SvD presenterar en lista på förslag till ord som saknas i språket. Några är riktigt användbara, t.ex. "nufåne" och "skrylling" (sistnämnda rekommenderas speciellt Pemer). Andra är roliga, som "pysselsättning", "pingvinsk" eller "Littorinexamen".
http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_210209.svd

Det är alltid kul med ord. Här var det två som direkt hittade hem till mig: "okynnesdesign" och "tankefjun". Känns rätt.

Vad sägs om begrubbla? (Något jag alltid pysslar med under promenader )

En av mig åhörligen belagd samlingsterm för släktingar på trassliga kvistar (som en hop tre- och fyr- och vetefanmänningar) - som alltså tangerar "skrylling" - är förbrylling.

Vad sägs om alternativa homonymer för att krydda tillvaron med ytterligare absurda tolkningsambiguiteter. Typ "beskyllning" := oäkting, "bastardo"...

Själv eftersträvar jag frizoneri.

Alla längre bort än kusiner är trasslingar.
Narapoia är den patologiska föreställningen att man förföljer nån.

Ganesh skrev:Alla längre bort än kusiner är trasslingar.
Narapoia är den patologiska föreställningen att man förföljer nån.

Förresten, Vad är gapepoja förnåge skojjigt? En papegoja du automagiskt härmar?! och just det! Automagiskt får vi inte glömma..
dvs får vi mlömga

Jag filosoferade över skillnader mellan engelska och svenska häromdagen.

På engelska finns det ett (vanligt) ord för huvudbeklädnader: "hat".
På svenska har vi "mössa", "hatt" och "keps" beroende på hur huvudbonaden ser ut, vad den är gjord av, hur den känns etc. Dessutom är det lustigt att ordet "keps" kommer från engelskans "capes" - där det lustigt nog har betydelsen "rock(ar) [subst]" numera.

Jag har en lång spaning på skillnaden mellan "towards" och "against" också, men det blir nog lite OT.

uniqueNr5 skrev:Vad sägs om begrubbla? (Något jag alltid pysslar med under promenader )

Tack. Jag kom ihåg att du hade lanserat ett utmärkt ord för ett tag sedan, men jag hade glömt bort vilket det var.

Då tar vi det igen. Aspergerforums lista på oumbärliga ord:

Mopprufs (weasley)
Begrubbla (UniqueNr5)

Jag kan lägga till ett eget på en gång, som jag i alla fall inte tror att jag någonsin har hört andra använda: Att vara undermedveten om något. Betyder att man vet detta något, men på en icke medveten nivå.

Ett släktskapsbegrepp som saknas i Svenska akademiens ordlista är ”en ana” i betydelsen ”en anfader / anmoder”. Trots att det könsneutralt och praktiskt (och höjden av PK), försvann det ur ordlistan i och med 12 upplagan 1998. Numera anges bara pluralformen ”anor”.

Till Weasley: Keps kommer av engelska cap/caps, alltså mössa/mössor, och då blir det ju inte så svårförståeligt.

Det var ju märkligt att de strök "ana" i singularis, om "anor" går bra.

danS:

Ah, tack för korrigeringen! Jag ska genast uppdatera mitt (visserligen något instabila men ändock) RAM med denna info!

För övrigt har jag funderat länge på ett ord som är alldeles utmärkt:

samfungera

Visst är det en annan betydelse än tex samverka? Jag gillar den lilla betydelseskillnaden. I datasammanhang är ju saker mer eller mindre kompatibla - varför inte säga att de inte samfungerar?

weasley skrev:danS:

Ah, tack för korrigeringen! Jag ska genast uppdatera mitt (visserligen något instabila men ändock) RAM med denna info!

För övrigt har jag funderat länge på ett ord som är alldeles utmärkt:

samfungera

Visst är det en annan betydelse än tex samverka? Jag gillar den lilla betydelseskillnaden. I datasammanhang är ju saker mer eller mindre kompatibla - varför inte säga att de inte samfungerar?

Intressant, min intuitiva tolkning är att samverkan är ett starkare ord som antyder högre grad av avsiktlig interaktion, medan samfungera kanske bara behöver betyda att sakerna/personerna inte motverkar varandra.

Håller med w om betydelsen av samfungera. Och K om betydelsen av samverka. Fast med en smula mer ömsesidighet när det gäller samverka. Gemensamt syfte eller mål kanske. En riktning i alla fall.

... och/eller kanske mera finalitet (uppgifts- eller ändamålsfokusering) i "samverka", mera ofokuserat, emotionellt, allmänt eller rent tekniskt i "samfungera"?
("Tja, vi har väl lärt oss samfungera med åren - vi måste ju samverka för barnens skull om inte annat"; "De här komponenterna brukar ju samfungera så fint - när man väl har fått drivrutinerna att samverka..." [reservation för teknikidioti] - mindre gärna tvärtom?)

En annan ordfundering jag brukar ha. Om man har väldigt låg intelligens så brukar man kallas utvecklingsstörd. Men om man har väldigt hög intelligens, är man invecklingsstörd då?

Kvasir skrev:En annan ordfundering jag brukar ha. Om man har väldigt låg intelligens så brukar man kallas utvecklingsstörd. Men om man har väldigt hög intelligens, är man invecklingsstörd då? :)

Haha! Den var finurlig!

Den är lite på samma nivå som mångfald - enfald.

Kvasir skrev:En annan ordfundering jag brukar ha. Om man har väldigt låg intelligens så brukar man kallas utvecklingsstörd. Men om man har väldigt hög intelligens, är man invecklingsstörd då?

Den va faktiskt bra

Mycket bra!

Nu insåg ni det säkert, men jag borde kanske ha påpekat att det inte bara var en ren ordvits. Poängen är att personer med hög intelligens ofta uppfattas av omgivningen som att de krånglar till saker i onödan, fast det förstås ofta inte handlar om det utan om att se djupare samband etc.

Kvasir skrev:Nu insåg ni det säkert, men jag borde kanske ha påpekat att det inte bara var en ren ordvits. Poängen är att personer med hög intelligens ofta uppfattas av omgivningen som att de krånglar till saker i onödan, fast det förstås ofta inte handlar om det utan om att se djupare samband etc.

Självklart! därav dubbla poäng!

(såg det först nu)
Jo, det var mycket det som gjorde det så roligt. Men jag gick spontant ett steg längre och laddade ordet med såpass mycket dysfunktion (analogt med "utvecklingsstörd" osv.) att det kan passa just en intelligent aspie eller liknande - inte ett alltför välfungerande ljushuvud (fast man ju nog kan bli störd på ett sådant).

Zombie skrev:(såg det först nu)
Jo, det var mycket det som gjorde det så roligt. Men jag gick spontant ett steg längre och laddade ordet med såpass mycket dysfunktion (analogt med "utvecklingsstörd" osv.) att det kan passa just en intelligent aspie eller liknande - inte ett alltför välfungerande ljushuvud (fast man ju nog kan bli störd på ett sådant).

Jo, den tolkningen föresvävade mig också. Vi kanska helt enekelt ska tala om ett invecklingsstörningsspektrum där svåra fall blir dysfunktionella?