Men kära nån.
Det handlar om att komma in på ett jobb.
Villkoren betyder skit.
Om man är duktig, så kan man förhandla upp sig eller byta. Det är skitlätt.
Det svåra är att komma in.
Kära nån. Det handlar om att ta sig in, right? Det stora språnget är att ta sig in, resten är skitlätt om man är duktig.
Herregud. Fattar ni ingenting.

Lennart Frimodig

Jo jag gör det. Hade jag fått ett erbjudande son innebära att jag fick jobba med mitt specialintresse så skulle jag egentligen skita i om lönen var låg. Jag skulle vinna på det ändå. Jag menar, hur många får ett jobb innehåller ens egna specialintresse? Jag känner inte nån.

kullan skrev:Jag menar, hur många får ett jobb innehåller ens egna specialintresse? Jag känner inte nån.

Här finns en.

kullan skrev:Jo jag gör det. Hade jag fått ett erbjudande son innebära att jag fick jobba med mitt specialintresse så skulle jag egentligen skita i om lönen var låg. Jag skulle vinna på det ändå. Jag menar, hur många får ett jobb innehåller ens egna specialintresse? Jag känner inte nån.

Tack kullan, du har åtminstone fattat vad det handlar om.

Lennart Frimodig

Henkkalexi skrev:

kullan skrev:Jag menar, hur många får ett jobb innehåller ens egna specialintresse? Jag känner inte nån.

Här finns en.

Gratulerar, verkligen. Det är fan halva livet. Gratulerar.

Lennart Frimodig

Henkkalexi skrev:

kullan skrev:Jag menar, hur många får ett jobb innehåller ens egna specialintresse? Jag känner inte nån.

Här finns en.

Nästan alla jobb jag har haft har varit kring mitt specialintresse!

Miche skrev:

Henkkalexi skrev:

kullan skrev:Jag menar, hur många får ett jobb innehåller ens egna specialintresse? Jag känner inte nån.

Här finns en.

Nästan alla jobb jag har haft har varit kring mitt specialintresse!

Gratulerar.

Jag vet inte vad som är mitt specialintresse. Jag har trivts med psykotiker av olika varianter, missbrukare, unga asociala, asylsökande, arbetslösa, sjukskrivna.
Och en del speciella. Idioter på Ulleråker, mans och kvinns. Där trivdes jag. De kunde inte prata. Man fick leda dem till att göra allting. Mens var knepigt med brudarna. De hade noll koll.

Jag gillar att försöka hjälpa människor. Ju längre ner i skiten de är, desto bättre.

Ungefär.

Lennart Frimodig

calima skrev:Jag har suttit och anställt folk. Läst ansökningar, sållat, intervjuat och tagit beslut om anställning.

nano skrev:Och be dem vara diskreta, lämna inte ut info om dig mer än förnamn såvida inte du har ett vanligt efternamn.

Lämnar men in en ansökan utan efternamn eller allmän info kallas man inte ens till intervju. Man åker i papperskorgen redan vid första sållningen.

Jag tänkte mig spontanansökningar när man inte söker något som är utannonserat utan när man bara fiskar efter intressanta jobb men inte vill att det ska bli känt i branchen man jobbar att man letar nytt jobb.
Vanligen letar det sig fram till ens nuvarande arbetsgivare med, det kanske man inte vill.

calima skrev:

nano skrev:Allt detta för att inte verka desperat och dessutom verkar det som om du har något som är attraktivt eftersom du officiellt inte behöver leta jobb annat än för nyfikenheten.

Kallas man till intervju och har en så pass arrogant attityd får man inte något jobb.

En arbetsgivare vill ha folk som är intresserade, engagerade och öppet nyfikna.

Tycker verkligen inte att det är arrogant.

calima skrev:

nano skrev: verkar det som om du har något som är attraktivt eftersom du officiellt inte behöver leta jobb

Precis som de andra 20 som kallats till intervju som dessutom förmodligen har en mer öppen och positiv attityd.
Man måste nog komma ihåg att arbetslösheten i Sverige är hög och det ofta finns minst 50 sökande till varje jobb.

Spelar man hemlig, verkar oangelägen och halvdant intresserad av jobbet finns mängder av andra att anställa.

Det finns inte några andra vid spontanansökningar
Fast jag tror det du tänkte på var när man sökte utannonserade jobb, i de fallen tror jag att du oftast har helt rätt

Ok, då förstår jag hur du tänker.

Jag var helt inne på utannonserad jobb.

calima skrev:Kallas man till intervju och har en så pass arrogant attityd får man inte något jobb.

En arbetsgivare vill ha folk som är intresserade, engagerade och öppet nyfikna.

En del arbetsgivare vill helst ha lydiga och lagom engagerade medarbetare som helst inte är nyfikna..

Ta jobbet om du tror att du klarar det.
Det låter som en mycket bra möjlighet för en som har varit arbetslös i 9 månader, kanske inte har så mycket yrkesmeriter och är aspergare (antar jag).

Så ser arbetsmarknaden ut i verkligheten för oss, även om en del inte vill låtsas om det.
(En del andra arbetslösa aspergare lever så mycket i fantasivärld att de ljuger om att de arbetar. Alternativt ropar på rättvisa och tycker att Arbetsförmedlingen borde skaffa ett arbete åt dem medan de själva gör inget.) Men de flesta har ju en realistisk syn, antingen de är arbetslösa eller arbetar.

Gör sen ditt yttersta, och försök lära dig så mycket som möjligt. Inte bara om det tekniska, utan även om resten (socialt och psykologisk), för det är det senare som brukar avgöra om aspergare kan (löne)arbeta. Med det du lär dig på några år där kan du sen gå vidare uppåt. Jag önskar dig all framgång med ett framtida arbete som du trivs med!

Frimodig skrev:Men kära nån.
Det handlar om att komma in på ett jobb.
Villkoren betyder skit.
Om man är duktig, så kan man förhandla upp sig eller byta. Det är skitlätt.
Det svåra är att komma in.
Kära nån. Det handlar om att ta sig in, right? Det stora språnget är att ta sig in, resten är skitlätt om man är duktig.
Herregud. Fattar ni ingenting.

Lennart Frimodig

Resten är inte skitlätt.
Inte i konkurrenskraftig bransch.

Men visst kan man sänka sin lön för att "komma in".
Det jag däremot tror är att de seriösa företagen brukar kunna mer än gärna anställa kvalificerade för bra ingångslöner. Särskilt inom IT. Går du in med en låg lön är det ett dåligt tecken.

Det kan vara bra att satsa på ett bra företag med bra villkor som vill satsa på en som en ingång i karriären. Det är ingångsjobbet som är viktigast.
Referenserna där, erfarenheten där, styr än vidare. Alltså bör man inte vara desperat utan välja sin ingång med omsorg

om man är arbetslös och inte behöver flytta så anser jag inte att man har så mycket att välja på.

innebär det däremot antingen en flytt eller byte från annan anställning så hamnar allt i ett lite annat läge.

Enligt lagen blir du av med A-kassan om du tackar nej till ett arbete som gör att du tvingas flytta för att kunna ta jobbet, även om det innebär att du måste splittra familjen och/eller rycka iväg barnen från en fungerande miljö.

passanger skrev:Resten är inte skitlätt.Inte i konkurrenskraftig bransch.

Njaa. Det beror på vad du kan bidra med. Att du kan beskriva på ett sakligt sätt vad du kan bidra med. Att du förstår vad du kan bidra med.

Häst mot Folkvagn.

Lennart Frimodig

Miche skrev:Enligt lagen blir du av med A-kassan om du tackar nej till ett arbete som gör att du tvingas flytta för att kunna ta jobbet, även om det innebär att du måste splittra familjen och/eller rycka iväg barnen från en fungerande miljö.

Det är inte självklart om man har någon form av funktionshinder - AS tex.

Frimodig skrev:

passanger skrev:Resten är inte skitlätt.Inte i konkurrenskraftig bransch.

Njaa. Det beror på vad du kan bidra med. Att du kan beskriva på ett sakligt sätt vad du kan bidra med. Att du förstår vad du kan bidra med.

Häst mot Folkvagn.

Lennart Frimodig

Jag kanske skall förklara.

Hur det ser ut från ett arbetsgivarperspektiv.
Vi är bara intresserade av vad du kan göra för vår verksamhet.
Vad du behöver eller gillar betyder zilch.

Din viktigaste grej är att kortfattat förklara vilken nytta jag kan ha av dig. Och glöm alla såna här psykologiska rådgivare och vad de sagt. De är inte arbetsgivare, så de förstår inte. Det gäller för arbetsförmedlare och socialsekreterare också, de förstår inte vad det handlar om. De är inte arbetsgivare, så de förstår inte vad det handlar om.

Så, lär dig att konkret beskriva vilken nytta jag kan ha av dig. Du måste lära dig att se dig själv utifrån. Ungefär som en Folkvagn.

Ok. Häst mot Folkvagn.

Lennart Frimodig

Nu är nog mer seriösa arbetsgivare även intresserade av att man ska må bra och gilla sitt jobb så de försöker ordna det med om de kan.

nano skrev:Nu är nog mer seriösa arbetsgivare även intresserade av att man ska må bra och gilla sitt jobb så de försöker ordna det med om de kan.

Jo, absolut. Men det gäller efter att du har visat att kan göra nytta.

Sen är det alltid en utmaning som arbetsgivare, åtminstone i mindre företag, att förstå hur man bättre kan hjälpa sina anställda att fungera.

Att ta vara på kunskapsutvecklingen. Att noga lyssna och utveckla förslag.

Jag har varit privat arbetsgivare sen 95, det har väsentligen handlat om att försöka lära anställda hur de skall tänka. Vi är ett jesus-företag som jobbar totalt mot sunt förnuft i vår bransch.

Lennart Frimodig

Arbetsgivaren vill ha nytta av dig, och du vill ha nytta av jobbet. Det behöver inte stå i motsats till varandra. Det är inte riktigt så svartvitt som Frimodig beskriver det, för jag vet att min arbetsgivare är mån om min hälsa.

Och ingen anställning - särskilt inte en provanställning - är ju huggen i sten. Ta chansen och funkar det av någon anledning inte, så har du iallafall lärt dig något och dessutom fått in pengar under tiden.

Henkkalexi skrev:Arbetsgivaren vill ha nytta av dig, och du vill ha nytta av jobbet. Det behöver inte stå i motsats till varandra. Det är inte riktigt så svartvitt som Frimodig beskriver det, för jag vet att min arbetsgivare är mån om min hälsa.

Och ingen anställning - särskilt inte en provanställning - är ju huggen i sten. Ta chansen och funkar det av någon anledning inte, så har du iallafall lärt dig något och dessutom fått in pengar under tiden.

Henkkalexi är inte arbetsgivare, han tittar på.

Jag försökte förklara hur du blir bedömd, bakom kulisserna och skitsnacket.

Lennart Frimodig

En del arbetsgivare kan man få intrycket att de är ute efter en polare snarare en anställd.

plåtmonster skrev:En del arbetsgivare kan man få intrycket att de är ute efter en polare snarare en anställd.

Joo, en del ensamföretagare eller småföretagare.

Att gå in i rollen som arbetsgivare är svårt som fan.

Andreas de Klerck har skrivit en bok, Att leda, som berättar om hur man hanterar den första chefspositionen. Han coachade oss chefer på förläggningarna i norduppland, han är holländare och anmärkningsvärt bra.

Men, henkkalexi vet bättre eftersom han aldrig varit arbetsgivare.

Det är lustigt hur sånt fungerar.

Lennart Frimodig

Hur stark förhandlingsposition man har är det avgörande för hur mycket man måste kompromissa när man skall få till ett avtal. Om man inte har arbete eller perfekt funktionshinderfritt CV så är ens position svag.

Jag är också arbetsgivare, och vet vad som krävs för att komma in på arbetsmarknaden som aspergare.