Det är alltså målningar av konstnärer i gruppen
(varav den mest kände är Ilya Repin och hans mest kända verk är "Pråmdragarna")

Konstnärsgruppen Peredvizjniki bildades 1870 som en reaktion mot den ryska konstakademiens konservatism. Gruppen ville skildra det samtida ryska samhället och använda konsten för att belysa sociala och politiska frågor. Man ordnade också vandringutställningar för att föra konsten ut till folket, utanför metropolerna S:t Petersburg och Moskva. Peredvizjnikis måleri har sedan slutet av 1800-talet varit oerhört populärt i Ryssland men är väldigt lite känt i övriga världen.

http://www.nationalmuseum.se/sv/Besoka- ... kt-maleri/
http://www.nationalmuseum.se/sv/Om-Nati ... kt-maleri/

Efteråt blir man hungrig och då kan man äta på reataurang Atrium på muséet.

Fler som är intresserade?

Ja, det var ju ett överväldigande intresse.

Imorgon är sista dagen: http://www.nationalmuseum.se/sv/Utstall ... kt-maleri/

Jag tänkte iaf gå, men nu har jag läst att remsorna inte gäller längre. Diskriminering mot oss icke-stockholmare! Så jag undrar om jag ska vara tvungen att skaffa ett kort. Då vet jag ju inte hur mycket det är kvar, det såg man på en gång på remsan.

Hade nog hakat på om jag bott i trakterna.

Hade varit intressant. Lite för långt att åka bara..

Oj, lite kort varsel annars hade det varit kul. Hur dags tänkte du gå, Alien?

Jag tänkte ta bussen som anläder till Cityterminalen kl 13.05. Sen får jag kolla hur jag ska betala (nu när inte min remsa gäller längre), så jag vet inte riktigt hur lång tid det tar till Nationalmuseum.

OK. Tyvärr har jag inte kommit i säng än för jag fastnade på en spännande film, och hade gärna velat ta med mamma i så fall, men hade behövt mer tid att planera det. Hoppas du får trevligt ändå.

Betala kan man göra med SMS-biljett.

Skicka ett SMS med texten HA till 72150 (om du har rätt att åka till reducerat pris skickar du RA istället). Det mottagna SMSet gäller som biljett i 75 minuter.

Detta fungerar tyvärr inte om du har ett kontantkort i mobilen om du inte registrerat en "plånbok" hos din operatör och fyllt på den med separata pengar (förbaskat struligt men en lag).

Det finns även biljettautomater där man kan köpa biljett, vet inte om kontanter funkar i dessa, men jag trrr kreditkort går. Fråga på SL-center som finns på Centralen.

remsor finns fortfarande, de som slutade gälla vid årsskiftet är såna som är inköpta innan senaste prishöjningen (1 sept 2011). vet inte om du hinner se det här nu innan du åker men köpte du din remsa senare än det så gäller den fortfarande, annars kostar de nya 200/120 kr.

hoppas det blir ett trevligt besök!

Remsor går väl fortfarande att lösa tillbaka hos SL-Center.

Nej, det står på remsorna att de inlöses senast dec 2011. Jag hade inte tänkt på att kolla det, tycker de borde gälla för alltid. Bor man inte i Stockholm så hinner man inte åka så ofta. Så känner man en falsk trygghet, "det finns mycket kvar på remsan att åka för, så jag behöver inte köpa nån ny".

Är det bara jag som har svårt att sova när jag vet att jag behöver sova särskilt bra för att det blir en extra krävande dag nästa dag? Svårt att soman och/el vaknar och ligger vaken i timmar?

Jag har varit ofta i Stockholm och t o m bott där en tid. Men känner mig ändå helt borta när jag kommer dit. Ska jag gå till höger el vänster för att komma till tunnelbanan, jag kommer aldrig ihåg det och ser ingen skylt. Börjar gå åt ett håll och hamnar plötsligt ute på Kungsgatan. Varför hamnar jag där, andra gånger när jag går fel brukar jag komma till en trappa ner till Vasagatan och inte ha långt till stationen. Nu börjar jag gå på måfå och kommer till Vasagatan. Sen får jag gå länge där och undra om jag tog av åt rätt håll. Inte förrän jag ser det stora röda gamla postverket vet jag att jag är på rätt väg.

Väl inne på stationen har den nedgång jag brukar använda spärrats av röda väggar. Irrar runt tlls jag hittar en helt ny nedgång. Väl nere börjar jag gå åt vänster och hoppas hitta SL:s infocenter. Men det är borta, uppslukade av dessa röda väggar! Plötsligt står jag framme vid spärrarna. Som tur är går det att köpa remsa där. Går nerför en trappa, följer pilen nedför en treppa och nedför en trappa till. Nu måste jag väl ändå vara längst ner i underjorden. En utlänning närmar sig mig och visar på Ropsten på en SL-karta. Tala om att en blind ska leda en blind. Jag pekar uppåt, här kan det iaf inte vara, har går linjen Akalla-Kungsträdgården. Åker på rullband, det är så långsamt att jag måste börja gå på det. Sedan kommer ytterligare en trappa, tar de aldrig slut? (När jag åker neråt på ren rulltrappa får jag en tvångstanke att någon ska ge mig en kraftig knuff i ryggen så jag ramlar framstupa.) Äntligen på rätt perrong. (En annan tvångstanke: Någon kommer att knuffa mig i ryggen så jag ramlar ner på spåret. Man ska gå längst bort i tågets färdriktning, så det större chans att slippa bli påkörd. Men vad är färdriktningen, alltid längst åt höger?)

Jag ska åka till Kungsträdgården uppgång Blasieholmstorg. Man jag ser bara alternativen Kungsträdgården och Gustav Adolfs torg, så jag vet inte åt vilket håll jag ska gå. Går mot KUngsträdgården-hållet. Väl ute börjar jag gå på måfå. Hittar en busshållplats och frågar en gammal dam. "Det är gångavstånd dit", säger hon glatt. "Sväng bara till vänster så ser du det". Jag tackar och går till vänster. Men inte ser jag något, dvs jag kommer inte ihåg hur Nationalmuseum ser ut. Så det är bara att fortsätta gå och hoppas att gå åt rätt håll. Passerar Grand Hotel och hoppas att det stora huset där borta är Nationalmusem. Det är det!

Men än är inte prövningarna över. Det är lång kö att köpa biljett. Sedan tänker jag hänga upp min täckjacka. Galgen går inte att rubba. Man ska lägga en vajer genom ena ärmen. Jag gör så. "Fäst öglan". Men var ska jag fästa öglan? Det är tydligen självklart men inte för en oteknisk och opraktisk perosn som jag. 10 kr kostar det också och det står inte att man får tiokornan tillbaka efteråt. Jag struntar i den komplicerade anordningen och hittar en vanlig krok att hänga jackan på.

Så vill jag låsa in min väska med "nödprovianten" (dricka och en påse nötter) och läsecirkelsboken (en tjock bok som ska vara färdig läst på tisdag) i. Det finns förvaringsboxar på flera ställen. Men alla är upptagna. Ibland finns det en öppen lucka. Men ingen nyckel i. Kommer det fram en nyckel om jag lägger i 1 krona? Nej. Då tar jag med mig väskan. Jag går uppför de två långa trapporna till utställningen. Puh, trappstegen tar ju aldrig slut! Framme under tavlan med Gustav Eriksson Vasas intåg i Stockholm står en väktare. Vi ska stå i 20-25 min och röra oss långsamt runt balustraden. I motsatta ändan finns Midvinterblot (http://commons.wikimedia.org/wiki/File: ... rblot.jpeg). "Det verkar som nån ska avrättas" säger någon bakom mig om tavlan. "Nej, det är kung Domalde ska offras till gudarna så missvästen ska upphöra", tänker jag, men säger inget, jag är väl svensk. När vi långsamt rört oss hela varvet runt så går vi åter mot Midvinterblott, men den här gången i en kö närmast väggen. Äntligen står jag framför ingången till Perdviznikiutställningen. Det är ovanligt mycket folk idag, eftersom det är sista dagen. (Fler än jag som inte får ändan ur vagnen förrän i sista minuten.) Precis framför mig bestämmer vakten att det räcker, så jag får vänta ännu en stund. Tar med mig en bärbar pall, jag känner mig redan jättetrött. Väl inne är det trångt och varmt, sliter av mig koftan, men det är ändå för varmt.

Själva tavlorna var underbara. Det fanns tavlor som visade böndernas fattigdom. I Pråmdragarna är alla pråmdragare tydligt individualiserde. De flesta ser stupfärdiga ut utom en blond yngling i mitten. Ser ut som en frälsare men symboliserar antagligen framtiden enligt Ilja Repin. En gammal gubbe intill lutar sig mot ynglingen.
http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ilia_Efimovich_Repin_(1844-1930)_-_Volga_Boatmen_(1870-1873).jpg

Det fanns också tavlor som visade historiska skildringar av köpman, porträtt och landskap. Jag blev speciellt förtjust i Isaak Levitan. Han var jude, och 1892 förvisades judarna från Moskva och Sankt Petersburg. Han flyttade då ut till en by på landet och målade landskap, många av dem såg "typiskt svenska" ut.
Den här, En rofylld plats, ville jag köpa vykort av. Om det inte vore för kyrkan skulle det kunna varit från vilken plats som helst i Norden. Men katalogen var slut, och de flesta vykort med.
http://www.nationalmuseum.se/sv/Om-Nationalmuseum/For-press-och-media1/Pressbilder1/Peredvizjniki--banbrytare-i-ryskt-maleri/Isaak-Levitan-En-rofylld-plats-1890/

Här är en målning, Krigare vid korsvägen av Viktor Vasnetsov, som visar en riddare vid en sten som varnar att den som fortsätter denna väg kommer att dö.
http://www.nationalmuseum.se/sv/Om-Nationalmuseum/For-press-och-media1/Pressbilder1/Peredvizjniki--banbrytare-i-ryskt-maleri/Viktor-Vasnetsov-Krigare-vid-korsvagen-1882/

Några fler tavlor: http://www.nationalmuseum.se/sv/Om-Nationalmuseum/For-press-och-media1/Pressbilder1/Peredvizjniki--banbrytare-i-ryskt-maleri/

Alien skrev:Jag tänkte ta bussen som anläder till Cityterminalen kl 13.05. Sen får jag kolla hur jag ska betala (nu när inte min remsa gäller längre), så jag vet inte riktigt hur lång tid det tar till Nationalmuseum.

Varför inta bara promenera från Cityterminalen?

Vilka fina tavlor! Lyllos Alien.

Alien skrev:Man ska gå längst bort i tågets färdriktning, så det större chans att slippa bli påkörd. Men vad är färdriktningen, alltid längst åt höger?

Det är väl vänstertrafik i tunnelbanan? I så fall är färdriktningen åt höger när man står på perrongen (mellan de båda spåren) och är vänd mot spåret.

Kristofer skrev:

Alien skrev:Jag tänkte ta bussen som anläder till Cityterminalen kl 13.05. Sen får jag kolla hur jag ska betala (nu när inte min remsa gäller längre), så jag vet inte riktigt hur lång tid det tar till Nationalmuseum.

Varför inta bara promenera från Cityterminalen?

Eftersom jag visste att det skulle bli tröttande ville jag inte ta ett steg i onödan, så jag inte var trött redan när jag började titta på utställningen (nu lbev jag det ändå eftersom vi fick köa så länge). Dessutom kom jag inte ihåg var Nationalmuseum ligger och hade ingen karta med.

När det var över var jag absolut tvungen att ta tunnelbanan, jag var alldeles slut och det värkte i ryggen av att bära både väskan och stolen. (Utan stol hade jag inte orkat öht gå igenom hela utställningen.)

HGJ skrev:

Alien skrev:Man ska gå längst bort i tågets färdriktning, så det större chans att slippa bli påkörd. Men vad är färdriktningen, alltid längst åt höger?

Det är väl vänstertrafik i tunnelbanan? I så fall är färdriktningen åt höger när man står på perrongen (mellan de båda spåren) och är vänd mot spåret.

Ja, det brukar vara så. Men när jag åkte från Kungsträdgården kom tåget helt oväntat från höger. Antar att det beror på att det är en ändstation.

Jag har redan sett utställningen, men jag kan rekommendera den. Väldigt fina verk!

Alien skrev:Men när jag åkte från Kungsträdgården kom tåget helt oväntat från höger. Antar att det beror på att det är en ändstation.

Korrekt, men det står tydliga skyltar om vilket som är nästa tåg (vilket nästan alla ändstationer har) så det är inga problem där (förra veckan stod två tåg inne på min ändstation och jag och många med mig satte oss på det tåget som stod kvar på perrongen i åtta minuter till, där saknas sådana skyltar).

Alien skrev:

Kristofer skrev:Varför inta bara promenera från Cityterminalen?

Eftersom jag visste att det skulle bli tröttande ville jag inte ta ett steg i onödan, så jag inte var trött redan när jag började titta på utställningen (nu lbev jag det ändå eftersom vi fick köa så länge). Dessutom kom jag inte ihåg var Nationalmuseum ligger och hade ingen karta med.

När det var över var jag absolut tvungen att ta tunnelbanan, jag var alldeles slut och det värkte i ryggen av att bära både väskan och stolen. (Utan stol hade jag inte orkat öht gå igenom hela utställningen.)

Du kanske behöver förbättra din kondition? För du är inte så pass gammal. Promenader har dessutom uppiggande effekter, vilket kunde ha inneburit att du skulle ha orkat mer.

fast det är (tycker jag) skillnad på promenad och promenad - inne i stan blir jag bara våldsamt överstimulerad och trött (speciellt om jag ska någonstans dit jag inte hittar, det ger enormt stresspåslag), medan en promenad i naturreservatet här hemma (där jag alltid går samma vägar och inte behöver fundera på att hitta någonstans) är avslappnande och energigivande.