Kostymhippie skrev:Har försökt leta efter den omtalade bdsm-tråden men hittar inte den.

Hittade en post130724.html?hilit Vet icke om det är den som åsyftas dock.

Skulle ju återkomma här när jag fått lite svar från kompisar på Darkside.
Har fått svaret från två kompisar, båda dominanta och med stor kännedom om asperger, att det kan funka riktigt bra att leva i en bdsm-relation som aspie. Det handlar om att kommunicera rakt och ärligt och vara väldigt tydlig med vad man gillar och inte gillar, samt säga till i god tid - ofta kan ju situationer uppstå där det kan vara för sent att backa ur när man nått gränsen. Och att det skulle vara ett misslyckande att använda stoppord är nonsens, dom finns ju där som en säkerhet ifall det går åt skogen med lekandet.

Har själv kommit fram till att det som gör att jag tycker bdsm är mer lämpligt än vaniljrelationer för mej som aspie är att kommunikationsbiten ofta är mer uttalad, båda parter måste kommunicera tydligt med varandra i bdsm, oavsett om det är 24/7 eller tillfällig session medan denna typ av kommunikation i vaniljrelationer ofta förutsätts ske spontant och på mer subtila sätt. Men det där är ju lika individuellt vad man gillar eller inte inom npf som inom nt.

Ja, när det gäller regler och tydlighet så är dyl relationer föredömliga ur AS-synpunkt eftersom de förutsätter att man gör klara överenskommelser och är öppen med preferenser, krav och önskemål redan från början. Där har vaniljvärlden en hel del att lära. Tyvärr förutsätter ju BDSM-relation att man har den läggningen och det verkar fortfarande vara relativt ovanligt.

Iridia skrev:Ja, när det gäller regler och tydlighet så är dyl relationer föredömliga ur AS-synpunkt eftersom de förutsätter att man gör klara överenskommelser och är öppen med preferenser, krav och önskemål redan från början. Där har vaniljvärlden en hel del att lära. Tyvärr förutsätter ju BDSM-relation att man har den läggningen och det verkar fortfarande vara relativt ovanligt.

Men det är ju en självklarhet i en vaniljrelation att man har sex ömsesidigt. Inga som helst konstigheter. Där säger man ju också vad man gillar och inte gillar. Inget kan ske utan den andra partners vilja för då blir det ju våldtäkt.

Iridia skrev:... klara överenskommelser och är öppen med preferenser, krav och önskemål redan från början.

Jag hoppas innerligt att det gäller alla typer av sex?

slackern skrev:Men det är ju en självklarhet i en vaniljrelation att man har sex ömsesidigt. Inga som helst konstigheter. Där säger man ju också vad man gillar och inte gillar. Inget kan ske utan den andra partners vilja för då blir det ju våldtäkt.

Visst!!

Men men många inom BDSM jag mött tror upprikitgt att ömsesidigehet, kommunikation och öppenhet är förbehållet just bdsm.
De har annammat det självklara och upphöjt det till "egen" norm ...

Men det är ju för att ömsesidig kommunikation ses som så självklart i en vaniljrelation att man inte ens behöver prata om den typen av relationer inte funkar för mej. I bdsm är det såpass viktigt att man MÅSTE prata om det, medan i vaniljrelationer är det väldigt enkelt att bara hävda att detta ska finnas där per automatik och därför behöver man inte prata om liknande saker om det inte uppstår ett konkret problem.

Kostymhippie skrev:Men det är ju för att ömsesidig kommunikation ses som så självklart i en vaniljrelation att man inte ens behöver prata om den typen av relationer inte funkar för mej. I bdsm är det såpass viktigt att man MÅSTE prata om det, medan i vaniljrelationer är det väldigt enkelt att bara hävda att detta ska finnas där per automatik och därför behöver man inte prata om liknande saker om det inte uppstår ett konkret problem.

Men du märker ju om du gör fel i en vaniljrelation. Försöker du stoppa in den i tvåan och inte tjejen känner för det lär du ju ganska omgående märka att hon inte är med på noterna. Det skulle väll till och med en utvecklingsstörd klara av?

slackern skrev:Men du märker ju om du gör fel i en vaniljrelation. Försöker du stoppa in den i tvåan och inte tjejen känner för det lär du ju ganska omgående märka att hon inte är med på noterna. Det skulle väll till och med en utvecklingsstörd klara av?

+1
Sen är det ganska vanligt att man pratar öppet om allt oavsett vad man har för sorts sexliv skulle jag ju säga.

Är man aspie, eller är man NT ?

Tvetydighet där.

calima skrev:

Iridia skrev:... klara överenskommelser och är öppen med preferenser, krav och önskemål redan från början.

Jag hoppas innerligt att det gäller alla typer av sex?

slackern skrev:Men det är ju en självklarhet i en vaniljrelation att man har sex ömsesidigt. Inga som helst konstigheter. Där säger man ju också vad man gillar och inte gillar. Inget kan ske utan den andra partners vilja för då blir det ju våldtäkt.

Visst!!

Men men många inom BDSM jag mött tror upprikitgt att ömsesidigehet, kommunikation och öppenhet är förbehållet just bdsm.
De har annammat det självklara och upphöjt det till "egen" norm ...

Jag vet inte vilken planet du kommer från, eller om saker ändrats de allra sista åren, men normalt brukar det gå till så att man blir attraherad av någon, flörtar ett tag, träffas några ggr och sen om man har tur så är man plötsligt ihop. Detta helt utan några verbala överenskommelser. (Undantag om man träffas via dejtingsajt. Eller ibland om det är aspergare som träffas.)

Samma sak när man hamnar i säng. För det brukar också vara något som bara händer när attraktionen blir för stark. Utan att det nödvändigtvis behöver uttalas. Inte tal om någon våldtäkt utan det märker man ju om den andra är med på noterna. Det är väl egentligen bara om man har några särskilda behov eller begränsningar som det kan vara läge att kommunicera dessa i tid, men annars märker man ju rätt snabbt om man är kompatibla eller ej.

Sen kanske man vill flytta ihop. Detta brukar väl också ske utan andra överenskommelser än det rent praktiska om var man ska bo o dyl. Vem som ska göra vad brukar också ge sig självt och diskuteras väl bara om något skulle bli ett problem?

Eller?

calima skrev:Men men många inom BDSM jag mött tror upprikitgt att ömsesidigehet, kommunikation och öppenhet är förbehållet just bdsm.

Skillnaden är kanske att dessa klargör på förhand vad som är okej, mer än att göra det på vägen så att säga. Att man klargör vad ett nja, och ett nej samt andra saker signaleras. Ömsesidighet eftersom den undergivne inte kan skjuta bort eller kanske ens säga till, kommunikation för att det kan vara svårt att tolka i en upphetsad situation, öppenhet för att det påverkar så intensivt att det inte finns något mentalt gömsle att det är viktigt att det blir rätt?

Corpse Bride skrev:

slackern skrev:Men du märker ju om du gör fel i en vaniljrelation. Försöker du stoppa in den i tvåan och inte tjejen känner för det lär du ju ganska omgående märka att hon inte är med på noterna. Det skulle väll till och med en utvecklingsstörd klara av?

+1
Sen är det ganska vanligt att man pratar öppet om allt oavsett vad man har för sorts sexliv skulle jag ju säga.

I bästa fall. Kanske allt fler, men jag är inte säker. "Ökad öppenhet" kan också betyda att man tror man måste gå med på saker (och kanske inte kan kräva vissa andra) bara för att det ska vara så. Fast många blir väl säkrare med åren, om inte annat. Och om de inte blir brända först. Det finns nog inte mycket där så mycket vilsenhet med sig själv eller i kommunikationen eller så mycket obearbetat kommer fram som i och runt sex. Hos många.

Iridia skrev:

calima skrev:

Iridia skrev:... klara överenskommelser och är öppen med preferenser, krav och önskemål redan från början.

Jag hoppas innerligt att det gäller alla typer av sex?

slackern skrev:Men det är ju en självklarhet i en vaniljrelation att man har sex ömsesidigt. Inga som helst konstigheter. Där säger man ju också vad man gillar och inte gillar. Inget kan ske utan den andra partners vilja för då blir det ju våldtäkt.

Visst!!

Men men många inom BDSM jag mött tror upprikitgt att ömsesidigehet, kommunikation och öppenhet är förbehållet just bdsm.
De har annammat det självklara och upphöjt det till "egen" norm ...

Jag vet inte vilken planet du kommer från, eller om saker ändrats de allra sista åren, men normalt brukar det gå till så att man blir attraherad av någon, flörtar ett tag, träffas några ggr och sen om man har tur så är man plötsligt ihop. Detta helt utan några verbala överenskommelser. (Undantag om man träffas via dejtingsajt. Eller ibland om det är aspergare som träffas.)

Samma sak när man hamnar i säng. För det brukar också vara något som bara händer när attraktionen blir för stark. Utan att det nödvändigtvis behöver uttalas. Inte tal om någon våldtäkt utan det märker man ju om den andra är med på noterna. Det är väl egentligen bara om man har några särskilda behov eller begränsningar som det kan vara läge att kommunicera dessa i tid, men annars märker man ju rätt snabbt om man är kompatibla eller ej.

Sen kanske man vill flytta ihop. Detta brukar väl också ske utan andra överenskommelser än det rent praktiska om var man ska bo o dyl. Vem som ska göra vad brukar också ge sig självt och diskuteras väl bara om något skulle bli ett problem?
Eller?

Så ni vill påstå att du aldrig har sagt till en karl i sängen vad du gillar att han gör med er? Och ni har sagt vad ni inte gillar att göra? Självfallet vet jag hur det går till när man är tillsammans med någon eller att jag är intresserad utav någon så helt plötsligt blir man intim utan att ha planerat det.

Men vad jag menar är att man märker ju vad bägge gillar och inte gillar missuppfattar man dom signalerna så måste man ju vara psykopat. Till och med en utvecklingstörd skulle fatta dom signalerna.

plåtmonster skrev:

calima skrev:Men men många inom BDSM jag mött tror upprikitgt att ömsesidigehet, kommunikation och öppenhet är förbehållet just bdsm.

Skillnaden är kanske att dessa klargör på förhand vad som är okej, mer än att göra det på vägen så att säga. Att man klargör vad ett nja, och ett nej samt andra saker signaleras. Ömsesidighet eftersom den undergivne inte kan skjuta bort eller kanske ens säga till, kommunikation för att det kan vara svårt att tolka i en upphetsad situation, öppenhet för att det påverkar så intensivt att det inte finns något mentalt gömsle att det är viktigt att det blir rätt?

Just precis. Därmed inte sagt att andra aldrig kommunicerar rakt, men eftersom man kommunicerar med kroppspråk och mycket är underförstått så behövs det oftast inte.

Och när man är ung och kär är man ofta är ännu mindre benägen att tala om önskemål eller behov, än mindre ställa några krav, inte ens på kondom. Såvida inte detta också ändrat sig de senaste åren?

Psst, ditt citat blev fel, tror du hinner ändra.

Är förvånad att folk är så oförsiktig med sex utan kondom. Det är ju som rysk roulette. Apropå ämnet så är det väl så att man gör klart det som annars är underförstått. Vilket säkert var en av trådskaparens poänger.

Hann ej ändra, får hoppas någon modd fixar det.

slackern skrev:Så ni vill påstå att du aldrig har sagt till en karl i sängen vad du gillar att han gör med er? Och ni har sagt vad ni inte gillar att göra? Självfallet vet jag hur det går till när man är tillsammans med någon eller att jag är intresserad utav någon så helt plötsligt blir man intim utan att ha planerat det.

Jag hoppas det inte är mig du säger "ni" till. Jag är bara en person och kan bara tala för mig själv.

Jo, jag har (varit tvungen att) kommunicera mina önskemål verbalt eftersom jag hade en viss läggning när jag var yngre. Tyvärr tog det rätt många år innan jag fattade att det kan vara lämpligt att ta reda på om den andre är med på noterna innan man blivit ihop, så det blev en del trial-and-error (mest error). Fanns ingen sådan kultur och inga regler som jag kände till på den tiden. Sedan jag blev mer vanilj har det varit betydligt enklare.

Men vad jag menar är att man märker ju vad bägge gillar och inte gillar missuppfattar man dom signalerna så måste man ju vara psykopat. Till och med en utvecklingstörd skulle fatta dom signalerna.

Ja, det är ju precis vad jag menar också. Men i BDSM så är det ofta en del av spelet och själva poängen att "inte gilla" vissa saker, så därför är det viktigt att ha tydliga överenskommelser innan, som normalt inte behövs i vanliga vaniljrelationer.

Fast vissa saker kan man ju önska efteråt att man hade tagit reda på, diskuterat eller kommit överens om innan. Kvinnor är ju notoriskt dåliga på att ställa krav i relationer, särskilt när det gäller det ekonomiska. Kanske mjuka/osäkra män också.

Ni har alla en poäng i det ni skriver ang. ömsesidighet i sex och relationer.
Men det fungerar inte i praktiken för mej som synskadad aspie. Jag har ingen, eller åtminstone väldigt liten, möjlighet att SE när något håller på att gå fel, kan se starka känslor på folk jag står väldigt nära men det är allt.
Jag måste alltså lita till att partnern säger att det är fel, och den outtalade ömsesidighet som ofta förutsätts i en vaniljrelation blir då extremt svår.

Tror det blir lite "Systematic bias", då om man är blind så är det klart att man kanske föredrar ett mer strukturellt klargörande kommunikationssätt.

1) Knulla inte runt.

2) Var lite sjysst ibland.

Kostymhippie skrev:Att den ena parten blir deppig under resans gång är smällar man får ta, det finns alltid risker med allt. Självklart stannar man och försöker hjälpa sin partner så gott man kan, eller om man inte kan försöker man hjälpa sin partner till proffshjälp som känns bra för partnern. Detta förutsatt att känslorna finns kvar förstås. Det jag menar med "problem med sej själv" är permanenta problem som man inte avser att åtgärda därför att man är övertygad om att det inte går eller att man inte orkar fixa till det.

Din synskada, är den ett permanent problem som inte går att åtgärda? Tror jag har förstått att den är det.

Då måste alltså din kvinna acceptera det? Men du själv vill inte ha någon med permanenta problem.
Hoppsan! Du tänkte visst inte på det!

Hon måste ju inte vara i relationen. Om hon är nöjd med det så är det väl hennes sak.

Iridia skrev:Hon måste ju inte vara i relationen. Om hon är nöjd med det så är det väl hennes sak.

Förstår inte vad du menar.

Har tänkt lite nu

Självklart är det hennes sak om hon accepterar sin partners permanenta svagheter. Kanske hon också då förväntar sig samma fina gest av honom?
Om jag förstått Kostymhippie rätt är han urbota trött på kvinnor med problem, men har nog en hel del själv. Dessutom det han säger sig inte acceptera - permanenta problem alltså, både synskada och AS.

Det man begär av andra i ett förhållande tycker jag man ska kunna leverera själv.

Synskadan går inte att åtgärda, det är riktigt.
Min tjej har problem med ryggen som inte går att åtgärda - helt OK för mej.

Men psykiska problem såsom panikångest, depression m.m går nästan alltid att bota eller i alla fall förbättra till en nivå så det inte stör vardagslivet.