Genom att köpa undermåliga psykiatriska utredningar av privata aktörer sparar landstinget en spottstyver. Resultatet blir att patienter i behov av rätt vård och insatser sviks å det grövsta och ges felaktiga diagnoser.
---
Hela kliniken har ålagts att genomföra sammanlagt 400 utredningar. På grund av resursbristen kan vi omöjligen klara detta höga antal. För varje enskild utredning vi inte hinner med tvingas vi betala 25 000 kronor i straffavgift.

Klinikledning vill till varje pris hålla nere det ekonomiska underskottet och tvingar oss, mot vår uttryckliga inrådan, att köpa ännu fler utredningar från privata uppstickare som slår mynt av situationen. Utredarna där är ofta nylegitimerade psykologer utan tillräcklig erfarenhet av vare sig livet eller psykiatriska patienter, men som trots det sätts att göra ett ovanligt svårt och viktigt arbete. Läkarens roll förefaller bli alltmer symbolisk. Resultatet blir alltid mer eller mindre undermåliga, för att inte säga usla, utredningar vilket vi larmat ledningen om i över ett år utan att få gehör för vår oro. En neuropsykiatriskt diagnos får endast ställas om alla andra orsaker till symtombilden har kunnat uteslutas genom en noggrann och ofta mycket tidskrävande utredning.

Vi kan få tillbaka patienter som efter fyra timmar fått diagnosen Aspergers syndrom (AS) utan att egentligen uppfylla några kriterier.

En patient utan tecken på uppmärksamhetsstörningar i den neuropsykologiska testningen har fått ADD (attention-deficit disorder) som diagnos för att den saknar kraft i sina kroppsrörelser. Men patientens svårigheter har i dessa fall alltid mycket bättre kunnat förklaras av en behandlingsbar psykiatrisk diagnos. Sådant letar man inte efter, trots att det ingår i utredningen.

Varför vill man riskera att samhällsresurser som är helt nödvändiga för funktionshindrade, istället går till dem som fått fel diagnos och på sikt hade mått mycket bättre av aktiva behandlingar? Hur går det med arbetslinjen när dessa personer aldrig kommer tillbaka ut i arbete? Allt detta sker alltså enbart för att en fattig klinik kunde spara 5000 kronor på varje felaktig diagnos!

Alien skrev:Tydligen är behovet för stort för att landstinget i Stockholms län ska klara av utredningarna. Så här skriver en läkare i en debattartikel i Dagens samhälle:

Genom att köpa undermåliga psykiatriska utredningar av privata aktörer sparar landstinget en spottstyver. Resultatet blir att patienter i behov av rätt vård och insatser sviks å det grövsta och ges felaktiga diagnoser.
---
Hela kliniken har ålagts att genomföra sammanlagt 400 utredningar. På grund av resursbristen kan vi omöjligen klara detta höga antal. För varje enskild utredning vi inte hinner med tvingas vi betala 25 000 kronor i straffavgift.

Klinikledning vill till varje pris hålla nere det ekonomiska underskottet och tvingar oss, mot vår uttryckliga inrådan, att köpa ännu fler utredningar från privata uppstickare som slår mynt av situationen. Utredarna där är ofta nylegitimerade psykologer utan tillräcklig erfarenhet av vare sig livet eller psykiatriska patienter, men som trots det sätts att göra ett ovanligt svårt och viktigt arbete. Läkarens roll förefaller bli alltmer symbolisk. Resultatet blir alltid mer eller mindre undermåliga, för att inte säga usla, utredningar vilket vi larmat ledningen om i över ett år utan att få gehör för vår oro. En neuropsykiatriskt diagnos får endast ställas om alla andra orsaker till symtombilden har kunnat uteslutas genom en noggrann och ofta mycket tidskrävande utredning.

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/lan ... arden-1428

Alien skrev:Undrar vad som är värst om man behöver utredas i Stockholms län? Stå i kö lång tid utan att få diagnos (och hjälp) el ta det privata alternativet och få en snabb utredning men kanske fel diagnos?