Magdalena Ribbing som var en okänd bekantskap skriver tydligen i DN.s nätupplaga om vett och etikett. (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1035)

KrigarSjäl skrev:Ribbings tips är avsett för överklassen & de som rör sig i de kretsarna. Vi andra skulle få grava sociala handikapp om vi tog till oss de tipsen...

post74026.html#p74026

Jag håller verkligen med KS om detta. Kärringen är dryg! En del av hennes tips är bara totalt fel om man umgås med vanligt folk och inte vill uppfattas som högdragen och fisförnäm.


Dom här skulle jag ändå betrakta som hyfsat vettiga:
(Utvaskat vid sömnbesvär igår natt)

Fel kommentarer till gravid
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... ewAll=true

Svåra frågor om fler barn
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... ewAll=true

Tysta äckelprat
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... ewAll=true

Mota bort förföljande försäljare
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... ewAll=true

Snokande människor
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp? ... ewAll=true


Personligen så har jag svårt att förstå varför det är såpass populärt som det ändå är med handböcker om vett och etikett anno 2008. Vad handlar det om? En vilja att markera avstånd och anse sig förmer än andra eller en social ängslighet för att inte duga.

Problemet med bl.a Ribbings etikettresonemang och det lilla jag bläddrat i av etikettböcker är att de verkar utgå från att det finns ett korrekt och "rätt" att handla i en viss specifik situation, men att detta sätt bara är brukbart i vissa sociala umgängeskretsar och ändå beskrivs som helt neutralt.

Detta även om man avstår från att kommentera bordsskick och liknande fånerier till ritualer. Ta bara en sådan sak som att jag fick lära sig att "man" förväntas lägga ihop kniv och gaffel på höger sida av tallriken för att den som dukar av ska se att man är färdig med maten. Smidigt kanske men rena kodspråket

Man kan trösta sig med en medarbetare på tidningen Opera för några år sedan kom på fru Ribbing med att smita ut i förtid från en föreställning på Göteborgsoperan. Det behöver man knappast kunna några etikettsregler för att förstå att så gör man inte.

Hon kanske var sjuk? Det måste väl finnas laga förfall även för sådant!

Just Magdalena Ribbing vet jag inget om. Men etikettböcker är till just för såna som känner sig socialt osäkra. Hellre än att vara så osäker att man lider av att gå på "fina" tillställningar eller känna sig tvungen att tacka nej, så läser man en etikettbok.

Kommer man däremot från överklassen har man insupit sånt från barnsben. Har man ett mycket gott självförtroende klarar man sig också bra.

Sunt förnuft och hänsyn till andra räcker också långt. Men alla har inte det.

Just aspies skulle jag tro har allra bäst nytta av etikettböcker iom att de inte så lätt automatiskt uppsnappar hur man beter sig.

Bjäbbmonstret skrev:Hon kanske var sjuk? Det måste väl finnas laga förfall även för sådant!

Jovisst, jag har själv varit tvungen att smita i förtid från en konsert i Stockholm en gång för att hinna med sista tåget. Konserten drog över tiden för att Lars-Erik Larsson just hade dött och man lade in ett extranummer för att hedra honom mitt i konserten.

Men jag har en stark känsla av Ribbing nog snarare inte brydde sig. Man undrar ju om en sådan människa lever som hon lär.

Varför vettikett är så populärt år 2008? Av samma instinktreaktion som all annan nykonservatism och värdekonservativ reaktion, främlingsrädsla och rasism, socialdarwinism och samhällshierarkism förmodar jag. Världen förvandlas snabbare än folk tål och utanför deras kontroll och håller kanske rentav på att gå under: hem till det gamla och beprövade, tillbaka in i livmodern. Att den där idyllen aldrig har funnits har ju aldrig hindrat många. Inget har så stark verklighetsprägel som låtsasleken man flyr in i medan grannhusen bombas.

Och så är det ju alltid lättare när man slipper tänka. När det finns ett sätt och det bara är att lyda det. Särskilt i en sådan situation. Tillkommer alla dessa överklasswannabes som vill ha attribut, och att den gamla "finare bildningen" är utdöd.

Alien skrev:Just aspies skulle jag tro har allra bäst nytta av etikettböcker iom att de inte så lätt automatiskt uppsnappar hur man beter sig.

Min poäng är en misstanke om att etikettböcker generellt (har inte specialstuderat genren) nog ofta ger dåliga råd som inte är tillämpliga på normalsituaioner och därför riskerar att snarare stjälpa än hjälpa en aspie.

Bjäbbmonstret skrev:

Alien skrev:Just aspies skulle jag tro har allra bäst nytta av etikettböcker iom att de inte så lätt automatiskt uppsnappar hur man beter sig.

Min poäng är en misstanke om att etikettböcker generellt (har inte specialstuderat genren) nog ofta ger dåliga råd som inte är tillämpliga på normalsituaioner och därför riskerar att snarare stjälpa än hjälpa en aspie.

Det tror inte jag, vad grundar du det på? Tvärtom är etikettböcker ett stöd, de gäller ju ofta mer formella situationer, som man inte har vana vid och kanske inte heller nån att fråga (el så vill man inte avslöja hur socialt tafatt man är).

T ex skriver Ribbing om att OSA (Om svar anhålles) betyder att man ska svara och tacka antingen ja el nej. Vet man inte vad det betyder, kanske man tror att man bara behöver svara om man inte kommer.

Likaså vill man gärna vet hur man ska klä sig och är inte betjänt med "ta vad du vill/trivs med". Är man den enda som är vardagsklädd bland högtidsklädda el den enda som är högtidsklädd bland vardagsklädda sticker man ut. En del (som jag) avskyr att "synas".

Vad det gäller Magdalena Ribbings så grundar jag det på att jag läste igenom en stor del av de där frågorna i går natt och tyckte det var mest fjanterier.
Jag skulle inte tycka om att umgås med personer som bekymrade sig för de mesta av de frågor som merparten av de personer som frågat intresserade sig för, och jag räknar inte s.k. "formella tillställningar" till normalsituationer.

Det är sånt som många kan känna sig lite osäkra inför och då är det faktiskt enklast att fråga. Jag skulle nog bara ringa upp och säga "vad menar ni med högtidsklädsel"?

Ja, jag tycker de flesta frågorna (det som jag läst) verkar helt rimliga, liksom Ribbings svar. Många frågor handlar ju om hur man ska behandla människor som själva tycks sakna folkvett och frågar om såna personliga saker som de verkligen inte borde fråga om, typ "Varför adopterar ni"?

Det svåra där är att få stopp på frågaren utan att bli öppet arg el oförskämd. Det gäller ju ofta grannar, vänner och arbetskamrater som man inte vill bli ovän med.

Alien skrev:Ja, jag tycker de flesta frågorna (det som jag läst) verkar helt rimliga, liksom Ribbings svar. Många frågor handlar ju om hur man ska behandla människor som själva tycks sakna folkvett och frågar om såna personliga saker som de verkligen inte borde fråga om, typ "Varför adopterar ni"?

Det svåra där är att få stopp på frågaren utan att bli öppet arg el oförskämd. Det gäller ju ofta grannar, vänner och arbetskamrater som man inte vill bli ovän med.

Det var ytterligare ett exempel på dem av hennes svar som är förhållandevis vettigt, dock skulle jag aldrig formulera mig exakt så för det skulle kunna uppfattas som drygt.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=299&a=746540

Jag skulle undvika ordet "privatsak" i det längsta eftersom det kan innebära att personen tror att jag inte vill att han/hon ska fråga om privata saker över huvud taget.

Jag tycker det är väldigt intressant med vett- och etikettregler, deras funktion och historia, och läser gärna vad fru Ribbing skriver; då och då, inte som en bibel. Visst har hon väl den inställningen själv också? Reglerna är till för att underlätta socialt umgänge, inte försvåra det.

Många av dessa regler är allmängiltiga, men naturligtvis kan de drivas in absurdum av människor som vill exkludera andra från sin egna, "finare" tillvaro. Det är då deras människosyn och värderingar som slår igenom, inte etikettsreglerna i sig.

När det gäller de länkar som Bjäbbmonstret har lagt upp, så fick jag nästan omedelbart fnissiga associationer till den gamle MAD-medarbetaren Al Jaffee och hans "avsnoppande svar på dumma frågor" - kan vara ett alternativ till Ribbing.

Jag gillar Ribbing. Just av det skälet att hon tycker grunden är att förenkla umgänge, inte försvåra (som man då gör om man är nitisk). Det värsta brottet mot etikett man kan begå, är att själv påpeka ett etikettbrott.

Bortsett från det fåtal länkar som jag har hänvisat till ovan så föreslår Ribbing ofta antingen ett förhållningssätt eller ett sätt att uttrycka sig som jag själv aldrig skulle använda eftersom jag tror att det snarare skulle försvåra än förenkla umgänge i många fall.

Jag har en bok som heter Stora Etikettboken, av just Ribbing. Skälet till det var att på dessa ständiga galej som pågår på universitetets tillställningar så finns det en uppsjö olika gamla roliga seder och bruk som är bra att känna till. Det känns liksom bra att läsa på i förväg vilken gaffel man ska använda först, när det ligger tre gafflar framför en! (Resultat; man börjar alltid med gaffeln längst ut.)

Dessutom är det inte alls alltid man kan ringa och fråga nån vad den menar med "ledig klädsel", då är det bra att slå upp det! Plus att om alla är överens om att "ledig klädsel" betyder jeans och skjorta så behöver ingen riskera att komma i lortiga mysbrallor för att sen känna sej pinsam hela kvällen.

Hörru wesslan, det där låter som att anpassa sig till överklassen. När jag kommer in på universitet kommer jag fortsätta köra med mina urtvättade t-shirts så mina sleeves syns. Tycker man skall bryta medel- och öfverklassens hegemoni på lärdomsanstalterna...

Ribbing kan ta sig i dalen, jag är inte intresserad av att fjäska in mig i de fiiina kretsarna.

KrigarSjäl skrev:Hörru wesslan, det där låter som att anpassa sig till överklassen. När jag kommer in på universitet kommer jag fortsätta köra med mina urtvättade t-shirts så mina sleeves syns. Tycker man skall bryta medel- och öfverklassens hegemoni på lärdomsanstalterna...

Ribbing kan ta sig i dalen, jag är inte intresserad av att fjäska in mig i de fiiina kretsarna.

Tror du att urtvättade t-shirts skulle väcka uppmärksamhet på ett universitet så har du inte besökt något de senaste 40 åren.

Kvasir skrev:Tror du att urtvättade t-shirts skulle väcka uppmärksamhet på ett universitet så har du inte besökt något de senaste 40 åren.

Var faktiskt på studiebesök på Lunds universitet för drygt ett år sedan. Det var minst sagt glest med rockers & working class bland alla välartade lammullskoftor...
Sällan har jag känt mig så mycket "katt bland hermelinerna" som jag gjorde i humanistiska fakultetens cafeteria. Folk såg ut att aldrig drabbats av någonting annat än tandvärk...

Synd att du inte gillar naturvetenskap då. Humanister känner jag inte till så noga. Jag sket själv i det studentikosa men det kan ju annars vara bra att känna till reglerna. Som en kompis som gick på nån fracktillställning, hade han inte kunnat reglerna hade han nog inte vetat precis hur provocerande en lila frack med gröna byxor kan vara...

Fracktillställning...! Över min döda kropp att jag svassar omkring utstyrd till pingvin...

KrigarSjäl skrev:

Kvasir skrev:Tror du att urtvättade t-shirts skulle väcka uppmärksamhet på ett universitet så har du inte besökt något de senaste 40 åren.

Var faktiskt på studiebesök på Lunds universitet för drygt ett år sedan. Det var minst sagt glest med rockers & working class bland alla välartade lammullskoftor...
Sällan har jag känt mig så mycket "katt bland hermelinerna" som jag gjorde i humanistiska fakultetens cafeteria. Folk såg ut att aldrig drabbats av någonting annat än tandvärk...

Då skulle du ha gått över till tekniska högskolan så hade du nog känt dig mera hemma, ur den synvinkeln i alla fall.

Fast iofs vet ju inte jag hur dagens studenter klär sig. Men med tanke på hur ungdomar i allmänhet klär sig idag så har jag svårt att tro att klädseln skulle ha blivit mindre varierad och mera formell än för 20-25 år sedan.

*humanist*
Beror mycket på ämne också. Tyvärr alldeles för mycket (sökning och delvis även kursbias efter klass och samhällsideologi). Jurister eller ekonomer kontra musikvetare eller sociologer, osv. osv.

Men frack (lila med gröna byxor) och liknande **faan, hade varit exakt det sätt jag hade följt vettiketten på om jag bara hade vågat**

I den utmärkta boken om "Borddukning och Etikett" av Tant Märta från 1928 finner man på råd där Ribbing inte räcker till. Där finns bl.a. tipset att om man vill liva upp sin bjudning så kan köpa färgglada frackar till sina gäster.

Andra oumbärliga råd är att om man vill hålla tal så knackar man med fruktkniven i glaset. (Undrar varför man så ofta censurerar sina gäster på bjudningar nuförtiden, genom att inte duka fram några fruktknivar?)

Så förtäljer tant Märta även att vid osäkerhet om klädsel så kan man följa regeln att om inbjudan har skickats ut minst 8 dagar i förväg så kan man vara förvissad om att det är en s.k. frackbjudning.

Dock måste man inte vara så formell med inbjudningarna. Tant Märta diskuterar detta med inbjudningskort, och avslutar med "att numera förekommer ju även att man helt enkelt använder telefeonen". Se där, hon var en kvinna av sin tid som inte drog sig för nymodigheter.

... vilket ju går sämre numera när mycket av det hela gäller nostalgi för la belle époque perdue. Eller finns det någon vettikett för ebjudningar och nätpartyn?