Kriterierna är inte alls trubbiga. Men det fel som många gör är att de blandar ihop de kriterier som "krävs" för en diagnos, med de andra symptomen som man "kan" uppvisa.

Asperger har bara fyra kriterier enligt DSM-IV:
-Social interaction impairment
-Repetitive, stereotyped behavior
-Clinically significant impairment in social, occupational, or other important areas of functioning (dvs det skapar lidande och/eller är ett handikapp i stora områden i livet)
-Exclusion of other PDD-disorder or schizophrenia

(i ICD-10 finns även kravet om att det inte skall ha funnits några "language delays" under ens uppväxt)

Men sen så finns det en stor lista på symptom som är vanliga. Och detta är lite som ett smörgåsbord iom inga aspergare är likadana. Vissa uppvisar många av dessa symptom, andra väldigt få. Vissa är väldigt introverta, andra är väldigt utagerande. Osv. Det är svårt för andra att riktigt fatta denna diagnos innan de har träffat minst två personer med asperger.

MEN i grund och botten så är man en aspie om de fyra "kriterierna" är uppfyllda. Sen spelar det ingen roll om man uppvisar 2 eller 10 av de andra associerade symptomen. Hänger du med?

Gällande din fråga så är svaret ja (vad jag vet). Det går att bekräfta autismspektrumstörningar med en CAT-scan. Asperger är fysiskt iom att vissa områden (eller funktioner) i hjärnan är "förbättrade" till bekostnad av andra områden/funktioner (därav den ojämna begåvningsprofilen).

Jag vill bara tillägga, att min och min sons utredningar tog minst 5 dagar x 4-6 timmar vardera... Det går inte att fastställa något på ett par timmar.

Många bra svar ramlar in, tack!
Jag har en pragmatisk inställning till det hela, nu när han fått diagnosen kan vi lika gärna göra det som råds oss. Det verkar finnas få risker förknippat med det. Alternativet att strunta känns mer riskfyllt. Men jag tar det om CAT-scan direkt, vad är det och hur får man till stånd en sådan?

ADOS - hur har det gått till för er andra? Spegelvägg?, tid? närvarande? närvarandes agerande?
Min son var lite reserverad som han kan vara med vuxna han inte känner. Typ ber inte om en kaka till utan väntar på att bli tillfrågad. Hur var det för er?

Att gå tillbaka till BUP vore i vanliga fall det självklara och be om att de gör det hela lite mer seriöst och tar det på allvar, inte bara delar ut för att det är vad som krävs för att få stöd. De ser det mer som att de beviljar extra resurser på dagis - vilket han kan behöva, där är vi eniga. Även överens om ett par av symptonen, och ett par förklarade vi vad vi menat och då försvann detta och då kunde man tänka sig att ta bort ett av kriterierna. Så det är lite flummigt kring själva diagnosen, inte om att det behövs stöd.

Att gå tillbaka till BUP är som att säga att vi kan detta bättre än BUP, vilket så klart är fel. Den dörren är stängd närmaste året, men vi kommer om vi känner oss osäkra fortfarande om ett år göra om det hela. Fast på riktigt och ställa andra krav, nu bara litade vi på deras metod.
Men alla kan ju göra fel på jobbet pga stress, dålig dag, förutbestämd uppfattning etc.

Deadly_Nightshade skrev:MEN i grund och botten så är man en aspie om de fyra "kriterierna" är uppfyllda. Sen spelar det ingen roll om man uppvisar 2 eller 10 av de andra associerade symptomen. Hänger du med?

När jag läser om symptonen och att se om man har ett sympton eller ej, verkar det även så att "minst två av fyra skall vara uppfyllda" "minst ett av tre" etc. kring hur de yttrar sig och symptonen bygger upp till kreiterierna. Är det rätt uppfattat?

Vid hur många tillfällen träffade de din son? Fick ni som föräldrar och dagis svara på massa frågor skriftligt?
Jag har precis utrett två av mina barn och deras utredningar tog mycket längre tid än så. Och då hade de massor av material på barnen sedan tidigare.

Jag förstår att du blir osäker om utredningen inte kändes som om den blev rätt utförd. Jag kan också känna igen mig i att inte kunna ta till sig diagnosen i början.

Pappa skrev:När jag läser om symptonen och att se om man har ett sympton eller ej, verkar det även så att "minst två av fyra skall vara uppfyllda" "minst ett av tre" etc. kring hur de yttrar sig och symptonen bygger upp till kreiterierna. Är det rätt uppfattat?

Ja, i princip.

Om du någon gång sätt på en sjukhus serie har du säkert fått se en CAT-scan.
Det är helt enkelt ett stort vitt rör som man får åka in i. Har dock för mig att det är jävligt dyrt.

Min utredningen gjordes av barn- och ungdoms habiliteringen under några månader. Mest samtal och lite papper att fylla i. Sista delen av utredning så var det två kvinnor som var med mig och det videofilmades. Jag är också reserverad mot personer jag inte känner ännu värre blir det om en videokamera är inblandad.
Kommer tyvärr inte ihåg så mycket av det.

Tycker att det låter som en bra idé att göra på i ett år. Då kan ni hinna se vilket stöd han får och om det funkar. Kanske andra aspiga drag kommer att visa sig med tiden.

Pappa skrev:ADD hade jag satsat på själv! Men nu utreddes han hypotesdrivet så det eller nått annat var aldrig aktuellt.

Pappa skrev:......men så kunde han koncentrera sig så det föll.

Enligt vad jag vet stämmer det. Jag kunde koncentrera mig "för bra" för ADD och då hamnade jag i ASfacket. Vad gäller CAT-scan tror jag det är omöjligt att få göra en sådan kopplat till asperger. Jag är även osäker på om det verkligen är något som med säkerhet skulle ge ett säkert resultat. Har läst att det generellt finns en mycket stor osäkerhet kring hur en hjärnröntgen ska tolkas, dvs vi tror att vi vet vad den visar (att ökat blodflöde tydet på ökad aktivitet osv), men att vi inte alls kan vara säkra på vad det egentligen är vi ser (med "vi" syftar jag på hjärnspecialister som sysslar med dessa saker).

Min son med AS gjorde både magnetröntgen av hjärnan samt en datortomografi långt innan han fick sin AS diagnos. De letade efter tumörer, ärrvävnad, eller avvikelser i hjärnan och gjorde mycket noga undersökningar. Ingen har hittat minsta avvikelse.

Min sons BUP psyk. kunde tänka sig att ändra diagnosen vid sittande möte till Atypisk Asperger pga att han inte verkade uppfylla kriteriet om det "repetetiva och stereotypiska". Men dock fanns det kvar nått sympton i det andra "sociala". Men stödet skulle vara det samma så vi sa att det spelade mindre roll...

Svarar här också hur vår utredning gick till:

Vi föräldrar intervjuades under ca 2½ timme uppdelat på två tillfällen
Dottern träffade psykologen under ca 2 timmar uppdelat på två tillfällen och gjorde då IQ-test samt ett par andra test
ADOS-test som tog ca en timme, inga föräldrar närvarande bara psykologen och en annan som filmade kalaset
Ett läkarbesök
1 Magnetröntgen och 1 EEG
Föräldrar samt skolan fyllde i ett frågeformulär med ungefär 150 frågor och lämnade in.

Diagnosen sattes sedan av psykologen, en socionom och läkaren tillsammans som tittade igenom ADOS-filmen och pratade om sina olika iakttagelser och testresultat.

Jag kan tycka att vår utredning på sätt och vis var lite slarvig men i jämförelse med 1 h 45 minuter sammanlagt är ju vår ett under av klarhet förstås.