Att arbeta med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
32 inlägg
• Sida 2 av 2 • 1, 2
Re: Att arbeta med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Man känner det man känner och ska följa sitt hjärta
Kanske lättare att berätta om man är tjej om nu folk tror att man går runt och mördar men det tror jag inte att de tror mer att det är lätt att köra över oss.
Kanske lättare att berätta om man är tjej om nu folk tror att man går runt och mördar men det tror jag inte att de tror mer att det är lätt att köra över oss.
Att arbeta med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Jagers skrev:KaptenZoom skrev:Jagers:
Då jag tror att det finns massa fördomar och okunskap inom detta område. Jag kommer enbart att berätta för de jag verkligen litar på.
Men är det då inte bra att berätta för dem att du har den å den diagnosen? så att du kan förklara för dem vad det innebär, och så att dem ser att du inte är någon psykopat-mördare
Om jag hade jobbat på ett litet familjärt företag hade jag övervägt att berätta men jag jobbar på ett företag med tusentals anställda och vi är på min sektion ca 100 personer.
På samma sätt som jag väljer att vara anonym på detta forum så väljer jag att inte berätta om min AS för grannar eller kollegor.
- KaptenZoom
- Inlägg: 160
- Anslöt: 2011-11-16
Re: Att arbeta med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
KaptenZoom skrev:Om jag hade jobbat på ett litet familjärt företag hade jag övervägt att berätta men jag jobbar på ett företag med tusentals anställda och vi är på min sektion ca 100 personer.
På samma sätt som jag väljer att vara anonym på detta forum så väljer jag att inte berätta om min AS för grannar eller kollegor.
Ok, får jag fråga vad du är rädd för? :/
Att arbeta med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Jagers skrev:KaptenZoom skrev:Om jag hade jobbat på ett litet familjärt företag hade jag övervägt att berätta men jag jobbar på ett företag med tusentals anställda och vi är på min sektion ca 100 personer.
På samma sätt som jag väljer att vara anonym på detta forum så väljer jag att inte berätta om min AS för grannar eller kollegor.
Ok, får jag fråga vad du är rädd för? :/
Detta har ingenting att göra med huruvida jag är rädd eller ej. Och nej jag är inte rädd, men däremot har jag integritet. Och jag finner ingen anledning till att berätta för andra människor än de jag verkligen litar på.
Jagers vidare undrar jag vad du vill komma med alla dessa frågor? Jag skulle inte ifrågasätta dig om du berättar om dina NPF till busschauffören, brevbäraren, kollegor, klasskamrater, grannar mfl valet är ditt. Och mitt val är att vara restriktiv.
Vi kan ju titta på detta forum och det är ju inte många här som stoltserar med sitt riktiga namn. Men om du vill uppge ditt riktiga namn din adress så är det fritt fram jag tänker då inte göra det.
Till sist hoppas jag att jag varit tillräckligt tydlig nu så att du kan förstå och respektera mitt ställningstagande.
- KaptenZoom
- Inlägg: 160
- Anslöt: 2011-11-16
Re: Att arbeta med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
KaptenZoom skrev:Detta har ingenting att göra med huruvida jag är rädd eller ej. Och nej jag är inte rädd, men däremot har jag integritet. Och jag finner ingen anledning till att berätta för andra människor än de jag verkligen litar på.
Jagers vidare undrar jag vad du vill komma med alla dessa frågor? Jag skulle inte ifrågasätta dig om du berättar om dina NPF till busschauffören, brevbäraren, kollegor, klasskamrater, grannar mfl valet är ditt. Och mitt val är att vara restriktiv.
Vi kan ju titta på detta forum och det är ju inte många här som stoltserar med sitt riktiga namn. Men om du vill uppge ditt riktiga namn din adress så är det fritt fram jag tänker då inte göra det.
Till sist hoppas jag att jag varit tillräckligt tydlig nu så att du kan förstå och respektera mitt ställningstagande.
Förlåt om du blev upprörd, enbart nyfiken på varför folk inte är mer öppna med sina diagnoser, då en viktig och stor fråga på forumet är alla fördommar etc mot Asperger och andra diagnoser, det kommer juh inte bli bättre genom att man inte berättar, det är den största anledningen att jag är öppen med min diagnos
Förlåt igen om du blev upprörd, endast nyfiken somsagt.
Att arbeta med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Jagers skrev:KaptenZoom skrev:Detta har ingenting att göra med huruvida jag är rädd eller ej. Och nej jag är inte rädd, men däremot har jag integritet. Och jag finner ingen anledning till att berätta för andra människor än de jag verkligen litar på.
Jagers vidare undrar jag vad du vill komma med alla dessa frågor? Jag skulle inte ifrågasätta dig om du berättar om dina NPF till busschauffören, brevbäraren, kollegor, klasskamrater, grannar mfl valet är ditt. Och mitt val är att vara restriktiv.
Vi kan ju titta på detta forum och det är ju inte många här som stoltserar med sitt riktiga namn. Men om du vill uppge ditt riktiga namn din adress så är det fritt fram jag tänker då inte göra det.
Till sist hoppas jag att jag varit tillräckligt tydlig nu så att du kan förstå och respektera mitt ställningstagande.
Förlåt om du blev upprörd, enbart nyfiken på varför folk inte är mer öppna med sina diagnoser, då en viktig och stor fråga på forumet är alla fördommar etc mot Asperger och andra diagnoser, det kommer juh inte bli bättre genom att man inte berättar, det är den största anledningen att jag är öppen med min diagnos
Förlåt igen om du blev upprörd, endast nyfiken somsagt.
Det är ingen fara, det var också stimulerande med frågorna det gav också anledning till att tänka till en extra gång. Det ska tilläggas att jag fick min diagnos för ca 2 månader sedan och jag är 41 år. Vem vet med tiden kanske jag blir mer öppen med min diagnos?
- KaptenZoom
- Inlägg: 160
- Anslöt: 2011-11-16
Re: Att arbeta med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Att vara öppen med det kan nog bidra till att fördomar minskar men det kan också bidra till att fördomar praktiseras, kan man handskas med det senare så är det ju bara tuta och köra
Re: Att arbeta med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ja allt har sin tid och man behöver tid att tänka och smälta.
Mina anhöriga skrek inte direkt HURRA när jag gjorde min utredning, de blev provocerade och sa att det absolut inte fick "komma ut". Så det är mycket man ska tänka på innan man rusar iväg men för mej har det kommit mycket gott ur det hela. Jag är verkligen glad och har hittat mej själv och fått svar på så mycket undringar jag alltid har haft. Jag gör som jag vill nu.
Mina anhöriga skrek inte direkt HURRA när jag gjorde min utredning, de blev provocerade och sa att det absolut inte fick "komma ut". Så det är mycket man ska tänka på innan man rusar iväg men för mej har det kommit mycket gott ur det hela. Jag är verkligen glad och har hittat mej själv och fått svar på så mycket undringar jag alltid har haft. Jag gör som jag vill nu.
Återgå till Studier och arbetsliv