6. (Sex) Jag är man och tycker att det är önskvärt (Sex alltså! Till och med 666)

Alien skrev:Det finns trådar och omröstningar för allt!

http://www.aspergerforum.se/hur-stark-s ... 13129.html

http://www.aspergerforum.se/asexualitet-t9063.html

http://www.aspergerforum.se/vad-har-du- ... 11050.html

http://www.aspergerforum.se/sexuell-laggning-t5150.html

Faktiskt inte. Det finns ingen omröstning om kärlek utan sex. Alla är sexfixerade, precis som om detta alternativ inte skulle existera. Speciellt då som alternativet sex utan kärlek finns med.

rdos skrev:Vad är det meningen att undersökningen ska visa på? Att Jalakas ankedoter är sanna? Isf behövs åtminstone en kontrollgrupp eftersom vi inte har en susning om vad NTs anser om dessa svarsalternativ.

Själv anser jag att undersökningen är omöjlig att svara på.

Vad menar du med "anekdoter"?

Jag jämförde med Sarah Hendricks intervjuundersökning, som jag redan skrivit om. Citerar igen ur Sex, kärlek och Aspergers syndrom:

En övervägande andel [av de manliga aspergarna) ansåg att det inte är nödvändigt med kärlek. Sex är en rent fysisk akt helt separerad från känslor.
De neurotypiska kvinnorna tyckte tvärtom. Alla utom en ansåg att känslor är antingen nödvändiga eller önskvärda. Ingen av de fyra kvinnorna med AS tyckte att känslor är nödvändiga. Däremot ansåg två att känslor är önskvärda.

Sarah Hendricks intervjuade 67 personer: 36 män och 4 kvinnor med AS samt 27 NT-kvinnor som hade (haft) förhållande med aspergare.

Jag tyckte Hendricks studie visade på oväntat hög "saklighet". Eftersom även aspergare bör vara influerade av vår tids romantisering av den erotiska kärleken. Dessutom har jag en teori om att det också är biologiskt. Visserligen har den hane som sprider sin säd och sedan sticker sin väg chans att en viss avkomma överlever. Funkar för tigrar och björnar. Men om hannen stannar och ser till att ungarna får mat och skydd, så är det större chans att just de ungarna överlever, särskilt som det tar så lång tid innan människobarnen klarar sig själva. Alltså är kärleken en biologisk fördel, för att tänka biologistiskt.

Alien skrev:Jag jämförde med Sarah Hendricks intervjuundersökning, som jag redan skrivit om. Citerar igen ur Sex, kärlek och Aspergers syndrom:

En övervägande andel [av de manliga aspergarna) ansåg att det inte är nödvändigt med kärlek. Sex är en rent fysisk akt helt separerad från känslor.
De neurotypiska kvinnorna tyckte tvärtom. Alla utom en ansåg att känslor är antingen nödvändiga eller önskvärda. Ingen av de fyra kvinnorna med AS tyckte att känslor är nödvändiga. Däremot ansåg två att känslor är önskvärda.

Sarah Hendricks intervjuade 67 personer: 36 män och 4 kvinnor med AS samt 27 NT-kvinnor som hade (haft) förhållande med aspergare.

Jag tyckte Hendricks studie visade på oväntat hög "saklighet".

Den blir ändock missvisande genom att man får det att låta som om aspies typiskt föredrar sex utan känslor, när det är vanligare att de föredrar känslor utan sex (alt känslor utan sex ibland och sex utan känslor ibland).

Alien skrev:Eftersom även aspergare bör vara influerade av vår tids romantisering av den erotiska kärleken. Dessutom har jag en teori om att det också är biologiskt. Visserligen har den hane som sprider sin säd och sedan sticker sin väg chans att en viss avkomma överlever. Funkar för tigrar och björnar. Men om hannen stannar och ser till att ungarna får mat och skydd, så är det större chans att just de ungarna överlever, särskilt som det tar så lång tid innan människobarnen klarar sig själva. Alltså är kärleken en biologisk fördel, för att tänka biologistiskt.

Jo, men samtidigt så har NT kvinnor ofta ett nätverk omkring sig som hjälper till med barn, vilket säkert är skälet till att de är seriemonogama snarare än riktigt monogama. Som vi sett i andra diskussioner så föredrar aspies "vänner" av motsatta könet, vilket gör att aspie-kvinnor inte naturligt bildar nätverk med andra kvinnor.

6. Jag är man och tycker att det är önskvärt

helt klart önskvärt, men inte ett krav. det blir ju så mycket bättre ju mer känslor det finns med i spelet

Henkkalexi skrev:

kullan skrev:För mig skulle sex utan känslor vara som att äta pulversås utan vätska. Torftiigt och jävligt äckligt.

Du har ju aldrig knullat, så hur kan du veta det?
Och vad är det för känslor som man ska ha, tycker du?

Vad har det med saken att göra? Jag ser sex som en förlängning på den kärlek man delar med en partner man lever ihop med. Inget man har bara för att man är kåt. Då kan jag onanera istället.

AAA skrev:

Alien skrev:

ufo skrev:Frågan kan inte besvaras.
Kåthet är en känsla och hör definitivt till sex.
Avsky är också en känsla och hör definitivt inte till sex.

Det blir 5,6,7,8 för min del.

Nej, känslor är t ex:
Intresse
Förvåning
Rädsla
Glädje...

Fortplantningsdriften hör tydligen inte till de allra mest grundläggande drifterna, möjligen till "artöverlevnad".

Håller inte med... Maslow och "jag känner åtrå" tycker jag visar på att lust är en känsla. Kan jag känna något så är det ju per definition en känsla Till grundkänslorna brukar förvåning, äckel, rädsla, glädje, ilska och ledsamhet räknas (ungefär) för människor som upplever dem har samma ansiktsuttryck över hela världen. (Där är vi överens.)

I så fall kan ju hunger och törst också räknas till "känslor". Åtrå riktat till en speciell person kan ju vara förälskelse/passion, åtrå/kättja i allmänhet är en drift, vidhåller jag. Annars blir ju hela omröstningen meningslös. För övrigt anser jag att aspergare är experter på att smula sönder alla intressanta frågeställningar med ovidkommande invändningar.

Omöjligt att svara på.

Jag anser att känslor och sex hör ihop, naturligtvis, kåthet/attraktion/lust/åtrå är känslor man kan ha utan att vara kär.

Jag är kvinna och anser att det är nödvändigt.

Kärlek är en förutsättning för sex enligt min syn på saken.

Jag kan ha sex utan känslor eller ja det måste ju finnas någon form av känsla, men det är bara naturligt att man känner sig kåt när man har sex. Det är nödvändigt för mig men det är väl ingen som vill ha sex utan att vara kåt heller. Kärlekskänslor kan man ha utan att för den sakens skull vilja ha sex också.
Jag föredrar såklart en blandning av de båda och det är jag nog inte ensam om.

calima skrev:Omöjligt att svara på.

Jag anser att känslor och sex hör ihop, naturligtvis, kåthet/attraktion/lust/åtrå är känslor man kan ha utan att vara kär.

Utgångspunkten är givetvis att "känslor" betyder något kärleksliknande. Det förklarade jag redan i mitt startinlägg. Börjar man prata om att kåthet (jag föredrar det gammaldags ordet kättja) är en känsla, så smiter man från hela frågeställningen. Det är ju självklart att man parar sig när man är kåt, det behövs ingen omröstning om. (Det klarar vilken katt, hund, råtta etc som helt.) Det som påstods i boken var att just aspergare kunde dra ett en skarp gräns meellan sex och känslor.

Nu har jag ju inte motsvarande omröstning för NT, men det är ändå intressant att se om det är så vanligt bland aspergare.

Det kan vara en orsak till problem mellan (romantiska) NT-kvinnor och (oromantiska) AS-män.

En övervägande andel [av de manliga aspergarna) ansåg att det inte är nödvändigt med kärlek. Sex är en rent fysisk akt helt separerad från känslor. De neurotypiska kvinnorna tyckte tvärtom.

@ kullan: Betr sex utan kärlek så har det tydligen ett mervärde att ha sex med en annan random människa jämfört med sig själv. Kanske en djupt liggande instinkt, kanske fråga om bekräftelse.

Hade varit kul att se en jämförelse mellan NT-män och AS-män, och en mellan NT-kvinnor och AS-kvinnor.

Alien skrev:kanske fråga om bekräftelse

För många unga tjejer är det nog så. Jag skulle aldrig ha sex med någon för att få bekräftelse, tror instinkten spelar mer in där.

Sex och kärlek kan höra ihop men behöver inte det. Men om de inte gör det, känner jag mig som en trasmatta efteråt.