Efter att ha läst många trådar här på forumet så upplever jag det som att man inte riktigt måste uppfylla alla krierier egentligen för att få diagnosen Asperger i praktiken. Samtidigt att kriterierna och det som definierar dessa är tolkbara och trubbiga. Vad det handlar om är mycket att man behöver stöd?

Om man vill veta om man verkligen har Asperger rent fysiskt i hjärnan - går det?

Är uppfyllda kriterier en garanti för att man har Asperger rent fysiskt i hjärnan?

Är kriterierna ett sätt att säkerställa hjärnavvikelsen, dvs om inte alla är uppfyllda tyder det då på att man inte har skadan/avvikelsen?

(Full respekt för att man kan ha Asperger utan att kriterierna är uppfyllda utifrån på en helhetsbild och pussel etc. baserat på t ex en läkares erfarenhet. Så frågorna är inte menat som provokativa alls)

Vad jag har förstått så ska det vara ganska knepigt att ställa diagnos AS, att det krävs en grundlig utredning i alla fall då det handlar om en vuxen person för att utesluta alla andra eventuella förklaringar till symtom/beteende och svårigheter.

Tipsar om en artikel:

Lärarnas Nyheter - Kraftig ökning av diagnoser

Antalet neuropsykiatriska diagnoser har ökat kraftigt på bara sex år. Det visar statistik från Socialstyrelsens patientregister.

Gunnar Åsén, projektledare för Skolverkets utvärderingar, säger att han tror att det starka sambandet mellan diagnos och stöd kan innebära en risk för ”överdiagnostisering”.

I USA, där antalet symtomdiagnoser, som adhd och autism, är betydligt fler än här, presenterades nyligen forskning som visar att en miljon barn kan vara feldiagnostiserade med adhd. Enligt den studien är det 60 procent troligare att de yngsta och minst mogna barnen får en diagnos.

– Diagnoser som adhd och Asperger är mycket svåra att ställa i förskoleåldern eftersom det handlar om utvecklingsfärdigheter. Det kan i sin tur leda till frustration när det särskilda stödet är så starkt kopplat till diagnoser, säger hon.

Här finns för övrigt också en tråd som kanske kan vara intressant:

Om NPF-diagnoser och deras tillämpning

Alla kriterier ska uppfyllas, men till vilken grad är olika för alla. Ibland kan man ligga precis på gränsen. Till två av kriterierna finns det "underkriterier",
av dom behöver man bara uppfylla en - två.

Här är alla kriterierna http://www.lul.se/templates/page____5031.aspx

Jag vill inte vara oartig nu, men jag får intrycket av att du känner att Asperger är något din son inte kan ha. Har du pratat med någon om hur du känner och fått stöd. Är det inte skönt att det upptäcktes tidigt att han kanske är annorlunda?

Jag tror att han kan ha Aspergers. Och därför kommer jag följa alla råd jag får utifall att...
Men skulle gärna ha sett att utredningen var objektiv och ordentlig och nu försöker jag ta reda på det själv.
Så du har lite rätt...

Jag förstår att det är svårt, och att han är så pass ung gör det ännu svårare att vara säker. Men det går alltid att be om en ny utredning med annan personal, kanske det blir aktuellt när han är äldre.
Jag hoppas iallafall att det kommer att gå bra för er, så jag håller tummarna.

Jag har inte AS ännu (med ännu menar jag att jag är relativt säker på att jag efter min nu påbörjade utredning kommer få diagnosenAS)vad jag reagerar på i det du skriver är att du vill ha en objektiv utredning. MIn fråga då är på vilket sätt tycker du inte att utredningen är objektiv när det gäller din son och hur mkt har detta att göra med rädsla och fördomar egentligen. Har fått en uppfatting om att människan som varelse vill ha kontroll om dom är rädd eller har fördomar därav frågan.

Jag har nog mer okunskap...
Men att inte acceptera diagnosen känns lite korkat. Men det känns som detta är ett forum med mycket samlad erfarenhet. Men visst jag är absolut inte övertygad så jag tror det vore bra omj jag blev det för min sons skull, jag kan tyvärr inte lura mig själv och utifrån det som framkommit är jag tveksam och söker svar av sån typ att min tveksamhet blir en övertygelse. Kanske tiden ger acceptans i takt med att symptomen visar sig även för mig och andra som känner honom.

Måste säga att jag inte har förstått om det är så att din son redan e utredd eller om han ska utredas. Jag är lite nyfiken på att du skriver följande

jag kan tyvärr inte lura mig själv och utifrån det som framkommit är jag tveksam och söker svar av sån typ att min tveksamhet blir en övertygelse

Vad är det du är tveksam på och som verkar späda på din oro för att du gör det bästa för din son.

Han är utredd. Det tog totalt 1h o 45 minuter. IQ, ADOS och läkarkoll. Inget av det vi föräldrar sa verkar spelat någon roll. Jag tror att det bästa för min son är att följa diagnosen då han hur som helst är betjänt av stöd.
Men.....jag skulle hemskt gärna vilja veta sanningen bara för att jag bryr mig. Därför ställer jag frågorna ovan.

Pappa skrev:Han är utredd. Det tog totalt 1h o 45 minuter. IQ, ADOS och läkarkoll.

Det låter verkligen inte som en ordentlig utredning. Var den privat eller något sådant?

Låter som en mycket konstig utredning som tog så kort tid och att dom kunde fastställa diagnosen redan där. Vill inte säga att dom gjort fel men det låter onekligen lite tamt med underlag. Dom knaske har haft mkt att gå på i journaler osv med samtidigt borde ni föräldrar isåntfall fått veta att det är mycket sånt dom gått på. Anser du att dom varit oärliga eftersom du skriver att du vill veta sanningen eller är det så att du vill ha en ny utredning och på det sättet få veta sanningen

Det är jättebra att du ställer frågor. Kanske en av anledningarna till att du inte är helt övertygad beror på att ni inte är med när han som mest visar symptom.

T.ex när han är på dagis så är han utan er som är en trygghet. Han är på en stökig plats med ganska många barn och det är rörigt. Om man har asperger så blir detta till en otrygg och jobbig plats, vi tycker nämligen om lung och ro... tja jag gör det iallafall.
En idé som jag fick tidigare, kanske skulle det vara möjligt att få personalen att filma lite hur han är där så att ni får se.

De har varit helt ärliga i att han behöver stöd.
Inte oärliga men det känns som att det har varit som att" nu ska vi se om det går att utesluta Aspis" inte " nu ska vi vi se vad det kan vara." . Det varnar mindre viktigt vad som är "fel" än vad behöver han och hur hjälper vi honom på bästa sätt. Bra på på sätt o vis. Men nu vill jag veta om det verkligen är en fysisk bugg eller miljö och tillfälligheter. Röntgen skulle undanröja tvivel t ex

MsFrost skrev:Det är jättebra att du ställer frågor. Kanske en av anledningarna till att du inte är helt övertygad beror på att ni inte är med när han som mest visar symptom.

T.ex när han är på dagis så är han utan er som är en trygghet. Han är på en stökig plats med ganska många barn och det är rörigt. Om man har asperger så blir detta till en otrygg och jobbig plats, vi tycker nämligen om lung och ro... tja jag gör det iallafall.
En idé som jag fick tidigare, kanske skulle det vara möjligt att få personalen att filma lite hur han är där så att ni får se.

Mycket bra skrivet håller med till fullo. Tror dock det kan vara svårt att få filmat och om inte det går så kan ni kanske förklara era tankar för personalen och be dom vara lite observanta under en vecka eller liknande och anteckna hur dom tycker han är när det gäller sociala situationer och annat

Han är stökig på dagis. Vad det handlar om är är att symptom ochnkriterier inte blir till Asperger. Men ingen annan diagnos heller. Om 10 år kanske det finns en " extra krävande barn" med sympton som passar in.

Att ta diskussion att ta bort diagnosen känns dock som det sämsta alternativet. Men jag såklart ändå veta hur det står till.

Att han är stökig på dagis är nog hans sätt att hantera en jobbig och krävade miljö. Sen att alla symptom och kriterier inte blir till Asperger kan bero på att han kanske har något mer än bara det, t.ex ADD

ADD hade jag satsat på själv! Men nu utreddes han hypotesdrivet så det eller nått annat var aldrig aktuellt.

......men så kunde han koncentrera sig så det föll.

När jag föreslog det alltså

Har svårt att se hur en ADD diagnos kan falla på att han kan koncentrera sig det känns som att det är nått mer bakom att utredningen avslutas om det nu är så. Tycker du ska prata med BUP som jag antar att ni har kontakt med eller om det e BVC har inte sett nån ålder på din son så vet inte var ni vänt er och fått utredningen.

Så tillbaka till frågorna ovan

Du är klok som en bok. Men jag vill inte outa vad jag tror omvarför själva utredningen gick så fort i detta forum. Bara fråga om någon vet svar på de ställda frågorna

Pappa skrev:Han är utredd. Det tog totalt 1h o 45 minuter. IQ, ADOS och läkarkoll. Inget av det vi föräldrar sa verkar spelat någon roll.

En riktig utredning tar längre tid än så. Personal på dagis/lekis/förskola borde också fått säga sitt. Det låter oseriöst. Och kanske är det så att han har bara AS, kanske han har bara AD(H)D eller så kan han ha en blandning av bägge.

weasley skrev:

Pappa skrev:Han är utredd. Det tog totalt 1h o 45 minuter. IQ, ADOS och läkarkoll. Inget av det vi föräldrar sa verkar spelat någon roll.

En riktig utredning tar längre tid än så. Personal på dagis/lekis/förskola borde också fått säga sitt. Det låter oseriöst. Och kanske är det så att han har bara AS, kanske han har bara AD(H)D eller så kan han ha en blandning av bägge.

Pappa skrev:Du är klok som en bok. Men jag vill inte outa vad jag tror omvarför själva utredningen gick så fort i detta forum. Bara fråga om någon vet svar på de ställda frågorna

Kan inte göra mer än att hålla med weasley.
Det kvittar vad det finns för anledning till en så snabb utredning, en riktig utredning tar tid.
Jag tror inte du kan vara säker på något som den utredningen kommit fram till, rekommenderar att du på BUP får ditt barn utrett om det verkar finnas något behov av det.