Lokatten skrev:Vill spärra en del av en sjukhusjournal kring en händelse som är mycket privat och som jag inte kan se som relevant att andra framtida vårdgivare kan ta del av.

Savanten Svante skrev:Jag tror man kan spärra journalen, eller inte spärra den, inte delar av den.

Om det finns uppgifter i patientjournalen som man inte vill ska vara tillgängliga för andra hos samma vårdgivare kan man begära att de spärras i en så kallad inre spärr. Det kan till exempel vara så att man inte vill att läkaren som behandlat ens hjärtbesvär ska få veta att man har sökt för hörselproblem. Då står det i journalen att det finns spärrade uppgifter. Man kan när som helst be vårdpersonalen ta bort spärren.

Man kan när som helst be vårdpersonalen ta bort spärren.

plåtmonster skrev:Eh, om vårdpersonalen kan ta bort spärren. Vad tjänar den då för syfte?

Man kan när som helst be vårdpersonalen ta bort spärren.

Om patienten inte vill att journaluppgifter ska göras tillgängliga för andra vårdgivare i Hälsoval Värmland (vårdcentralerna) genom sammanhållen journalföring har de rätt att motsätta dig detta.
Då kan patienten:

i första hand skriva på en blankett (är under utarbetande) vi besöket på den vårdenhet patienten önskar lista sig. Vårdenheten kontaktar sedan Michael Almqvist på landstingets IT-enhet som genomför spärrning i systemet CPS.

i andra hand kontakta hälsovalskansliet för information eller direkt sända in en skriftlig undertecknad blankett (under utarbetande) som patienten sänder in till Landstinget i Värmland, Hälsovalskansliet, Våxnäsgatan 5a, 653 40 Karlstad.

Eeira skrev:Enligt 1177 är det möjligt att spärra delar av journalen

Eeira skrev:Jag skulle inte tro att all vårdpersonal kan ta bort spärren, men man kan säkert be vem som helst så kontaktar de någon med behörighet.

plåtmonster skrev:Dock bör man inte spärra rent medicinska uppgifter som har betydelse för farmakologisk korsverkan.

Zima33 skrev:Jag läste på SLLs hemsida att man inte kan spärra läkemedelslistan.

”Jag får se saker som är direkt besvärande att känna till”, säger barnmorskan Annelie J:son Borg på Södersjukhuset. Hon tycker det är orimligt att så många personalgrupper på sjukhuset kan se patienternas alla diagnoser.

Som sista akutsjukhus anslöt sig Södersjukhuset till det sammanhållna journalsystemet i november 2011.

Barnmorskan Annelie J:son Borg arbetar administrativt med att koda behandlingar så att sjukhuset ska få rätt ersättning. Det innebär att hon sedan november gått igenom över 1 000 journaler.

– Jag kan förstå att en läkare som behandlar en patient behöver få se lite mer medicinska fakta. Men vi andra behöver inte få all denna information skriven på näsan.

– Redan har jag sett uppgifter om två stycken ytligt bekanta som varit här och fött barn. Sjukdomshistorik som inte angår mig, och som är obekväm för mig att känna till. De här personerna har ju ingen aning om att jag har sett allt det där.

Annelie J:son Borg behöver bara klicka på en flik som heter vårdkontakter så kommer det upp en lista över vilka vårdgivare patienten har besökt tidigare.

– Och den fliken kan vem som helst klicka på, det är inget konstigt. Jag måste gå den vägen för att komma in i betalsystemet och registrera besöket.

En annan aspekt som hon tycker är allvarlig är att en förälder inte kan spärra sitt barns journal.

– Det kan finnas känsliga uppgifter kring ett barn också. Hur informerar man föräldrarna om att det här kommer att ligga öppet för alla, och du har ingen möjlighet att göra något åt det. Jag kan tänka mig att man kanske inte säger så mycket, för det skulle bli ett ramaskri.

Du söker för en förkylning. Men din husläkare kan läsa om din abort, ditt alkoholmissbruk och dina besök på psykakuten. Nu väljer allt fler stockholmare att spärra sina journaler, visar uppgifter som DN tagit fram.

Sammanlagt drygt 200 vård­enheter – allt från sjukhus till vårdcentraler och logopeder – ingår nu i ett sammanhållet journalsystem i Stockholm där patientens alla journaler ingår. Det betyder att närmare 40 000 anställda i Stockholms läns landsting har åtkomst till dina journaler.

Det är inte bara läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som vid behov kan läsa journalerna, utan även administrativ personal.

Pontus Järlund, specialist i allmänmedicin på Liljeholmens vårdcentral, är kluven till den sammanhållna journalen.

– Flera gånger i veckan händer det att jag stänger ned översiktsbilden innan patienten kommer in, eftersom det kommit upp information som jag inte vill ska synas på skärmen när jag träffar en patient första gången.

Han konstaterar att han kan ha stor nytta av en sammanhållen journal, exempelvis för att se att patientens papper kommit fram till en viss sjukhusklinik, eller för att få veta exakt vilken typ av hjärtoperation som gjorts.

Så gör du för att spärra din sjukjournal
1. Ta kontakt med din vårdcentral eller sjukhusklinik och berätta att du vill att dina journaler ska spärras.
2. Spärren läggs då för all vård som bedrivits hos den vårdgivaren. Det går inte att spärra enbart enstaka journalanteckningar.
3. Kontrollera en tid senare att spärren är på plats.
4. I en nödsituation där det råder fara för ditt liv och din hälsa, och du inte kan ge information till dem som vårdar dig, kan spärren tas bort av sjukvården.

Alien skrev:funderar på hur jag ska spärra om jag inte vill att VC ska få veta att jag har AS. Men det kanske de redan vet.

milve skrev:Jag mejlade min husläkare och det tog 10 minuter sedan kom ett svar att det var spärrat.

Zima33 skrev:

milve skrev:Jag mejlade min husläkare och det tog 10 minuter sedan kom ett svar att det var spärrat.

De flesta kan nog inte maila sina läkare...

Kimmelie skrev:

Zima33 skrev:

milve skrev:Jag mejlade min husläkare och det tog 10 minuter sedan kom ett svar att det var spärrat.

De flesta kan nog inte maila sina läkare...

Ska man inte skicka in en pappersblankett, med namnunderskrift på?

Människor med skyddad identitet kan röjas i landstingets journalsystem. Var och när patienten ska besöka doktorn skrivs in, trots att 40.000 anställda kan gå in i systemet. Men nu ska rutinerna skärpas.

Cirka 4.500 personer i Stockholm lever med skyddad identitet. Deras privata uppgifter ska aldrig kunna nå obehöriga.

Men i det gemensamma journalsystemet Take Care finns det inget inbyggt skydd för den här gruppen. Det är upp till varje klinik och vårdcentral att säkra sekretessen. Något som inte fungerar, konstaterar landstingets revisorer i en rapport.