...innan Linné döpte den till det? Den måste ju ha haft folkliga namn, den kan väl inte ha hetat "Hum-hum-blomman"?

Du kanske kan leta dig vidare från Virtuella Floran: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/caprifo ... nnbor.html

Här hittade jag det du söker! http://medicinmannen.com/?tmpl=exp&pageId=60513110950

Tack, Hermione! Tja, måste säga att linnea är mycket vackrare än "torrvärksgräs"!

Kahlokatt skrev:...innan Linné döpte den till det? Den måste ju ha haft folkliga namn, den kan väl inte ha hetat "Hum-hum-blomman"?

Du har ju fått ett svar, giktgräs/torrvärkdsgräs, som är det enda bruksnamn som har gått att hitta i de kända referensverken. Men när det gäller växter, djur, ja egentligen alla organismer som vi har haft användning för eller noterat i vår omgivning, så fanns det innan de stora botaniska och zoologiska referensverken massor av olika namn på samma växt. Ett exempel är mjölkört (Epilobium angustifolium), som förutom det namnet bl.a. även benämns brudfackla, duntrav, kropp, mjölke, praktduna, rallarros, rävrumpa, rävsvans och skogsbloss. Ogräset kvickrot (Elytrigia repens) heter på vissa platser i landet vitrot, vilket kan ställa till det för inflyttade agronomer på konsultationsbesök.

I de allra flesta fall har de lokala namnen glömts bort, mycket beroende på att det under 1800-talet dels blev billigt att trycka böcker, dels att naturvetenskapen blev en mycket populär syssla bland både höga och låga. Linné antecknade ofta de lokala namn som han fick höra under sina resor och fick där sin idé om en standardiserad namngivningsprincip, som skulle vara universell, både över människoriken och organismriken. Det behövdes helt enkelt ett sätt att kunna tala om t.ex. en viss växt, som hade en uppsjö av olika namn på olika platser, med en grupp människor och ändå veta att man talade om samma växt. De nya flororna som gavs ut såg till att ange det latinska namnet och ett m.e.m. officiellt svenskt bruksnamn. På så sätt glömdes de andra namnen bort.

Mitt tips är att leta upp lokala floror, utgivna av den lokala botaniska föreningen, hembygdsföreningen eller en lokal entusiast. Där tas ofta områdets bruksnamn upp. Jag har t.ex. en flora över Orsa finnmark med bruksnamn på orsamål. Mycket användbart när man läser äldre facklitteratur eller äldre vetenskapliga artiklar.

På engelska heter blomman twinflower, eftersom den bär ett par av klockor. Så den skulle ha kunnat heta "tvillingblomma" el "tvillingklockor", men det vet jag ju inte.

I boken Vilda växter - Blomsterordlista på fjorton språk ståtar nog portugisiskan med det vackraste namnet på linnéa: Chá-da-suécia, d.v.s. "te från Sverige/svenskt te".

Det växer små vackra rosa blommor här och där på naturtomten runt mitt hus. När jag kollade i floran visade de sig heta Stinknäva...

Dagobert skrev:Det växer små vackra rosa blommor här och där på naturtomten runt mitt hus. När jag kollade i floran visade de sig heta Stinknäva...

Till sommaren kan du ta och gnugga bladen mellan fingrarna och lukta på de, så får du veta varför de heter så.

De små "håren" på bladen är körtelhår med illaluktande innehåll.

Dagobert skrev:Det växer små vackra rosa blommor här och där på naturtomten runt mitt hus. När jag kollade i floran visade de sig heta Stinknäva...

Sexy! Men det var ju en väldigt söt blomma.