De flesta mobiltelefoner är alldeles utmärkta att spela in samtal med (kolla att det funkar innan du litar på det, jag har råkat ut för olika dumheter, bl.a. maxtid 3 minuter på en, en annan som skärmen måste vara igång på, båda fullständigt idiotiska begränsningar).

Jag har varit med om samma sak, det känns tom som om vi jobbat på samma företag, så mycket känner jag igen mig i!
Känner igen ångesten, chefen, chef nr 2, ja det mesta.

Fast det jag gjorde var inte direkt en bra lösning, jag mådde dock väldigt dåligt så jag tänkte mig inte för och gjorde en forumtråd som du nu gör, det var bra att du inte agerade för hastigt.

Jag sa i princip upp mig utan att ens tänka på vad jag skulle göra efteråt, eller.. Jag hade sökt en del utbildningar och tanken var väl att jag skulle plugga och få studielån, men jag kom inte in på någon av utbildningarna..
Så jag fick leva på sparpengar ett tag, sedan skaffde jag mig ett riktigt slitjobb på deltid som gav in lite pengar, men inte tillräckligt, började må skit pga det jobbet med. Det var konstiga arbetstider och för lite pengar varje månad, så jag sa upp mig från det också.

Sen levde jag på sparpengar igen, fram tills nu, i dagsläget har jag ett möte med SOC inbokat så det blir socialbidrag nu, kommer dock antagligen få LSS/FK aktivitetsersättning.

Men ta detta lite som en varning, skaffa en "idiotsäker" plan INNAN du agerar, kanske jobba in din a-kassa.
Det blir skitsvårt att komma ur en sån svacka som jag har haft nu, det har tagit ett helt år nu, och alla mina sparpengar är slut.

Vet inte iof hur du är som person eller hur du mår psykiskt, vissa kommer se mitt inlägg och tänka: Vilken jävla idiot..."

Hoppas dock att de tar hänsyn till att jag har väldigt stora problem psykiskt som är anledningen till att det blev såhär.

Lycka till! Och gör inget förhastat!

animals plan skulle jag inte rekommendera. Visst är det bra att skriva dagbok ibland för att hålla reda på vad man har varit utsatt för men man orkar inte hålla på på det där sättet om man redan är stressad och riskerar dessutom att skapa sig flera problem. Om det inte är viktiga möten. Där kan det kanske vara värt att dokumentera eftersom man inte kan vara säker på att motparten håller sig till fattade beslut.

Ett tips är att söka jobb hos företag som inte annonserar ut. Då får de känslan av att man är intresserad av detta företag även att de inte har annonserat om jobb. Jag känner flera som fått jobb på det viset. Gör ett massutskick av ditt CV och personligt brev till så många du hittar inom din bransch.

Kolla upp vilka andra bolag som ditt företag säljer till och vilka som ev delar samma ägare så du slipper att det läcker ut vart du söker, och framförallt att du söker nytt.

Tack för alla svar! Jag uppskattar det verkligen! Är man verkligen så här fast att jobba som det verkar? Nu känns det som jag är helt låst på denna arbetsplats.

Och jag har skickat ut massa CV till företag som inte ut annonserar, och att spela in cheferna är svårt, jag menar det är inte varje dag det händer, men det kommer små saker hela tiden, men inget man kan fälla dem på antar jag.

Jag vet ju som sagt att jag har rätt till lönebidrag och funderar på använda detta, men då går jag utan jobb i x antal månader, och vet inte vart man ska få pengarna ifrån då?

Om jag ska vara ärlig så tycker jag min chef har förstört mitt intresse helt och hållet för detta jag sysslar med idag så är inte det minsta sugen att jobba med det längre, men visst skulle det säkert vara bättre någon annan stans, men då kommer man kanske till ett problem igen, jag har ju ändå AS och vissa grejer har jag svårt för, det verkar som min planör(han som ger mig jobben) på företaget har förståelse för mig(han har barn med AS och ADHD) så han försöker göra det så bra som möjligt. Guld värt att han finns där!


Han ska snart sluta då han också tröttnat på stället, undrar hur det kommer gå då... Då kommer väl chefen få gripa in som planör under ett tag, fyfan vilket helvete, ingen på företaget vill detta.

Sebastian,

Jag har liknande erfarenheter från långt tillbaka, och du har mina fulla sympatier.
I längden skall man ju inte ha ett arbete som man vantrivs med, så jag tycker det handlar om HUR du skall ta dig därifrån. Jag avråder bestämt från att sjukskriva dig, om det inte är helt nödvändigt. Försök också undvika att i panik säga upp dig själv.

Jag föreslår att du använder resten av tiden där till att lära dig arbeta på bästa sätt i en riktigt dålig miljö. Skriv varje kväll om vad som har hänt och vad du kan lära dig av det. Ta hand om dig själv och fyll på med energi vid varje tillfälle, för att motverka panikångest, oro, stressreaktioner m.m.

Hur du samtidigt skall agera för att skaffa nytt arbete beror på en mängd faktorer:
Utbildning, arbetsuppgifter, personlighet och kontakter.
Har du övervägt att starta eget företag i din nuvarande bransch eller annan?

Plåtmonster. Jag håller med om allt du skriver i tråden. Det är klokt. Berätta gärna vid tillfälle om du själv arbetar nu, och vad du har för personlig ingång, så skulle det bli ännu mer intressant. (Eller om du inte vill lämna ut mer här, så maila mig tor@andet.se, så stannar det såklart mellan oss.) (Mer om mig TA finns på http://www.andet.se)

Om du inte sjukskriver dig så borde du åtminstone söka hjälp för ångesten. Annars är det risk att det kraschar ordentligt och det kan det göra ändå. Försök åtminstone ta kontakt så du har någon slags backup förberedd om du en dag inte skulle orka längre.

Bjäbbmonstret skrev:Alltså om man säger att man inte vill att de ska ringa till ens nuvarande arbetsplats så blir de i allmänhet väldigt misstänksamma. Åtminstone i min bransch. Men om du har två chefer så kanske den ena är åtminstone lite vettigare och du kan använda honom som referens?

Man behöver inte nödvändigtvis sätta en chef som referens, ofta går det lika bra med en kollega, någon viktig kund, eller någon helt annan.

Ja Ford - ofta men inte alltid. Så har man inte det bör man ha förberett ett bra svar på varför man inte har det om den kommer upp på en anställningsintervju.

Sant, men det innebär ju också att även om man blir tvungen att lämna walkover på ett ställe innebär det inte att det är kört på alla andra ställen med.

Bjäbbmonstret skrev:Ja Ford - ofta men inte alltid. Så har man inte det bör man ha förberett ett bra svar på varför man inte har det om den kommer upp på en anställningsintervju.

om man söker jobb medan man har kvar sin anställning så finns det gott om anledningar att hålla chefen utanför.

det kan vara dumt att chefen vet det innan man har en ny anställning. det förstår alla som anställer.

Desto större anledning att stanna kvar.

sebastian skrev:Vad är det för pengar man har rätt till att hämta? Hur bär man sig åt? För det skulle antaligen räcka tillräckligt länge för att kunna hitta ett nytt jobb igenom lönebidrag.


Vad kul, hoppas din sons kompis lyckas så att din son kan trivas!

Ursäkta att jag glömde följa tråden! De här 100 000 är alltså pengar som man kan få till särskilda hjälpmedel på arbetsplatsen, ingen inkomst. T ex fick min son en portabel, fläktdriven friskluftsmask med dyra filter till eftersom han var extra känslig för gifter.

Förstod inte dina tankar kring lönebidrag? Så fort man har fått ett arbete så är funktionshindrade oftast berättigade till ett lönebidrag där staten betalar t ex 80 % av de utgifter arbetsgivaren har.

Vissa personer är sega och uthålliga, som min son, andra är som jag: impulsiva och agerar med panikångest, går hem och kommer aldrig mer igen! Fast, det var för länge sedan, andra tider och en del sjukdomar.

Så, uthållighet är att rekommendera men man är ju den man är. I vilken grad man kan bli sjukskriven idag vet jag inte. AF sa till mig att min son efter två månaders arbetslöshet skulle vara berättigad till ett utredningssamtal där man letar upp 1. starka sidor 2. svaga 3. lämpligt yrke 4. lämplig lärlingsutbildning.

Nu har det ju inte blivit så utan han försöker stötta sin kompis i hans kamp för att bygga upp ett företag. Det går verkligen långsamt, men om de lyckas så slipper de ha förtryckande arbetsgivare. Att detta med kompisens idéer slog igenom just nu var kanske en slump, men jag vill inte tro på slumpen utan på Meningen.

Det finns väl bara två sätt att vara arbetsledare på: det ena är piska och det andra positiv feedback. Det enda min son har erfarenhet av är piska. Det är som om de vädrar autism och inte kan styra sitt begär att trampa på det som är svagt.

Håll ut och Fokusera på vad Du Vill göra framöver!

Tycker det är en bra ide att dokumentera vad som händer om än bara på papper men jag skulle kunna tänka mig att spela in, det är dessutom helt lagligt sålänge man spelar in sådant man sjäv deltar i.
Att publicera det på internet eller liknande är en helt annan sak.

Kanske chefen kan tänka sig att ge goda referenser för att bli av med dig.
Vill han bli av med dig så kommer han antagligen försöka säga något som är bra men inte direkt ljuga heller, däremot tona ned det han ogillar för att just slippa dig, säger han att du är en skitstövel så får han ju ha dig kvar oavsett varför han ogillar dig, kan ju vara just att han är sådan där översittare o då spelar det ingen roll vem eller vad du är vill jag påstå, felet ligger hos honom.

Tar upp min "gamla" tråd och vill bara uppdatera er vad som hänt. Jag fick nog helt enkelt och sa upp mig, sa till min chef helst med omedelbar verkan, men han sa att jag måste stanna kvar tills uppsägningstiden är slut, dvs en månad.


Det har hänt lite ytterligare grejer som fick mig att känna, nej nu är det fan nog.

Bland annat när jag bad om våran ansvarige som ska hjälpa oss om det är nått vi inte klarar av. Då fråga jag honom om hjälp direkt när jag sa namnet så tog han sina händer över öronen och gick bara? Och han är delägare i företaget.

Jag gick och grubbla på det ett tag sen tänkte jag bara; Nej nu jävlar skiter jag i det här, gick och pratade med min chef och sa nästan direkt "Fram med papprerna, jag vill säga upp mig". Och då började han disskutera att det är semestertider nu och att man måste ta hänsyn till det. "I helvete heller sa jag" 30 dagars uppsägningstid är det som gäller. Fram med papprerna nu bara.

Tog ett par dagar sen fick jag papprerna, och skrev på det från de datum jag sa att jag ville säga upp mig.

Visst det var dumt, men en jäääävla befrielse! Och inte allt för dumt att man lyckades få ett jobb någon/några dagar efter. Så nu jobbar jag tillochmed med några av mina barndomsvänner och stormtrivs, chefen är helt underbar och jag ångrar inte en enda jävla sekund att jag sa upp mig från de där jävla skit stället.

sebastian skrev:Visst det var dumt, men en jäääävla befrielse! Och inte allt för dumt att man lyckades få ett jobb någon/några dagar efter. Så nu jobbar jag tillochmed med några av mina barndomsvänner och stormtrivs, chefen är helt underbar och jag ångrar inte en enda jävla sekund att jag sa upp mig från de där jävla skit stället.

Grattis!! Kul att det ordnade sig.
Har du bett om arbetsgivarintyg från gamla jobbet? Det är ett papper där det står hur mycket du jobbat, ett sånt kan vara bra att ha längre fram om Fk ska fastställa SGI osv.

Grattis!! Kul att det ordnade sig.
Har du bett om arbetsgivarintyg från gamla jobbet? Det är ett papper där det står hur mycket du jobbat, ett sånt kan vara bra att ha längre fram om Fk ska fastställa SGI osv.

Tack så mycket, SGI? Vad är det för något? Räcker det inte med att jag har ett anställningsavtal och ett uppsägningsavtal? Mvh Sebastian

SGI = Sjukpenninggrundande inkomst!

sebastian skrev:

Grattis!! Kul att det ordnade sig.
Har du bett om arbetsgivarintyg från gamla jobbet? Det är ett papper där det står hur mycket du jobbat, ett sånt kan vara bra att ha längre fram om Fk ska fastställa SGI osv.

Tack så mycket, SGI? Vad är det för något? Räcker det inte med att jag har ett anställningsavtal och ett uppsägningsavtal? Mvh Sebastian

Om du blir sjuk så behöver F-kassan ett arbetsgivarintyg som underlag för att räkna ut hur hög ersättning du kan få.