Svår situation uppstod hemma. Dotter med AS som är påväg in i tonåren. Med detta har hon haft tuffa perioder då hennes AS verkligen blommar ut. Både på ett bra sätt och på mindre bra sätt. I helgen blev det mindre bra.

Vid tidpunkt för nedsläckning av dator och sänggång, vilken vi kommit överens om tillsammans med BUP då hon har grava sömnsvårigheter, uppstod en konflikt. Och det gör det ju mellan mammor och tonåringar. Men hon sluter sig totalt och slutar fungera. Slutade med att jag fick klä av henne och bära henne till sängen. Hon hyperventilerar och går inte att nå. Detta beteende har hon haft ända sen barn. Då pressade jag henne i dessa lägen: Du kan sluta betee dig...bla bla bla vilket alltid slutade med att hon började slå huvudet i väggen tills hon blödde eller blev våldsam. Jag förstår så klart att jag bröt vad hon brinner mest för just den kvällen, DATORN! och det ska jag naturligtvis straffas för då jag är mamma och hon tonåring! Det är inget konstigt!

Men jag blir så orolig för hennes låsningar då hon stänger av helt. Hon kan vara "avstängd" i timmar. Inne i sig själv. Dagen efter sa hon till mig att det kändes som att hon hade behövt åka ambulans på natten. Helt klart ångest attack tänkte jag! Så vad göra? Ska jag gå in och klä av, tvinga att äta, tvinga att gå till skolan, var går gränsen? Jag förstår så klart att den är individ baserad. Gränsen alltså! Att den bara kan dras av henne. Hittils har hon aldrig signalerat att hon inte vill och vi har djup och rak relation. Jag vet att jag själv gärna ville att någon sög tag i mig och begränsade mig som barn och även idag som vuxen. Det kan vara skönt att få hjälp när djupet eller höjden suger för mycket! Och jag vet att AS inte går att generallisera och säga att så här är det för alla. Men jag tänker om det finns någon som har varit med om liknande situation...

Moderator Alien: Flyttade tråden till Bof från Övriga Aspergarfrågor. Delade också in texten i stycken, så den blir lättare att läsa.

ylvan skrev:Detta beteende har hon haft ända sen barn. Då pressade jag henne i dessa lägen: Du kan sluta betee dig...bla bla bla

Att säga sluta betee dig är det värsta du kan göra. Jag har minnen av att mina föräldrar sa till mig att sluta göra mig till och liknande, det kändes som att de inte tyckte om mig alls. Som att delarna av mig som hade känslor borde kastas bort. Gör inte det igen.

Annars vet jag inte, önskar att jag hade några råd att ge. Tycker det låter som en jobbig situation både för dig och din dotter.

Låter som att du avbröt i en aktivitet hon hadde svårt att ställa om från. Sedan kanske det tog hela natten att få den frustrationen ur systemet. Ett sätt kanske kan vara att ha rutiner. Men de rutinerna får ta hänsyn till hur hon fungerar samt vara fasta över tid. Är det högstadie eller gymnasienivå?, är hon intelligent?

Jag anser både du och din dotter ska vara flexibla, beroende på situation.

Ex. vad gjorde dottern när du stängde av datorn? Spelade hon något tidskrävande spel som exempelvis World of Warcraft och var mitt i en raidinstans förstår jag henne, då detta är väldigt tidskrävande. Är själv semi-harcore gamer i just WoW och kan säga att raider, speciellt på nya bossar är inget som tar 5 minuter o genomföra. Det kan ta timmar med att bara få ner en, vi dog väl i två veckor, ca. 100-150 ggr på samma boss innan vi fick ner Yor´Sahj HC 25man iaf. Eller på ett ungefär, 9 timmar minst på samma boss. Detta är just raiding och WoW och det finns många tidskrävande spel. Om hon gör något sådant tycker jag du ska vara flexibel.

Men var det en vanlig sketen chatt tycker jag du ska gå fram 5 minuter innan och säga nu får du säga hej då för nu ska du inte vara vid datorn mer. Du får anpassa lite efter vad din dotter gör.

Och bara för ni bestämt någon tid med BUP tycker jag du och din dotter kan tumma på den, både upp och ned ibland. Det viktiga är att du sätter gränser, men gränserna ska vara vettiga också. Gör man något tidskärvande i ett spel får du vänta lite mer tycker jag, annars blir det bara konflikter.

Och jag tycker du alltid ska säga till minst 10 minuter innan hon ska stänga av datorn om hon ex. chattar på Facebook, att nu får du säga hej då och stänga av datorn, Att bara gå på ger konflikter med. Även om din dotter vet om tiden så vet ju alla att när något är kul tappar man lätt bort klockan.

Sedan bör du inte vara så orolig om din dotter är helt inne i datorn. Minst tre ggr i veckan är jag onåbar i ca. 3½ timma när jag raidar med min guild. Då är det headsettet och ventrilon tillsammans med spelet som gäller. När man är intresserad av något som är kul kan man lätt hamna inne i det, speciellt med Asperger, och det bör du inte vara orolig för. Asperger är som du vet en sorts autism, och ett krterium är nästan att man är lite innesluten. Detta är helt normalt, och låt henne välja om hon vill ha kontakt eller ej.

Hon tänker annorlunda än du, dels pga. sitt funktionshinder, dels pga. ålder och kontakt är väldigt individbaserat. Dessutom, föräldrar hos tonåringar är inget av det mest positiva man vet om, du var med säkerhet likadan. Eller var din mor och far de bästa du visste om med deras regler när du var i tonåren, de var då iaf. inte mina. Att begränsa sin kontakt med föräldrar och vuxenvärlden gör nog de flesta hormonstinnande tonåringar.

Men viktigast är:
1) Om det är tidskrävande, ha tålamod. Tvinga henne inte stänga av utan att veta vad hon gör.
2) Säg till 15 eller 10 minuter innan hon ska stänga av så hon hinner säga hej då.
3) Låt henne vara lite extra ibland, mot att hon stänger av tidigare nästa dag. Om hon gjort skolarbete och så, kan hon dock få sitta lite extra.
4) Att vara vid datorn och vara helt inne i den är helt normalt, alla ungdomar är det, Aspergare speciellt och inget att vara orolig för. Jag snittar minst 6-7 timmar per dag, och jag mår bra för det.
5) Sätt dig in i vad hon gör, då kan både du och hon bygga upp en förståelse för varandra. Var inte stenhård på minuterna.

Ja hon är intelligent! Och hon är helt med på att vi måste ha rutiner! hon vet att det är enda sättet att få vardagen att fungera! Tack och lov har vi fått en mycket bra kontakt på BUP som också verkar som ett stöd.

Och nej jag säger inte åt henne att sluta bete sig nu! Blev en klarhet när vi fick diagnos. Jag kan ju se tilbaka och förstå hur illa jag har gjort henne tidigare. Jag skulle aldrig säga så idag! Vi pratar mycket om hennes AS fast hon vill inte benämna det vid just det. Vi pratar om hennes svårigheter och styrkor på ett annat mer konstruktivt sätt idag. Jag har försökt närma mig namnet...Asperger men hon vill inte gå in i den diskussionen alls. Jag har köpt massor av böcker och frågade henne vid ett tillfälle om hon läst en av de böcker jag köpt till henne om AS. Då tittade hon på mig som om jag var dum i huvudet och sa NEJ samt Och det tänker jag inte göra heller! Då jag frågade varför svarde hon, Men mamma! Jag har Asperger! Tycker du att jag ska gå omkring och tänka på att andas varje sekund också! Så ja! Hon är intelligent! Och mycket vis och klok! En av världens bästa människor!

marxisten skrev:Jag anser både du och din dotter ska vara flexibla, beroende på situation.

Ex. vad gjorde dottern när du stängde av datorn? Spelade hon något tidskrävande spel som exempelvis World of Warcraft och var mitt i en raidinstans förstår jag henne, då detta är väldigt tidskrävande. Är själv semi-harcore gamer i just WoW och kan säga att raider, speciellt på nya bossar är inget som tar 5 minuter o genomföra. Det kan ta timmar med att bara få ner en, vi dog väl i två veckor, ca. 100-150 ggr på samma boss innan vi fick ner Yor´Sahj HC 25man iaf. Eller på ett ungefär, 9 timmar minst på samma boss. Detta är just raiding och WoW och det finns många tidskrävande spel. Om hon gör något sådant tycker jag du ska vara flexibel.

Men var det en vanlig sketen chatt tycker jag du ska gå fram 5 minuter innan och säga nu får du säga hej då för nu ska du inte vara vid datorn mer. Du får anpassa lite efter vad din dotter gör.

Och bara för ni bestämt någon tid med BUP tycker jag du och din dotter kan tumma på den, både upp och ned ibland. Det viktiga är att du sätter gränser, men gränserna ska vara vettiga också. Gör man något tidskärvande i ett spel får du vänta lite mer tycker jag, annars blir det bara konflikter.

Och jag tycker du alltid ska säga till minst 10 minuter innan hon ska stänga av datorn om hon ex. chattar på Facebook, att nu får du säga hej då och stänga av datorn, Att bara gå på ger konflikter med. Även om din dotter vet om tiden så vet ju alla att när något är kul tappar man lätt bort klockan.

Sedan bör du inte vara så orolig om din dotter är helt inne i datorn. Minst tre ggr i veckan är jag onåbar i ca. 3½ timma när jag raidar med min guild. Då är det headsettet och ventrilon tillsammans med spelet som gäller. När man är intresserad av något som är kul kan man lätt hamna inne i det, speciellt med Asperger, och det bör du inte vara orlig för.

Men viktigast är:
1) Om det är tidskrävande, ha tålamod. Tvinga henne inte stänga av utan att veta vad hon gör.
2) Säg till 15 eller 10 minuter innan hon ska stänga av så hon hinner säga hej då.
3) Låt henne vara lite extra ibland, mot att hon stänger av tidigare nästa dag. Om hon gjort skolarbete och så, kan hon dock få sitta lite extra.
4) Att vara vid datorn och vara helt inne i den är helt normalt, alla ungdomar är det, Aspergare speciellt och inget att vara orolig för. Jag snittar minst 6-7 timmar per dag, och jag mår bra för det.
5) Sätt dig in i vad hon gör, då kan bvåde du och hon bygga upp en förståelse för varandra. Var inte stenhård på minuterna.

Ja absolut är jag med på din linje! Skulle aldrig falla mig in och bryta något som hon var mitt i. Nu var jag in vid 3 tillfällen och sa till. Jag lät henne även avsluta det hon höll på med! Har stor respekt för FLOW!

Och visst kan man tumma på regler vilket vi också gjorde denna kväll till viss del.
Och hon är helt onåbar i sin datorvärld men när jag säger att hon blir avstängd menar jag utanför dator världen. Att hon utan att fokusera på något försvinner in i sig själv. Blir bara en kropp! Ofta kryper hon undan någonstans på govlet. Under ett bord, bakom någon möbel eller liknande! I fosterställning. Och det sker när det varit mycket nytt, avbrott, höga orimliga krav från ex skolan eller liknande, kalas, fester osv.
Men att vara med henne i det hon gör och intresserad är absolut ett bra tips och något jag strävar efter.

Tack för så många goda råd! Toppen!

ylvan skrev:Jag har köpt massor av böcker och frågade henne vid ett tillfälle om hon läst en av de böcker jag köpt till henne om AS. Då tittade hon på mig som om jag var dum i huvudet och sa NEJ samt Och det tänker jag inte göra heller!

Förstår henne lite faktiskt. Förmodligen har hon mer insikt än du anar om sitt funktionshinder, utan att läsa en massa böcker om det eller diskutera det. Dessutom, som det låter innan så är hon mycket på nätet, så om hon vill veta något om Asperger googlar hon nog upp det. Att köpa böcker om det tror jag är fel väg att gå. Du tänker väl, men det kanske inte slår rätt ut.

Om min mor köpte böcker om det skulle inte jag heller läsa dem. Jag har tillräckligt med självinsikt utan att se det på papper, dessutom så kan jag söka reda på den sorts fakta själv.

ylvan skrev:Att hon utan att fokusera på något försvinner in i sig själv. Blir bara en kropp! Ofta kryper hon undan någonstans på govlet. Under ett bord, bakom någon möbel eller liknande! I fosterställning. Och det sker när det varit mycket nytt, avbrott, höga orimliga krav från ex skolan eller liknande, kalas, fester osv.

Det är därför det kallas för ett funktionshinder i autismspektrumet.

Och att det sker vid sådana specifika tillfällen är en form av stresshantering.

Kan ni inte bestämma att vid en viss tid varje kväll så stängs internet av oavsett vad, så kan du ha det lite friare på helgen med det.
Så kan du även ha en tid 20 min efter internet stängs ner där hon kan avsluta och lägga undan/gå ifrån datorn.
Diskutera en sådan plan med henne så hon vet vad som händer, det är inte bra om du bara gör det utan att ha förvarnat.

ylvan skrev:mycket nytt, avbrott, höga orimliga krav från ex skolan eller liknande, kalas, fester osv.

Minska mängden av detta så kanske det blir lugnare?

Apropå böckerna om AS. Hon läser om hon kan se användning för innehållet, inte annars. Snarare har hon säkert mer användning av en bok om hur NT människor fungerar. Dessutom hatar barn och tonåringar att bli pådyvlade saker hur bra dom än är från föräldrarna.
Dock kan en bok ge viss orientering och sätta ord på hur hon fungerar. Fast där har nog Svenska wikipedia en effektivare sammanfattning.

plåtmonster skrev:Snarare har hon säkert mer användning av en bok om hur NT människor fungerar.

En bok jag själv skulle vilja läsa. Finns det någon? Och då menar jag inte vanliga psykologiböcker.

"Så funkar de!!"
Handbok om NT för undrande NPF'are.

calima skrev:En bok jag själv skulle vilja läsa. Finns det någon? Och då menar jag inte vanliga psykologiböcker.

"Så funkar de!!"
Handbok om NT för undrande NPF'are.

Den vore perfekt!

Det var nog ej Calima som skrev det..

Corpse Bride skrev:Kan ni inte bestämma att vid en viss tid varje kväll så stängs internet av oavsett vad, så kan du ha det lite friare på helgen med det.

Nahh, så hårt tror jag inte på. Det kan faktiskt vara något hon gör på datorn som tar tid. Jag vet inte. Hon kanske bara är en sån som är å chattar på Facebook, då kan man sluta när som helst. Men hon kan lika väl spela online spel som man inte bara kan spara och avsluta, och att bara "rycka pluggen" då är ju vansinnigt, då ber man om gräl, eller kanske hon kollar på film, och de är ju samma sak där. Så jag tror det beror på vad man gör. Men man ska vara tydligt dock.

Har ni provat "nedtrappningsalaram" eller timstock?

Jag brukar ha ett alarm som piper en kvart innan jag måst sluta med något, som jag helt enkelt kallar "Aktivitet slut om en kvart".

Timstocken är också bra, om hon har svårt att märka hur tiden går. Har hon den framför sig vid datorn så kanske hon lättare kan "se" tiden.

Minska också på sociala aktiviteter... Förstår mycket väl om du vill att hon ska delta, men risken är att hon får intryckshärdsmälta och helt enkelt bryter ihop.

Det är viktigt att understryka att även om hon har roligt/ser ut att ha roligt av sociala aktiviteter, så kan hon lätt få en rejäl "baksmälla" av det. Det tog åratal för mig och min sambo att luska ut varför jag blev lika slut av roliga som jobbiga saker, så nu kan jag acceptera mer att socialt umgänge kostar mer än vad det smakar.

Din dotter kanske redan är dödstrött efter skoldagen och skolveckan, och alla andra sociala aktiviteter med familjen eller vänner/bekanta blir bara jobbigt för henne.

Vi med AS och/eller ADHD/ADD kan ta mycket längre tid på oss att smälta intryck och stressa ner. Vi får ofta lägga ut med mer energi för allt, jämfört med en NT-person och då blir de sociala aktiviteterna ungefär lika roligt som att jobba gratis...

Kedjetäcke kan jag rekommendera mot sömnproblem... Det verkar hjälpa många av oss med NPF att slappna av, somna lugnare och få bättre sömnkvalitet.

http://www.hi.se/kognitionsportal/produ ... ityp=behov

Henkkalexi skrev:Det är viktigt att understryka att även om hon har roligt/ser ut att ha roligt av sociala aktiviteter, så kan hon lätt få en rejäl "baksmälla" av det. Det tog åratal för mig och min sambo att luska ut varför jag blev lika slut av roliga som jobbiga saker, så nu kan jag acceptera mer att socialt umgänge kostar mer än vad det smakar.

Det där är jätteviktigt och kan inte nog poängteras.
Det har tagit mig åtskilliga åt att förstå att tom att ha roligt kostar på.

"Social baksmälla" är ett jättebra uttryck.

Jag har faktiskt ryckt ur internet för en av mina döttrar. Hon är 16 år och har diagnos högfungerande autism.

Det var när jag hade hållit på kväll efter kväll i över en månad och sagt till henne att det var dags att stänga av men inget hände och tiden bara flöt iväg trots att jag sade till flera gånger.

Hon spelar inte spel på datorn utan hon brukar titta på avsnitt av anime eller såpor, samt skriva på berättelser och/eller vara i något ritprogram. Hon har/hade tillåtelse att titta färdigt på det avsnitt hon tittade på när jag sade till. Avsnitten brukar vara 20-25 minuter långa.

När jag upptäckt för xxte gången att hon inte stängt av när ett avsnitt var klart utan fortsatt till nästa så talade jag om, flera gånger från två-tre dagar innan, att från och med den och den tiden den och den dagen kommer jag att stänga av internet och så gjorde jag det. Jag var också mycket tydligt med varför jag valde att göra som jag gjorde. (Hon var nästan omöjlig att väcka på morgonen då hon sovit för lite.)
Glad var hon ju inte, men hon accepterade.

Efter en vecka med att jag stängde av internet en bestämd tid varje vardag så omförhandlade vi eftersom hon påpekade att hon behöver få lyssna på musik när hon ska somna, det hjälper henne att komma till ro och musiken fanns ju på datorn i någon spellista hon gjort på någon sajt. Nu lyssnar hon när jag säger att det är dags att stänga av avsnitt, rit- och skrivprogram (oftast inte förrän jag säger till tredje gången, men det tycker jag är acceptabelt). Det innebär att hon för det mesta har släckt lampan och ligger och lyssnar på musik innan den tiden som jag tidigare knäppte av internet på.

Det kanske låter bryskt att göra som jag gjorde men jag är nog ändå rätt mjuk i tonen när jag förklarar och sätter gränser, den något bryska metoden till trots.

Därmed inte sagt att detta skulle fungera för er, ylvan. Jag ville bara visa att det finns andra med liknande problem och berätta hur vi löste det på ett sätt som är en fungerande kompromiss.

Henkkalexi skrev:Minska också på sociala aktiviteter... Förstår mycket väl om du vill att hon ska delta, men risken är att hon får intryckshärdsmälta och helt enkelt bryter ihop.

Faktum är att iaf. för mig är datorn och då i stor grad chatt och MMORPG-spel (Massive Multiplayer Online Role Playing Game) som exempelvis World of Warcraft ett sätt för mig att vara social. Så hennes behov av datorn kan ha en social betydelse. Så jag tycker man inte bör vara så orolig för det. Det är bättre hon får utlopp för sitt "behov" av social kontakt virtuellt än inte alls. Datorn kan många gånger vara ett hjälpmedel för folk med våra svårigheter tror jag. Vi med asperger är ofta tillbaka dragna och inte särskilt sociala av oss, oavsett dator eller inte, och tvinga på någon social kontakt kan bli väldigt knasigt. Vad datorn kan göra för oss är att ge utlopp för den sociala biten utan att behöva visuell kontakt, vi får det med virtuell istället, vilket är mindre påfrestande för mig iaf. Detta bör du prata med din dotter om. Varför är hon vid datorn, vad gör hon och vad är det som är kul. Är det chatt och MMO-spel så är det faktiskt positivt många gånger, då det ger upphov till social kontakt. Kan tom. vara bra i utvecklingen.

Och vad gör hon när ni stänger av datorn? Somnar hon, gör hon läxor eller glor hon bara på TV? Om hon bara kollar på TV så är det ju bättre hon är vid datorn, där kan hon ju få kontakt med andra iaf. och dessutom så tänker man mer och använder hjärnan mer oavsett vad man gör vid datorn än när man kollar på TV.

Jag tycker att du bör uppmuntra henne att chatta, spela online spel och sånt som gör att hon får kontakt med folk. För i många spel så är snacket med andra, uppnå saker gemensamt en stor del, och datorn kan vara en väldigt social sak i livet.

wuwei skrev:När jag upptäckt för xxte gången att hon inte stängt av när ett avsnitt var klart utan fortsatt till nästa så talade jag om, flera gånger från två-tre dagar innan, att från och med den och den tiden den och den dagen kommer jag att stänga av internet och så gjorde jag det. Jag var också mycket tydligt med varför jag valde att göra som jag gjorde.

Varför stänga av det helt? Sätt på föräldrar kontrollen som finns inbyggt istället. Sätt så det stänger automatiskt klockan 21:00 exempelvis. Ska man vara inne längre måste man nyttja en kod, eller vara inloggad som admin på datorn om ni har flera användarkonton. Koden/adminkontot har endast de vuxna i familjen. Då stänger datorn 21:00, sen kan ni bestämma om hon får vara inne 10 minuter till eller inte.

wuwei skrev:Det kanske låter bryskt att göra som jag gjorde men jag är nog ändå rätt mjuk i tonen när jag förklarar och sätter gränser, den något bryska metoden till trots.

JAg tycker inte det är bryskt. Det är ett sätt att hålla sig inom givna ramar och gör man inte det får man ta konskvenserna av det.

Jag har gjort samma sak (HFA tonårsgrabb).

Vi var ense om att internetsurfande/spelande skulle avslutas 22.00 och det funkade fint ett tag. När han började slira gällande tiden och det snarare blev regel än undantag att klockan närmade sig 23 tog vi ett litet möte där vi gick igenom överrenskommelsen igen och konsekvenserna om han inte skärpte sig.
Det gjorde han inte. Så jag varnade tre dagar innan uppkopplingen rykte och flera gånger om dagen.
Jag släckte ner hans uppkoppling prick 22.00 och han blev naturligtvis inte glad. Men han är smart och logisk och accepterar att regelbrott ger konsekvenser.

Vi tog också en omförhandling där han själv fick ge förslag på rutiner som kunde underlätta för honom. Som att jag säger till när klockan är 21 och liknande.

Han ser gärna ett eller två avsnitt ur någon kommediserie innan han somnar, liggande i sängen då, vilket har gjort att det har blivit lättare att strunta i att surfa/spela. Han har liksom något att se framemot när nätet släcks ner. "skilsmässan" blir mindre plågsam ...

Kan Ts inte ta en diskussion med dottern och prata om vad som är rimligt? Och vilken hjälp/vilket stöd som kan vara bra?

calima skrev:Han ser gärna ett eller två avsnitt ur någon kommediserie innan han somnar, liggande i sängen då, vilket har gjort att det har blivit lättare att strunta i att surfa/spela

Vad är bättre med TV än datorn då?

Spel och surf lär man sig något på iaf. och får dessutom social kontakt. Vad lär man sig av en komediserie med svensk text?

marxisten skrev:Vad är bättre med TV än datorn då?

Hjärnan bombaderas inte av intryck i lika hög grad av Family Guy som av WoW.
Han spelar alla andra lediga timmar och behöver varva ner innan han somnar.

Jag skiter fullständigt i vad som anses fel eller rätt i sammanhanget. Att se något nonsens betonat får honom avslappnad och det räcker för oss.

Dessutom signalerar slutet av avsnittet att det är dags att sova, hjärnan ställer in sig på det. Lite av Pavlovs hundar skulle jag tro.

För övrig ser han aldrig något med svensk text.