KaosPrinsessa skrev:

LunaLover skrev:På fass.se står det att Ritalin används för att behandla ADHD men du har ADD. Varför har du fått Ritalin då?

ADD är en undergrupp till ADHD. Om man inte uppfyller alla kriterierna för hyperaktivitet och impulsivitet så får man diagnosen ADD/ADHD-I så det är samma medicinering som gäller för båda.

Jaha okej. Tack för svar.

Ålder: 27
Kön: kvinna
Civilstatus: gift
Bor: lägenhet
Sysselsättning: daglig verksamhet
Diagnoser: Atypisk autism & Emotionellt instabil personlighetsstörning

Och jag är samma person som figurerade här för några år sen, under liknande namn och med samma bild.

Löper mot 30 men längtar till 40
Har ett jobb inom mitt största intresseområde
Förhållandevis nydiagnostiserad med enbart AS

Tja! heter Martin, är 23 år och har Asperger och ADD. ÄR också transsexuell (FtM).
Är här för att jag vill träffa likasinnade och prata med folk som har samma intressen som jag C ya!

25-årig tjej från Stockholm. Bor ihop med min fästman.
Har inga barn eller djur.
Studerar matematik.

Jag har Asperger syndrom och AD/HD.

Markus heter jag och är 23 år. Bor norr om Stockholm hos mina föräldrar med två bröder och två katter.
Genomgår/nått slutet av utredning för AS.

Är här på forumet för att hitta nya kontakter och intressanta människor att prata med.

*Kön: Man
*Ålder: 44 år
* Bor: Östergötland
*Diagnos: Asperger, sedan maj -11
*Åskådning: Troende, men inget jag tvingar på andra
*Intressen: dataspel, mmo SWToR, Elder Scrolls-serien och Fallout-serien
*Specialintressen: Finns där...

Hoppas lära känna någon/några att prata med, istället för att bo vid datorn!

Jag är en 27-årig tjej som nyligen fått diagnosen Asperger. Det är möjligt att jag kommer att få någon till diagnos snart, ADHD och/eller bipolär sjukdom.

Jag har inte arbetat på över 2 år men hoppas på att komma ut i någon praktik som passar mig framöver (funderar på om den ska ha med hästar att göra då det varit ett specialintresse som nu saknas).

Jag tycker om spanska språket, musik (både att lyssna och att spela och sjunga själv), att skriva, vara utomhus och att filosofera om livets väsentligheter med andra människor vars tankesätt jag förstår.

Jag är ofta glad, humoristisk, ibland impulsiv och lättretlig, smart men ibland trög och tycker om att observera människor.

Hejsan!

Blev medlem 2007 enligt min profil, skäms att jag inte skrivit här tidigare. Men man mognar ju äldre man blir, sägs det. Är riktigt osäker på om jag har presenterat mig tidigare men jag gör det ändå:

Jag är en tjej på 23 år som nyss har flyttat hemifrån (januari 2012 så flaxade jag iväg med mina vingar till Skövde). Fick min diagnos, Aspergers Syndrom i tidig tonår men tog inte till mig den informationen på allvar förrän jag fyllde 18/19. På senare år så har jag också misstänkt att jag har ADD men har inte blivit utredd för det.

Har hamnat här för att förhoppningsvis få bra kontakt med likasinnande och få prata med folk som är lite som en själv.

Mitt specialintresse är japansk kultur, främst tv-spel och anime. Läste japanska språket under gymnasiet men har tappat det totalt då man inte använder det i vardagen. Ett annat stort intresse är fotografering. Pluggar upp mina kärnämnen så det kanske blir något av mig i framtiden.

Jag är en snäll person och oftast glad. Lite blyg och har svårt med stora folkgrupper men det försöker jag att tackla. Jag har lätt för att dagdrömma oavsett var jag är och vad jag gör. Jag är en person som vill gärna bli social men p.g.a mina svårigheter så blir jag så trött efter bara att ha varit iväg och handlat så jag går och lägger mig när jag kommer hem. Något jag vill tackla då jag är trött på att isolera mig.

Ålder: 25 (snart 26)
Kön: Kvinna
Bor: Radhus
Ögon: Bruna
Hår: Kastanjebrunt
Längd: 178cm
Personlighet: Lugn, Glad, Kreativ, Självsäker, Godhjärtad, Hjälpsam
Åskådning: Starkt troende (innebär att jag går i kyrkan, läser bibeln, ber böner, dricker inte alkohol, äter inte griskött mm)
Intressen: Djur, Oceanångare, Modellbygge

Tjej/Kvinna på 22, väntar på en utredning inom kort för AS/ADD...Bor hos mina föräldrar för tillfället i Växjö..

Jag är en tjej på fjorton år, som bor strax utanför Stockholm.
Jag har ingen diagnos, och misstänker ingen heller (över genomsnitt på empati + ögonigenkänningstest, väldigt social och extrovert person) men jag känner igen mig i smågrejerna som att göra listor om allt och inget, 'pedantiskt' språk, kunna bli superintresserad av grejer osv ;D

Misstror psykiatrin något enormt!!!!!!!!!
Jag är en pratglad, energifull, social men lite impulsiv person, så jag kände igen mig lite i adhd symptomen.... blev lite knäpp och började tro att jag hade det (det suger med internet, ungdomar läser om någon diagnos och får för sig att de lider av den) så jag mailade bup som sa att visst, de kunde göra en utredning.
Men sen slog det mig... min personlighet har aldrig ställt till med problem för mig, jag går i en skola som kräver mycket men har MVG i nästan allt och har inte problem att koncentrera mig (eller lite har verkligen ALLA men i jämförelse)
Psykiatrin hade inte brytt sig om att jag kanske bara fått för mig det, och jag tycker att det är lite av en modevåg just nu med att ge diagnoser, sånt ska bara ges om personen behöver hjälp.

Hej.

Kön: Kille.
Ålder: 16 år.
Diagnoser: Aspergers syndrom och hörselskada.

Fick precis diagnosen, även om jag kanske kan tycka högfungerande autism eller atypisk autism skulle passa bättre (spelar iaf ingen roll juridiskt som jag fattat det). Hade nämligen extremt sen språkutveckling som barn även om jag idag presterar över medel.

Ca 30 år.
Bor ensam i centrala Stockholm med barn på heltid. Hade tidigare ett 10 år förhållande med en 14 år äldre dominant kvinna som trots uppenbara Savantegenskaper inte ville erkänna sig som annorlunda. Jag var den enda som kunde hoppa mellan hennes verkligen och omvärlden, men till slut orkade jag inte.
Har civilingenjörs- och doktorsexamen.
Är motsägelsefull som person, är tex intresserad av andlighet, är liberalt troende, intresserad av parapsykologi vilket med tanke på min utbildning och arbete kan vara lite kontroversiellt. Är generellt intresserad av populärvetenskap och fakta - svårt peka ut bara några få specialintresse.
Har just nu ett distansförhållande men tror det tar slut snart.
Jag är som person snäll, kreativ, ödmjuk

*Man, 31 år.
*Bor i Stockholm men tillbringar flera månader per år i Bangkok
*Diagnos: Asperger och ADHD
*Intressen: Politik, fotboll, mig själv och vårda mitt utseende

Jag ogillar kontakt med de flesta människor, en grå massa av människor som pratar och beter sig på ett sätt som jag aldrig kan tyckas förstå.

Gillar dock de människor i min närhet som är som jag, går in för sina intressen med passion eller rent av fanatism.

60 år. Säkert äldst.
Livet brakade ihop för några år sedan efter att ha vinglat runt nästan hela min tid.
Fick hembesök - det såg ju förjävligt ut - och påbörjades lång utredning. Fick diagnos och sedan äntligen stödåtgärder. Till slut tyckte dom att jag inte borde bo ensam, så jag blev erbjuden plats på gruppboende, och efter en del tvekan sa jag ok.
Nu kommer man väl inte härifrån.
Har inte tillstymmelse till dygnsrytm.

Jeg er en 44 år gammel mann fra Norge.
Jeg fikk diagnose Aspergers syndrom i 2006.
Jeg er uføretrygdet og bor med min mor.
Jeg liker sommerfugler og å tegne på datamaskinen.

Hej jag registrerade här nyss.

Jag är 21 år och bor i Värmland.
Jag är diagnotiserad med Asperger Syndrom, Dyskalkuli (hatar Matte dessutom) och Deppression/Dystymi.

Mina intressen är musik (alla slags metal genrer älskar jag, favoriten är dock Symphonic Metal), älskar att sjunga (klassisk sång, går nu på klassisk sång lektioner), gillar att rita och jbba med bild och färg för övrigt, gillar dessutom att skriva både dikter och berättelser, gillar också att redigera film och annan media. Har också ett stort intresse för teater och skådespeleri.

För övrigt så är jag en hopplös dagdrömmare plus att jag trivs bra ute i naturen (trivs mest vid vatten och hav). Dessutom älskar jag och har stort intresse för djur.

Gillar också videospel och PC-spel och mina favoritspel serier är Legend of Zelda, American McGee's Alice och Super Mario.

Jag tänkte att det kunde vara både trevligt och bra för mig att gå med i ett Asperger forum. Hoppas på att kunna få vänner och få diskutera alla möjliga saker och kunna prata ut med personer som har förståelse för sånt.

Kul och träffas allihoppa!

Markus skrev:Markus heter jag och är 23 år. Bor norr om Stockholm hos mina föräldrar med två bröder och två katter.
Genomgår/nått slutet av utredning för AS.

Är här på forumet för att hitta nya kontakter och intressanta människor att prata med.

Välkommen till Torsdagsträffarna http://www.aspergerforum.se/post773672.html

Martin heter jag och är 30 år. Bor i Sundsvall sedan 4 år .
Har precis nått slutet av utredning för AS.

Är här på forumet för att lära mig mer om AS och kunna förstå mig själv bättre samt lära känna nya vänner.

Johan 16 (96) och bor i närheten av Timrå (Sundsvall)

I brist på annat och 2 jobbiga kvällar varav en av dom blev en snefylla, så bestämde jag mig för att registrera mig här lite snabbt innan jag går och lägger mig inför nationella i Matte som jag har allt för stor självsäkerhet i att jag kommer klara trots att jag inte pluggad whatsoever. Min "naturliga" talang i Matte har alltid fixat proven så hoppas på detsamma för i nationella.

I framtiden hoppas jag kunna resonera med mitt kluvna liv som är fyllt med epor, alkohol och min trogna kamrat Mr.Dator.

Bra seg snubbe.

Jag är 55 år, fick diagnos autism som barn men mina föräldrar accepterade inte det, så jag fick leva som alla andra normala. Då fanns inte asperger diagnosen som jag troligen fått annars. Nu står jag i kö för att få aspergerdiagnosen, men jag lär få vänta, min åldersgrupp är väl inte prioriterad.

Jag har varit chaufför så länge jag minns, men nu har min aspergersida förstorats då jag plötsligt blivit arbetslös pga en skada och min mor är död och min far gammal och gaggig, mina syskon tycker jag är ett freak så de vill inte ha kontakt och vänner har aldrig varit min grej. Så jag letar halmstrån för att hitta någon som ser mig, detta forum hittade jag av en händelse.

Jag har lättare att förstå killar så därför har jag mest haft homosexuella kontakter, men oftast utan den sexuella delen som jag inte riktigt förstår innebördena av, vilket resulterar i otrohet och upplösning av förhållandet. Jag har försökt med tjejer också men det fungerar ungefär lika. Just nu är jag singel och eftersom jag träffat mina partner via andra som fungerat som vänner, ofta arbetskamrater eller förlänge sedan försvunna barndomsvänner, så vet jag inte hur man gör för att hitta en ny vän eller partner som också kan förstå hur jag fungerar.

Jag trivs bäst i länder där de inte förväntas att jag ska förstå något så jag får hjälp med allt utan att upplevas som ett freak.

Och som ni ser är det omöjligt för mig att redogöra för något oavsett vad det är på några få rader.

Jag heter Ulrica, 30 år på pappret och bor i Göteborg. Har glidit runt på forumet ett tag. Brukar göra sådant ganska ofta. Studerar och analyserar saker och ting, försöker förstå sammanhangen, blir mycket så även IRL, skulle kunna tro att internet var enklare men nepp. Faktiskt svårare. Men det är en diskussion för en annan gång.

Fick min diagnos förra sommaren efter x-antal år i psykiatrin, lika många diagnoser och mer mediciner än jag orkar räkna. Sjukskriven sedan 2005.

Har förutom Asperger diagnos också PTSD. Går för närvarande på Concerta som faktiskt funkar. Väntar på besked om daglig verksamhet från LSS för tillfället.

Förlovad men särbo. Sysselsätter mig med rollspel, människostuderande, argumenterande, film och TV-serier. Skriver poesi i större kvantiteter emellanåt och hoppas börja kunna läsa igen någon gång i framtiden.

Dyker förmodligen upp i fler trådar framöver när jag är klar med att analysera.

Hej! Är en kille på 27 år som precis fått AS diagnos. Har ADHD sen tidigare.

Har haft det tufft i skolan och haft problem med koncentrationen, klarade aldrig av att plugga på högskola då det blev för jobbigt både socialt och för högt tempo. Har praktiserat enhel del men blivit dåligt behandlad på vissa ställen vilket tog mig hårt. Har aldrig jobbat men vill en dag jobba och bli endel av samhället.

Trivs bra med att vara ensam och ta det lugnt och göra det man känner för, även om det kan vara slitsamt på sitt sätt. Nackdelen är ju att man inte utvecklas. Försöker filosofera och hitta en väg att gå eller en mening, men inte fått någon 'aha'upplevelse än även om det gett mig mycket.