plåtmonster skrev:Hurvida man kan sätta sig in i den andres sätt att fungera är nog inviduellt. Men personer med AS upplever jag har större variation i sättet att vara.
Personligen skulle en docka aldrig ge någon tillfredsställelse. Människor har interaktion på flera nivåer och framförallt medveten personlig respons.
Gimp har jag uppfattat som ett sätt att leka där den ena blir objektifierad, oftast med atteraljer.

Angående stopord osv.. man kan inte räkna med att en partner som upplever en brakorgasm eller är rejält upphetsad kan ge någon strukturerad respons. Alltså måste man vara observant hela tiden oavsett sina egna känslor.

Såhär kan man väll bäst illustrera det tycker jag vad en gimp är. Det är alltså den undergivne partnern som blir ett sexuellt objekt som finns till för att tillfredsställa den dominantes önskningar. Eller jag antar det är samma sak som en slav i ett TPE förhållande?

slackern skrev: Det är alltså den undergivne partnern som blir ett sexuellt objekt som finns till för att tillfredsställa den dominantes önskningar.

I en 24/7- eller TPE-relation behöver det inte primärt handla om sex. Ofta handlar det om dominans/bestämmanderätt i alla situationer.

Man kan vara sexuellt undergiven och jämnställd i vardagslivet, eller ständigt undergiven.

Det finns en hel del som anser det vara "finare, mer riktigt" om man är ständigt undergiven. Sexuellt undergiven/dominant betraktas då som ett rollspel, lite på låtsas liksom och det har i vissa kretsar inte lika hög status att syssla med rollspel.

Och det är väl något N-Typiskt att syssla med status

plåtmonster skrev:Och det är väl något N-Typiskt att syssla med status

calima skrev:

slackern skrev: Det är alltså den undergivne partnern som blir ett sexuellt objekt som finns till för att tillfredsställa den dominantes önskningar.

I en 24/7- eller TPE-relation behöver det inte primärt handla om sex. Ofta handlar det om dominans/bestämmanderätt i alla situationer.

Man kan vara sexuellt undergiven och jämnställd i vardagslivet, eller ständigt undergiven.

Det finns en hel del som anser det vara "finare, mer riktigt" om man är ständigt undergiven. Sexuellt undergiven/dominant betraktas då som ett rollspel, lite på låtsas liksom och det har i vissa kretsar inte lika hög status att syssla med rollspel.

Aha tack för en utförlig förklaring och genomgång. Man lär sej alltid något nytt

Självklart avgör inte funktionsnedsättningar om jag accepterar en partner eller inte, det som räknas är personkemin och att tycke uppstår.

Inser såhär i efterhand att formuleringen av mitt första tips var rent av idiotisk. Varken neuropsykiatrisk diversitet eller psykisk sådan gör ju per definition en människa jobbig att ha att göra med. Skulle ha skrivit något i stil med "undvik partner som verkar ha problem med sej själv" eller nåt sånt. My bad.

Kostymhippie skrev:Skulle ha skrivit något i stil med "undvik partner som verkar ha problem med sej själv" eller nåt sånt. My bad.

Jo, det är lite annorlunda mot vad du skrev i ditt första inlägg.
Men kanske inte så mycket bättre faktiskt.

Vad göra när och om ens partner får problem med sig själv? Dumpa depressiva?

Man kan försöka reda ut det?

calima skrev:Vad göra när och om ens partner får problem med sig själv? Dumpa depressiva?

Skilsmässorna hade ökat rejält om man skulle göra det, nästan alla blir deprimerade någon gång.

Att den ena parten blir deppig under resans gång är smällar man får ta, det finns alltid risker med allt. Självklart stannar man och försöker hjälpa sin partner så gott man kan, eller om man inte kan försöker man hjälpa sin partner till proffshjälp som känns bra för partnern. Detta förutsatt att känslorna finns kvar förstås. Det jag menar med "problem med sej själv" är permanenta problem som man inte avser att åtgärda därför att man är övertygad om att det inte går eller att man inte orkar fixa till det.

Syftet med trådstarten var att dela med mej av det som funkar för mej utan att för den sakens skull vända ut och in på mej själv, inte att peka med hela handen och säga "detta funkar för mej så då funkar det för alla".

Nja, du vänder dig direkt till ofrivilligt ensamma aspies med tips om hur singelskapet skall brytas.

"Då jag uppmärksammat att många aspisar, liksom jag tidigare, mot sin vilja lever som singlar eller också lever i kaotiska relationer vill jag ge lite tips på hur man kan göra för att komma runt detta."

Och skriver att BDSM och polyamori passar just aspies. Du skriver inte i "jag"- form och berättar om hur den typen av aktivitetet positivt påverkat dig.

Om du verkligen skrivit om dig själv och hur du upplevt och påverkats hade det varit intressant. Nu blev det bara ännu ett recept på hur vi funkar och vad vi mår bra av. Och tyvärr ganska ogenomtänkt också.

Jag kan ha fel, men ... du verkar ganska "nyfrälst"?

Jag tror inte heller på det receptet. De som är dominanta i sängen (om de är det på riktigt) har en irriterande tendens att vara dominanta för övrigt också, och vem vill ha någon som kör med en hela tiden? Förutom kostymhippien då, om det funkar för honom så är det ju bara att gratulera.

Manlig docka ser jag inte poängen med, vad skulle man göra med den? En kvinnlig har i alla fall tuttar man kan klämma på, men en livlös man... jättekul - om man är nekrofil, typ.

Iridia skrev:Manlig docka ser jag inte poängen med, vad skulle man göra med den? En kvinnlig har i alla fall tuttar man kan klämma på, men en livlös man... jättekul - om man är nekrofil, typ.

Men om ni använder fantasin ska du nog se att det går bra. Den lär ju ha en dildo. Nu är inte jag lagd åt det hållet så jag antar att det inte känns som the real deal men den lär ju tillfredsställa. Sen har den säkert någon slags tyngd så att den är skön att krama om.

Dominant.. hmm , aspien gör som du säger punkt 1.2.3.4.5 "mot din vilja" för att sedan fråga vad denne ska göra härnäst?
Aspies känns inte som urtypen för bufflighet iaf

Klargörande, jag är själv dominant både i och utanför sängen, inget annat. Och jag är en casanova och Don Juan, är helt enkelt väldigt het på kvinnor och har ett stort sug efter att skaffa mej sexuell erfarenhet - och dessutom en massa sexuell frustration som ligger kvar sedan tonårstidens ofrivilliga celibat. Jag väljer att stå för det och vara öppen med det som den ärlige aspie jag är, många nt i min situation tror jag skulle köra ett feglir och ha flera olika fasader, men det funkar inte för mej.

Jag inser nu i efterhand att trådstarten blev totalt fel - som flera varit inne på och som jag själv håller med om så är ju vi aspisar lika olika sinsemellan, med det tillägget att vi inte följer strömmen som många nt tycks göra utan att reflektera över det.

Kostymhippie skrev:Klargörande, jag är själv dominant både i och utanför sängen, inget annat. Och jag är en casanova och Don Juan, är helt enkelt väldigt het på kvinnor och har ett stort sug efter att skaffa mej sexuell erfarenhet - och dessutom en massa sexuell frustration som ligger kvar sedan tonårstidens ofrivilliga celibat. Jag väljer att stå för det och vara öppen med det som den ärlige aspie jag är, många nt i min situation tror jag skulle köra ett feglir och ha flera olika fasader, men det funkar inte för mej.

Nyfiken fråga. Hur funkar det att vara dominant med en synskada? Kan inte det vara ganska så farligt kanske missar ett stopptecken? Eller har svårt med avståndsbedömningen och skadar den undergivna allvarligt?

Det måste vara många tjejer som bakar när du berättar detta vid träffar IRL ?

I deckare på TV är det alltid män med makt som vill ha en dominatrix, som förnedrar dem. (Ibland blir de bundna och mördade.) Eftersom alla lyder dem utanför sängen (och det är ju vad de vill också) så har de behov av att själva lyda när det gäller sex.

Hustrun frågar sin mans dominatrix vad de gör:

- Ja, han får förnedra sig, t ex genom att kyssa mina skor.

- Jaha, inget som man har nån nytta av då, som dammsugning.

Själv fattar jag inte konceptet. Jag tror på jämlikhet, i och utanför sängen. Och att som kvinna finna sig i att vara slav till en man, kan det gå ihop med en feministisk övertygelse?

Men en del aspies gillar BDSM, det har jag motvilligt insett. Finns ju t o m en tråd om BDSM på forumet. Frågan är om de gillar det mer, mindre el lika mycket som icke-aspies, finns väl ingen statstik om det.

@Alien, Vilken tråd är det du tänker på då?

Kanske är det en framgångsrik affärskvinna han skulle titta lite extra noga på

Stopptecken är såklart ingen höjdaridé när jag som dominant inte ser så bra. Man får köra på ord och ljud, sen hör jag på hur tjejen andas och låter om hon njuter eller känner något annat.

Och visst har många tjejer fegat ur när jag velat ta relationen vidare från bekantskap till sex och förhållande, har nog med synskadan och aspergern att göra. Har startat en egen tråd om detta.

Den där bdsm-tråden skulle vara riktigt intressant att läsa, ska leta reda på den.

Har försökt leta efter den omtalade bdsm-tråden men hittar inte den.
Om någon moderator kunde länka tråden vore det jätteschysst.

Ang. affärskvinnor var det en riktigt bra idé, min nuvarande kvinna har alltid haft eget företag och vi funkar väldigt bra på alla områden

plåtmonster skrev:Det måste vara många tjejer som bakar när du berättar detta vid träffar IRL ?

Ja, de tar fram bullarna direkt.

(Ursäkta, inget illa ment ifall du är dyslektisk eller bara råkade missa en bokstav, kunde inte låta bli.)

Bokstavsmiss

Kostymhippien, jag missade att det var du som var den dominante. Det torde väl vara ett bra sätt att få (en viss typ av) tjejer eftersom det inte verkar finnas så många genuint dominanta i Sverige. Finns säkert en hel del som är kaxiga skitstövlar i största allmänhet men det är ju något annat än att vara en bra Dom.

Trodde du menade att det skulle vara lättare med relationer om man är undergiven och någon talar om för en vad man ska göra (även utanför sängen alltså). Det skulle definitivt inte funka för mig. Och bestämma över en man på det viset skulle jag finna direkt motbjudande. Inte för att jag inte kan vara lite irriterande hönsmammig ibland, och petig med hur jag vill ha vissa saker, men det är något helt annat.