Det finns ingen riktig anledning till att lita på personer innan man vet tillräckligt mycket om dem för att göra en logisk slutsats, och även då är det svårt.
Därför tar jag tex. trapporna istället för hissen trots att jag bor på 12:e våningen, jag vet ju inte om de som byggde hissen missade någon skruv eller dylikt. Trapporna bidrar till bra motion också.

Jag förutspår ett svar liknande detta:Ja men då kan du ju inte göra någonting, tänk om ditt hus är felbyggt, bussen du åker körs av någon som inte kan köra, bron du går på går av på mitten..osv..

Jag tänker på alla dessa saker och undviker därför många av dessa scenarion, men för att kunna hålla en hög levnadsstandard måste jag kompromissa lite. :p

Grunden för detta är att jag inte litar på folk. Heh.

Problemet är att allt hänger på sannolikheter. Man kan svårligen undgå att vara beroende av hjärtat, klara sig från elaka virus, undgå meteoriter. Dör man ändå så lönar det att ta vissa risker helt enkelt. Riskmedveten, inte riskparanoid

plåtmonster skrev:Problemet är att allt hänger på sannolikheter. Man kan svårligen undgå att vara beroende av hjärtat, klara sig från elaka virus, undgå meteoriter. Dör man ändå så lönar det att ta vissa risker helt enkelt. Riskmedveten, inte riskparanoid

Sant, men så länge chansen att någonting händer är mer än 0% så kommer det antagligen hända förr eller senare, så då tycker jag att det är onödigt att ta vissa risker bara för att det blir lite bekvämare så.

Så jag är kanske lite paranoid, men inte tillräckligt för att sitta i ett hörn och invänta döden, haha.

plåtmonster skrev:

Red and green skrev:Speciellt på jobbet, det bara går inte att lita på en enda människa där.

Det är väl arbetslivets ideal numera, störtglada slavar som håller käft och inte har några åsikter eller handikapp?

Ja, tyvärr. Socialkompetens verkar vara värd guld. Då får man människor som skrattar mycket och snackar mycket. Om dom har tid o jobba mellan trevligheter för varandra det verkar vara sekundärt.
Jag tänker annorlunda. Socialt kompetenta ( ) är alltid, ALLTID på någon nivå beroende av andras åsikter o rövslickeri. Samt är de inte dom som vågar ta snabba beslut i skarpa lägen.
Kreativiteten verkar inte heller höra ihop med social kompetens.

Beror förstås att vad är det för bransch men vill man ha resultat och är kåt för nya revolutionära lösningar, då e det direkt inte just social kompetensen som är den åtråvärda egenskapen hos de som faktiskt kan drastiskt förändra kursen.

lasseivägen skrev:

Red and green skrev:Njaa, det är så med mig också att jag litar inte många människor på denna jorden. Den enda personen jag litar på villkorslöst är min mamma.
Men paranoid är att överdriva kraftigt i mitt fall.

Har mer och mer slutat lita på omvärlden. Var gift med en otroligt manipulativ och oärlig kvinna.
Vad jag förstått har hon spritt en massa lögner om mig.
Bland annat verkar det som hon ljugit barnen fulla. Jag har sluta umgås med dom, eftersom dom vägrar tala om min F.D.'s försök att påverka mig och hennes lögnaktighet. Meningslöst att bara prata trams med sina barn.
Föreddeta och en del av hennes "vänner" har lyckats kränka mig rejält. Folk som skaffar sig information om andra på oetiska sätt är bedrövliga. Dessutom klarar dom sällan att dra rätt slutsatser.

Det är väldigt lågt att använda barn som vapen mellan föräldrarnas kamp.
Det är SUPERegoistiskt.

Jag som barn har alltid vägrat ta sidor. Så fort mina föräldrar har börjat prata skit om varandra så har jag ställt till det ordentligt.
Jag blir också otroligt arg om jag förväntas att välja sidor.
Jag vill bestämma själv. För mina föräldrar skriker jag bara rakt ut att ni får sköta eget o jag sköter eget. Lämnar inga tolkningsmöjligheter kvar. Slutsnackat.
Jag tror att det är bäst så för oss alla.

Idiot skrev:Det finns ingen riktig anledning till att lita på personer innan man vet tillräckligt mycket om dem för att göra en logisk slutsats, och även då är det svårt.

Man kan inte lita på nån eftersom folk begår misstag. Om man litar på folk är man idiotisk tyvärr.

Idiot skrev:Därför tar jag tex. Trapporna istället för hissen trots att jag bor på 12:e våningen, jag vet ju inte om de som byggde hissen missade någon skruv eller dylikt. Trapporna bidrar till bra motion också.

Jag tar inte heller hiss så ofta. Världen är full med lata, dumma hisskontrollörer.

Idiot skrev:Grunden för detta är att jag inte litar på folk. Heh.

+1

Signed
Mr Paranoid

Måste säga, att det kändes riktigt härligt att bli konfirmerad av dig käre treeman.

Skitsnack är NTarnas sociala klister, det är det som håller ihop gruppen. Jag har alltid undrat vad de håller på med, när jag förstod det, fattade jag ännu mindre...

Jag tror på att ta upp problem med den det gäller, men det gör att jag behöver ha en diagnos eller två, för det är då rakt inte normalt;)

Vill inte vara som dom, NTarna, de är så elaka och falska mot varandra:(

Jo jag tycker ofta att det är NT's som är socialt handikappade, de är ju fast i sina konversationsmönster och pratar bara om struntsaker.

"Tja hur är det?" - utan att egentligen vilja veta hur personen han frågar mår.
"Vilket väder vi har!" - Vi har ju båda märkt vädret så det är ju väldigt onödigt att nämna.

Jag kan hålla på förevigt med dessa citat.

Och dessutom säger de ofta inte vad de menar utan lindar in det i någon slags kryptisk mening, och är man annorlunda är det fel på en.

Och jag måste sluta skriva innan jag får ett utbrott.

Idiot skrev:Och dessutom säger de ofta inte vad de menar utan lindar in det i någon slags kryptisk mening, och är man annorlunda är det fel på en.

Kanske därför jag ofta tänker:
"- Vaf-n säger du det inte rakt ut för, din dumma efterblivna apa."

Hmm....

Ja, det är därför du ofta tänker så, antagligen.

Jag kan förstå om man har svårt att uttrycka sig, då kan det bli svårt att formulera sig som man hade tänkt sig i huvudet, jag och många andra med AS har ju detta problem.

Men om man inte har något problem med detta utan väljer att säga massa onödigt skit så...Nej, jag förstår det inte.

Red and green skrev:Jag som barn har alltid vägrat ta sidor. Så fort mina föräldrar har börjat prata skit om varandra så har jag ställt till det ordentligt.
Jag blir också otroligt arg om jag förväntas att välja sidor.
Jag vill bestämma själv. För mina föräldrar skriker jag bara rakt ut att ni får sköta eget o jag sköter eget. Lämnar inga tolkningsmöjligheter kvar. Slutsnackat.
Jag tror att det är bäst så för oss alla.

Jo jag håller med dig, men eftersom mina vuxna döttrar helt klart har deltagit i min F.D.'s dumheter och vägrar kännas vid det. Då klarar jag mig utmärkt utan att träffa varken dom eller barnbarnet.
Man kan inte lita på folk som inte är ärliga.

ozonet, jag känner igen mig i din beskrivning, men så är jag ju oxå psykotisk och har rösthallucinos. Står oxå på utredning om Schizofreni faktiskt. Utöver detta tror jag att det tisslas och tasslas mer eller mindre som inte behöver ha att göra med en hallucination.


Har haft / har svårt att lita på folk, "alla vill mig illa"-känslan. Hoppas medicinen jag tar ska dämpa denna känsla.

Chrilleb skrev: Hoppas medicinen jag tar ska dämpa denna känsla.

Tänk om personen som ger dig medicinen vill dig illa då, och ger dig något farligt.

Chrilleb skrev:ozonet, jag känner igen mig i din beskrivning, men så är jag ju oxå psykotisk och har rösthallucinos. Står oxå på utredning om Schizofreni faktiskt. Utöver detta tror jag att det tisslas och tasslas mer eller mindre som inte behöver ha att göra med en hallucination.


Har haft / har svårt att lita på folk, "alla vill mig illa"-känslan. Hoppas medicinen jag tar ska dämpa denna känsla.

Hoppas medicinen blir till hjälp. De e väl bara acceptera/ignorera tisslandet då det tycks vara en så viktig sak för de "normala".

HEJ, SOM SAMBO TILL MIN MAN SOM HAR AS HAR VI SNACKAT EN HEL DEL OM DENNA KÄNSLA VET INTE OM MITT INLÄGG HJÄLPER JUST DIG MEN...

VI "JOBBAR" PÅ ATT HAN MÅSTE VÅGA LITA BARA PÅ NÅGRA UTVALDA PERSONER OCH TVINGA SIG SJÄLV ATT INSE ATT DOM INTE VILL HONOM NGT ILLA.

NÄR HAN FÅR KÄNSLAN AV "BAKOM RYGGEN" SÅ FÖRSÖKER HAN "TA KOMMANDO" ÖVER DEN KÄNSLAN OCH SÄGA TILL SIG SJÄLV "SNACKA NI MEN JAG STÅR ÖVER ER OCH ERAT SKITSNACK" FÖR ATT BLI LUGN IGEN. SAMTIDIGT KÖR HAN ANDNING ME TYP "TIO DJUPA IN I NÄSAN Å UT I MUN" ...TESTA FÅ SE OM D KAN FUNGERA.....

Tackar för tips.

Gomajja skrev:HEJ, SOM SAMBO [...]

Snälla, skriv hellre med enbart små bokstäver än enbart stora, det där gör ont i ögonen att läsa.

Gomajja skrev:HEJ, SOM SAMBO TILL MIN MAN SOM HAR AS HAR VI SNACKAT EN HEL DEL OM DENNA KÄNSLA VET INTE OM MITT INLÄGG HJÄLPER JUST DIG MEN...

VI "JOBBAR" PÅ ATT HAN MÅSTE VÅGA LITA BARA PÅ NÅGRA UTVALDA PERSONER OCH TVINGA SIG SJÄLV ATT INSE ATT DOM INTE VILL HONOM NGT ILLA.

Det är juh just det, av min erfarenhet så skulle i stort sett alla människor som inte känner mig göra mig illa om dem fick chansen och dem kunde vinna något på det.
Människor är ondskefulla och tänker bara på sig själva och möjligtvis sina nära och kära...

Jag känner igen mig på sätt och vis. Jag har dåliga erfarenheter av folk (har blivit mobbad, utnyttjad, hotad, förföljd, sviken m.m.) då jag tyvärr har varit lite för godtrogen och velat tro gott om folk, är sådan fortfarande när jag inte är på min vakt (tyvärr).
Det gör att jag har fått ännu större problem att få vänner (som om jag inte redan hade det), eftersom jag är misstänksam och ofta får för mig att folk är ute efter mig eller utstuderat vill krossa mig, förlöjliga mig el. liknande, på olika sätt.

Jag tror att det finns människor man kan lita på, men vissa dagar känner jag mig tyvärr uppgiven . Jag längtar verkligen efter att få en vän, som inte försvinner på grund av svek och som alltid säger sanningen. Varför är det som är så satans svårt egentligen?
Jag fattar inte det...

Ja kan komma på mig själv vara taskig mot mina vänner för att "ge igen". Oftast när jag är berusad och brukar dra in alla vänner mot mig. Jävligt korkat och den trevliga festkvällen slutar då att jag helt plötsligt sticker då jag vänt alla mot mig. oftast känns det som det bästa bara är att hålla god min och svälja div. Förolämpningar.

Ojdå jag har MS så mina fingrar har svårt me tangenterna så därför är jag lite lat å skriver stort sorry fixar det.

Ja herregud jag vet det låter lätt att bara släppa kontrollen och lita på, jag har varit där åxå, men man måste våga åxå annars så loosar man anyway lixom. Man kan inte loosa jämt då måst man ändra ngt...
Kan vara ett straffbeteende mot dig själv när du är taskig mot polarna, tänker jag iaf..... sen ger dopaminet/adrenalinet dig en kick efter "ett ge igen"....sen kommer ågren....

Min karl kan inte dricka längre han har lixom insett att alkoholen är mera som själmedecinering och med alkoholen så kommer paranoian som ett brev på posten.
Sen är det väl olika nivå på hur AS fungerar för alla, OCH hur mycket förståelse,stöd och hjälp personen har fått .....och hur mycket personen själv vill "jobba" med sin AS....
MAHALO

Skönt att se att det inte bara är jag som ser på människor såhär! Jag har inte AS men tror att människor med vissa "fördelar" kan se dessa mönster klarare än andra! Kram på er

ozonet skrev:Undrar om någon delar känslan av att man inte kan lita på någon?

Den känslan kommer ofta! Jag har genom åren lärt mig att inte lita på någon fullt ut. Inget som jag lider av, men kanske andra?
Kan säga att jag endast mött en handfull människor vars beteende inte var/är styrt av en agenda. NT människor kommer alltid att använda sig av manipulation och lögner för att uppnå sina egoistiska syften.

Vad gäller hissar och andra tekniska konstruktioner som man inte litar på så vill jag minnas att konstruktören och ägaren av Titanic deklamerade att fartyget va osänkbart.