är så svårt att förstå med det?

Eller: olika svårighetsgrad på störningen = olika insatser. Vad är det som är så svårt att förstå med det?

KrigarSjäl skrev:Ok, hur kommer graderingen se ut?

Severity Level for ASD

Social Communication

Restricted interests & repetitive behaviors

Level 3

‘Requiring very substantial support’

Severe deficits in verbal and nonverbal social communication skills cause severe impairments in functioning; very limited initiation of social interactions and minimal response to social overtures from others.

Preoccupations, fixated rituals and/or repetitive behaviors markedly interfere with functioning in all spheres. Marked distress when rituals or routines are interrupted; very difficult to redirect from fixated interest or returns to it quickly.

Level 2

‘Requiring substantial support’

Marked deficits in verbal and nonverbal social communication skills; social impairments apparent even with supports in place; limited initiation of social interactions and reduced or abnormal response to social overtures from others.

RRBs and/or preoccupations or fixated interests appear frequently enough to be obvious to the casual observer and interfere with functioning in a variety of contexts. Distress or frustration is apparent when RRB’s are interrupted; difficult to redirect from fixated interest.

Level 1

‘Requiring support’

Without supports in place, deficits in social communication cause noticeable impairments. Has difficulty initiating social interactions and demonstrates clear examples of atypical or unsuccessful responses to social overtures of others. May appear to have decreased interest in social interactions.

Rituals and repetitive behaviors (RRB’s) cause significant interference with functioning in one or more contexts. Resists attempts by others to interrupt RRB’s or to be redirected from fixated interest.

KrigarSjäl skrev:Och det där skulle vara tydligare än diagnoskriterierna för AS?
Bite me.

KrigarSjäl skrev:Nej tack. Jag kan redan nu säga att det kommer bli begreppsförvirring av det här namnbytet.

plåtmonster skrev:@KrigarSjäl, Lägg sedan till "rationella" NT människor.. och soppan är perfekt

En enkel endimensionell skala lär knappast ge en korrekt beskrivning. Personer har ju olika styrkor beroende på område. Men kanske man vill undvika den komplexa sanningen.

plåtmonster skrev:@slackern, Hur ser det ut med ICD då?

Zombie skrev:Den där schablonbilden av hur aspergare är är en hydra. Hugger man av ett huvud på den växer tio nya ut. Bland oss aspergare/autister kan man se att vi i många avseenden snarare kan vara extrema åt ena eller andra hållet än nödvändigtvis just nedsatta, introverta, underkänsliga, underkännande, under"empatiska" och så vidare. Även om kanske fler av oss stämmer med schablonbilden än motsäger den, åtminstone vid en ytlig betraktelse (som är vad de flesta både i och utanför vården nöjer sig med). Men det kan ju också ha att göra med att även de flesta läkare och forskare går efter den och att folk som har problem åt "motsatt" håll inte heller själva söker sin förklaring i autismspektret.

Hänger inte med aktivt, men mitt senaste intryck är att amerikanska psykiatersamfundet vill skärpa bilden av just nedsättningar och så vidare i sin nya upplaga av diagnoshandboken DSM, där man också kommer att ta bort Asperger som särskild diagnos. Nu är det rent formellt inte den handboken som används i Sverige – det är ICD – men i praktiken tycks det vara DSM som gäller även här. Jag har inte sett att ett sådant ställningstagande för nedsättningsmodellen skulle ha någon oomtvistlig grund i forskning. Mycket forskning utgår väl från den, men det man utgår från kan ju inte samtidigt tas som belägg.

Zombie skrev:Dessutom kan vi mogna sent, ryckvis eller ojämnt, medan forskningen länge höll fast vid att det på något sätt var enbart barn som hade AS, liksom det också tycks vara svårt för många att ta in att även psykiskt "störda" människor kan utvecklas. Är väl inte helt fel att säga att det syns än i DSM och tycks komma att synas även i den nya upplagan. Det bidrar väl också till att nedsättningsmodellen klistrar sig fast.

Och sedan det där att (nästan) bara män kunde ha AS, som snedvrider även könsbilden, särskilt som kvinnor oftare tycks ha det på sätt som inte stämmer med schablonen...

Kimmelie skrev:Jag har alltid avskytt ordet Asperger, så inte mig emot att få en diagnos som istället innehåller ordet autism.