Dagobert skrev:I en del böcker används ibland den där istf som.
Ex: "Gubben som satt på stubben" blir "Gubben den där satt på stubben.
Säkert inget fel, har bl.a. sett det hos Strindberg och Lars Widding, men jag stör mig och tycker det är en ful konstruktion. Kanske även onödig, båda finns i böckerna. Eller finns det nån stilistisk eller grammatisk skillnad?

Misstänker att det har sitt ursprung i engelskan eller tyskan. Forumets språknördar vet säkert besked. Om man tänker betoningen på DEN där satt på stubben, tycker jag det känns mer logiskt.

Dagobert skrev:I en del böcker används ibland den där istf som.
Ex: "Gubben som satt på stubben" blir "Gubben den där satt på stubben.
Säkert inget fel, har bl.a. sett det hos Strindberg och Lars Widding, men jag stör mig och tycker det är en ful konstruktion. Kanske även onödig, båda finns i böckerna. Eller finns det nån stilistisk eller grammatisk skillnad?

Det rör sig om ett numera föråldrat sätt att bilda relativsatser. När satsen inleds av något annat led än subjektet utsätts inget där: en gubbe den han mötte på vägen, två gubbar dem han mötte på vägen.

Iridia skrev:Misstänker att det har sitt ursprung i engelskan eller tyskan.

Det relativa den har sitt ursprung i det demonstrativa den. Motsvarande gäller tyskans relativpronomen der (das, die ...). Det torde väl snarast vara fråga om en parallell utveckling.

Iridia skrev:Om man tänker betoningen på DEN där satt på stubben, tycker jag det känns mer logiskt.

Menar du om man tänker sig den som determinativ utanför relativsatsen?

Konjunktionen där finns fortfarande i danskan, som der, med samma inskränkning. Fast de brukar inte komplettera med den. Kanske fler nutida svenskar har mött den där:
http://web.sdu.dk/chn/dantysk/gramkonj.htm#som_der

Tiblan skrev:Liksom, alltså, han ba, hon ba i varje mening är jobbigt att lyssna på...

Heter det inte asså? Typ.

Varför är ungdomar med ett så torftigt språk förvånade över att inte få välavlönade arbeten?

Selma skrev:Varför är ungdomar med ett så torftigt språk förvånade över att inte få välavlönade arbeten?

Noll koll leder till noll koll ad nauseum.

En formulering i FASS och bipacksedlar på ADHD-medicin: Du eller ditt barn.
T.ex Om du eller ditt barn får några av biverkningarna nedan... det kan ju missförstås förutom att det känns krystat; om barnet tar medicin och föräldern får biverkning
Det är du eller ditt barn hela vägen där det för vanliga mediciner står du. Borde finnas nåt ord som användaren e.d.

Amerikanare som svarar "Hallå" i telefon, varpå den uppringande säger namnet på den han tror svarat, varpå den uppringde säger namnet på den han tror ringde:
- Hello!
- Charlie?
- Donnie?

eller
- Hello!
- Charlie?
- Who is this?
- Donnie!

Svara med namn och presentera er för tusan, så slipper ni sitta och gissa!

Jag stör mig på när folk säger "bokstavligt talat" när något inte är bokstavligt talat.

"Situationstecken"
"Triologi"

Dte fnnis ignte tat ströa sgi åp.

KrigarSjäl skrev:"Situationstecken"
"Triologi"

Vad är situationstecken för något??

Mvh
Språkpolisen....

stog skrivet

Det heter stod skrivet! Citatet är inte från någon specifil person, därav namnlöst.

Tiblan skrev:

KrigarSjäl skrev:"Situationstecken"
"Triologi"

Vad är situationstecken för något??

Mvh
Språkpolisen....

Ungefär det samma som "triologi", alltså något som inte finns egentligen.

Själv irriterar jag mig på alla ord som förkortats och fått ändelsen -is. Som nu senast melodifestivalen som förkortats "mellis". Jag tycker det låter bedrövligt, jag tänker bara på idioter när jag hör det. Ingen med normalhög intelligens kan tycka det låter bra.

Mellis är mellanmål, därmed basta!

Huggorm skrev:

Tiblan skrev:

KrigarSjäl skrev:"Situationstecken"
"Triologi"

Vad är situationstecken för något??

Mvh
Språkpolisen....

Ungefär det samma som "triologi", alltså något som inte finns egentligen.

Själv irriterar jag mig på alla ord som förkortats och fått ändelsen -is. Som nu senast melodifestivalen som förkortats "mellis". Jag tycker det låter bedrövligt, jag tänker bara på idioter när jag hör det. Ingen med normalhög intelligens kan tycka det låter bra.

1+

Miche skrev:Mellis är mellanmål, därmed basta!

1+

Miche skrev:Mellis är mellanmål, därmed basta!

Men det låter ju precis lika illa

Särskrivningar lär vara värst av allt.

Huggorm skrev:

Miche skrev:Mellis är mellanmål, därmed basta!

Men det låter ju precis lika illa

Möjligen, men det är relativt vedertaget.

Miche skrev:

Huggorm skrev:

Miche skrev:Mellis är mellanmål, därmed basta!

Men det låter ju precis lika illa

Möjligen, men det är relativt vedertaget.

Ånej. Däremot är det ett uttryck som du är van vid.

Ordinflation.
Hata har kommit att betyda ogilla,
Extremt har kommit att betyda ganska
osv.

Jag stör mig på s-lösa genitiver av konsonantslutande ortsnamn: "Falkenberg station", "Skärkind kyrka", "Ryd centrum". Sådana formuleringar dyker upp allt oftare även i officiella sammanhang. Man är dock inte konsekvent: Östgötatrafiken har hållplatsnamnet "Skärkind kyrka" i sökdatabasen på Internet, men "Skärkinds kyrka" i den tryckta tabellen för linje 485.

Det verkar vara främst när huvudordet börjar på s- eller tj-ljud som detta inträffar, och orden station, centrum och kyrka tycks vara särskilt drabbade. Även skolor har drabbats, vilket ju inte bådar gott för framtiden. Formuleringar som "Falkenberg idrottsförening", "Ryd förskola" och "Skärkind hembygdsgård" ser man ännu inte lika ofta.

Bristen på genitiv-s i Norrköping Flygplats motiverades av nån chef:
Norrköping äger inte flygplatsen!

Men genitiv anger ju inte bara ägande utan också andra former av tillhörighet och relation. Norrköpings invånare, Norrköpings Tidningar och Norrköpings grannkommuner är annat som Norrköping inte äger, men som går utmärkt att uttrycka med genitiv. Om man inte vill använda genitiv i flygplatsens namn, för att kommunen/orten inte äger den, får man väl kalla den "Flygplatsen i Norrköping" eller "Norrköpingflygplatsen" (ev. med binde-s) i stället (Det senare kan jag hålla med om att det låter otympligt). "Flygplats Norrköping" kanske skulle funka?

När det gäller flygplatsers namn finns det nog en strävan efter att vara så "internationella" som möjligt, dvs. ta efter engelsk grammatik, och sådant stör mig alltid.