Eftersom asperger är ärftligt undrar jag i vilken utsträckning ni "ser" asperger hos era föräldrar men även hur ni förhåller er till det (talar ni om att ni inte precis är ensamma med att "ha" det och hur förhåller de sig i så fall till detta (i de fall ni påtalar det). Mina egna föräldrar är rätt döva inför detta faktum och jag kan lite uppleva att det är "öppet mål" nu när jag outat mig. Min mor kan i princip lägga in allt hon tycker är avvikande (dvs inte som hon själv) i aspergerdiagnosen.

Och ja, jag ser asperger hos min far, dock utan några som helst handikapp, men lite i en bubbla.

Jag ser det hos min ena förälder. H*n svarar typ aldrig på tilltal, är jämt i sin egna värld. Har sjukt svårt med tonläge. H*n pratar skittyst och när jag ber h*n att höja rösten så skriker h*n istället. Är dessutom extremt inbunden och har allehanda underligheter för sig, såsom känslighet för matkonsistens, beröring, material, ljud m.m. Blir som tokig om man släpper in h*n i en affär med grejer inom h*ns specialintresse och fattar inte hur andra kan tycka att det är totalt ointressant...

H*n kan dessutom vara helt sjukt taktlös och slänga ur sig väldigt sårande kommentarer, inte förstå det alls och sedan bli jätteledsen och ångerfylld när man påpekar att man blev sårad. Fastnar jämt i malande tankemönster och är väldigt mån om sina rutiner.... men är totalt omedveten om allt ovanstående (verkar det som), och är en stark motståndare till att jag utreddes och fick diagnos

Jag ser klara aspergerdrag hos min mor, hon är medveten om det och tror själv att hon har AS, men hon känner inte att hon behöver en diagnos. Det hade nog gjort mer nytta om hon fått det tidigare, så att hon kunde ha undvikit utmattningsdepression, GAD och PTSD... Men i vissa aspekter tycker jag att hon kunde behöva den hjälp en diagnos ger.

Min mormor hade också drag; isolerade sig, stimmade och "försvann" bort. Ett äkta specialintresse i form av matlagning och recept. Morfar hade garanterat AS. Min utredande psykiater höll med. Motoriska svårigheter, underliga rörelsemönster, matte-/musikgeni, gillade ej fester/sammankomster, isolerade sig, tågnörd, psykologinörd, kunde ej småprata, hyperlexi, var i sin egen lilla värld, udda röstläge m.m.

Ser även ADHD i min morbror, förmodligen även HFA. Han sade inte ett ljud förrän han var tre år gammal, efter det har han inte slutat pladdra på. Talar högt, bullrigt, speciell språkmelodi, förstår inte att andra också vill ha en syl i vädret, avbryter, kan tala i timmar om elektronik, taktlös och slänger ur sig sanningar som kan uppfattas sårande o.s.v... Dock älskar han sociala sammankomster. OBS! Jag gillar min morbror.

Jag och min bror (Ca på forumet) är de enda diagnosticerade i släkten.

Mamma har inga aspergerdrag mer isf ADHD-drag.
Pappa däremot är en sån där klockret faktaboksexepmel på en manlig aspergare.
Lite exempel med farsan, under i princip hela min uppväxt skrev han upp alla postordernummer på alla plagg/grejer från alla kataloger vi fick samt alla lottonummer från TV. Detta skrev han i rutiga block, tror tom han har kvar de.
Annars har han även ett antal tusen frimärken sorterat efter ett särskilt system och hans lilla etta är även FYLD med blommor. Han städar inte och jag tror aldrig jag har sett honom borsta tänderna och han har fortfarande samma kläder som när jag var liten.
Han avskyr att vara med folk och socialisera utom då det finns en intressant diskussion men det är sällan sånna kommer upp. När han var liten gick han ut och sov bland höet när det kom främmande. Han sa aldrig att han älskade mamma till henne och enda gången jag såg de röra vid varandra var när pappa gick till jobbet på morgonen (en puss och en kram, båda väldigt snabba).Han tycker världen är svårbegriplig och folk gör inte som han tycker de borde göra. Hans blick är alltid lite frånvarande och jag tror inte han brukar se folk i ögonen.
Nu kanske han låter som en tråkig och hemsk pappa men han har alltid varit väldigt kärleksfull och gjort mycket saker åt mig och med mig och vi har suttit i timtal och diskuterat saker (djur, växter, kulturer etc).

Känner igen saker i inläggen ovan!

Jag funderar även på om min mor har AS, hon har en överaktivitet men jag tycker också hon verkar ha svårt att sätta sig in i hur andra tänker. Jag har även fler släktingar med tydliga drag, men de bor långt uppe i Norrland och där går det att vara rätt kufig utan att det märks. Sociala svårigheter är i det närmaste legio eller snarare, de sociala kraven är så låga att det inte märks om man har några såna problem.

Jag känner att det är lätt att tycka man är "så bra och normal" om man inte har gjort en utredning och endast de med diagnos är de som är "de felande". Så tycker inte jag, diagnos eller inte spelar väl ingen roll. Asperger finns ju där i alla fall.

Ja. Min pappa är textbook case.
Ingen tvivel.

Ingen i hela min feta släkt har någon diagnos, vad jag vet. Min farsa har en hel del AS-drag, likaså min morsa. Jag tror dock inte dom skulle kunna få en AS-diagnos, fast jag är inte säker.

Nästintill säker på att min AS kommer från min moders sida. Det roliga är dock att min far är klart mer aspergersaktig än min mor. Han är en egensinning pedant utan dess like, men diagnos tror jag ingen av dem skulle få.

Min morfar däremot är någon jag är övertygad om har AS. Skulle de fortfarande vara osäkra så hade en kort samtal räckt. Egentligen tror jag det skulle räcka för en utredare att gå in i hans gamla arbetsrum i hemmet för att ställa diagnos. Vad han har läst och bidragit till inom hitoria och historieforskning (som ingetdera var han arbete) är helt otroligt!

Nej, båda mina föräldrar är med stor sannolikhet neurotypiska.

Det där är en svår fråga. Min pappa ska tydlig va som hans fru uttryckte det ordblind eller som det heter idag dyslexi. Han är socialt utåtriktat men alltid med alkohol som följeslagare. Han kan ha amå drag av AS.

Min mamma är NT så det stänker om det. Hon kan ringa och säga att nu är jag på väg till dig utan att man är förberedd eller nåt. Rätt typiskt NT enligt mig.

Jag tycker mina föräldrar är väldigt NT. Visst har de någon egenskap som passar in under AS, men det har väl nästan alla.

Jag hade nog förväntat mig större trådintresse och att fler skulle se AS hos sina föräldrar eller släktingar. Intressant!

Ja, hos en av dem. Den andra har troligen borderline.

Ja det gör jag min mamma är disträ och säger sanningar. Min pappa borde ha ADHD är överaktiv och spontan och somnar alltid när han inte sysslar med något. Möjligen dålig tidsuppfattning det har pappa. Jag tycker att pappa är elak. Han blir lätt arg och säger saker som fettbebis eller fetthuvud.

Tänkte tillägga att jag inte kan se AS hos mina syskon eller någon släkting som jag har träffat.

Ugglan skrev:Eftersom asperger är ärftligt undrar jag i vilken utsträckning ni "ser" asperger hos era föräldrar men även hur ni förhåller er till det (talar ni om att ni inte precis är ensamma med att "ha" det och hur förhåller de sig i så fall till detta (i de fall ni påtalar det). Mina egna föräldrar är rätt döva inför detta faktum och jag kan lite uppleva att det är "öppet mål" nu när jag outat mig. Min mor kan i princip lägga in allt hon tycker är avvikande (dvs inte som hon själv) i aspergerdiagnosen.
Och ja jag ser asperger hos min far, dock utan några som helst handikapp, men lite i en bubbla.

Jo min pappa är rätt aspig kan man säga... I egen värld, drömmande, hör inte när man pratar med han ibland, tankspridd som tusan... ja jag känner igen mycket av mig själv i honom.
Men han funkar ju, har utbildning, bra jobb, mer och mer social med åren och verkar trivad med livet, har en trevlig fru.
Han har aldrig mått som jag har gjort!

totizedger skrev:Ja det gör jag min mamma är disträ och säger sanningar. Min pappa borde ha ADHD är överaktiv och spontan och somnar alltid när han inte sysslar med något. Möjligen dålig tidsuppfattning det har pappa. Jag tycker att pappa är elak. Han blir lätt arg och säger saker som fettbebis eller fetthuvud.

:shock: Fettbebis? Fetthuvud??
Ärligt - hn verkar inte så värst snäll din far...
Stackars dig.
Ge tillbaks!

Min far är ett solklart fall av Asperger, vi är väldigt lika med en skillnad där han är extremt självisk och inte tänker på att de saker han gör kan skada andra.
Han vill inte erkänna ens för sig själv att han har Asperger dock.

Min mor i sin tur har så många diagnoser att jag inte vet hälften ens. Ser inte henne som Asperger person även om hon har vissa drag. Är väl mer åt Bipolär/ADHD hållet.

Vi har även Schizofrena drag från min gammelmormor och det har visat sig i denna generation hos min bror och eventuellt jag själv.

Vi är 5 syskon och ingen av oss är NT, 3 av oss har AS.

Klara drag hos båda och i bådas släkter, av både AS och ADHD. Även hos en del ingifta (kaka söker maka igen?).

Farsan har det utan tvivel. Han har också drabbats av mycket olycka i livet som kanske gjort honom till en ännu extremare enstöring. Några av syskonen har add. Väldigt många udda personer både i mammas och pappas släkt.

Aspergerdrag i släkten? Svar ja.

Både mamma och pappa har/hade troligen Asperger.

KrigarSjäl skrev:Aspergerdrag i släkten? Svar ja.

+1

Mor, far, storebror och lillasyster har alla AS och ADHD precis som jag.