Jag har ätit Haldol, som är ett neuroleptika och antipsykotika i ca 8-10 år. Jag fick det till en början emot paranoia. I mitten av december så slutade jag med dem, och började få vanföreställningar. Jag kände mig förföljd och kontrollerad. Samtidigt växte ett väldigt hat inom mig mot en hel del pesoner och instanser. Efter att ha blivit övertalad av andra så började jag med dem igen.

Men nu har jag sedan en vecka slutat med dem igen, efter att ha läst att de är världsbäst på att krympa hjärnan o hjärntätheten. Men samtidigt har jag fått känslor igen, både onda och goda, något som har varit avtrubbade för mig under alla dessa år.

Den varmaste är att jag har fått känslor för en tjej som jag träffade i somras och har haft lite kontakt med. Jag har inte älskat någon på väldigt länge. De tjejer jag har varit med under dessa år har bara varit för t.ex sex.

Men samtidigt kommer mina onda demoner fram, jag vill knivhugga och skicka brevbomber. Samtidigt känner jag mig rädd, men vet inte för vad. Jag vill inte hata nån, det gör en bara till en tjurig jävel.

Jag vill kunna älska men ta bort allt mitt onda. Ok, jag förstår att det inte finns nått "mirakelpiller" för det, lite tjurighet har säkert alla, jag är inte heller nån Thomas DiLeva.

Men nu ska jag till min psykiater på måndag, han kommer nog inte bli glad att jag slutat med Haldolen på egen hand. Men jag vill inte ha den längre då den "smälter" hjärnan. Möjligen minskar jag dosen om jag får göra en ny CT-scanning o jämföra min hjärna med den CT jag gjorde för 10 år sen. Annars tänkte jag föreslå Seroquel.

Vad väljer man... Avtrubbad eller känslosam?

Känslor är ju något som hör till människan, även negativa känslor. Bara du inte agerar efter dem. Varför känner du ett sådant hat mot vissa? Har du fått tillbaka dina vanföreställningar?

Förhoppningsvis finns det annan medicin som funkar utan att trubba av lika mycket som Haldol.

Vet inte varför jag känner hat, men det kan vara politiker, radiopratare o Försäkringskassan. Men jo, jag vet inte om det är vanföreställningar, men jag känner mig rädd i alla fall.

Politiker och radiopratare kan ju ha sina egna (van)föreställningar om hur människor och samhället är och rätta botemedelet. FK:s tjäntemän lyder sina föreskrifter. De kan behöva bekämpas och bemötas, men hat tycker jag känns onödigt. Känner du att de personligen är ute efter dig?

Jag tycker ett visst hat mot de instanser du nämner är en sund reaktion.
Knivhugg och brevbomber är dock destruktivt och inte sunt.
Så det är inte känslorna det är fel på utan kanaliseringen av de och här använder ju normalfallet ofta argumentation, social kompetens och ordbajseri för att framhäva sina åsikter och slåss för sina rättigheter.

Att tänka i bilder kan också kanske överdramatisera känslorna, du associerar kanske en viss hatkänsla med ett knivhugg vilket vid analys kanske skrämmer dig men i verkligheten så kanske du är långt i från att hugga en kniv i någon. Ett exempel på en "egen association" till knivhugg är lite att personen i fråga har svamlat och pratat runt fakta för mycket (likt de flesta politiker t.ex) så man vill bara få tyst på fanskapet eftersom man inte "förstår" svamlet och därför inte kan argumentera mot det i många fall och bemötande med fakta blir ofta bara bemött med en uppsjö av nytt svammel.

Att överlistas av social kompetens från speciellt myndigheter är ju på ett sätt ett "knivhugg" i sej. Man blir attackerad på ett sätt man inte kan försvara sej emot.

Ett annat skäl till vissa hatkänslor kan också vara för mycket intryck, själv har jag valt att inte använda mig så mycket av TV och tidningar t.ex och söker istället upp information inom mina områden på nätet. Känn efter själv hur mycket du verkligen klarar att ta in och sortera och justera din verklighet efter det.
Man står rätt själv när det gäller vissa val av dessa slag på grund ut av att de stöd, råd och behandlingar som finns tillgängliga till 90% bygger på att man ska "anpassas".

Samhället styrs och drivs som en religion men livnär sej på och utvecklas av fakta och vetenskap.
Ett exempel: Sverigedemokraterna är "fel Gud" att tro på, om vi tittar på fakta så har alla partier dock en gräns för hur mycket invandrare vi ska ta emot och vissa partier och länder är väldigt nära Sverigedemokraternas "0-gräns" men de har inte den högerpopulistiska stämpeln "Satan" på sej.(0% är 1% mindre än 1%, 0% är inte motsatsen till 1%).
Jag känner inte till något parti som står för obegränsad invandring, samtidigt så livnär vi oss på ett nästan obegränsat utnyttjande av arbetskraft från tredje världen.
Detta argument skulle till 99% leda till "svammel och försvarstrategier" långt ifrån den faktiska statistiken i konfrontation med en politiker.

På ett sätt så är alla partier främlingsfientliga, det är bara det att en del är det till en mindre grad. Ett "socialt kompetens-maktspel" har uppstått där man kan skylla all rasism på Sverigedemokraterna och dölja sina egna ibland kanske tveksamma asylbeslut.

Politiker är religiösa ledare som försvarar sina beslut och ideologier likt en missbrukare försvarar sitt missbruk.

Människors lika värde = en arbetslös politikers ersättning på 40-50000 gentemot en arbetande aspergare med aktivitetsstöd runt 5-6000(lite extremt men inte helt ovanligt)?

Känner du hat? Du kanske bara helt enkelt besitter förmågan att räkna?

Samhället styrs av känslomänniskor som säger en sak och gör en annan och uttrycker sej luddigt. Samhället utvecklas dock ofta framåt av enskilda individer/genier/nördar som tänker/resonerar logiskt. Hela universum och alla organismer är uppbyggda av finstilta detaljer utan "mitt-emellan" och "kansken".

Detta att se fakta och läsa mer bokstavligt än normalfallet kanske kan leda till visst hat då man hela tiden får bekräftelse för att man egentligen "tänker rätt" men att det uppfattas som lite "fel/udda" av omgivningen.

Ett logiskt och bokstavligt sätt att tänka på stämmer överens med universums lagar ända sedan Big Bang. Ett NT-sätt att tänka på eller resonera är en ganska färsk företeelse, att man menar olika saker med olika tonfall och subtila kroppspråk etc. Jag tror NT behöver utvecklas några tusen år till innan det är ett vettigt sätt att tänka på eller resonera

Jag svävade iväg rejält med denna tråd men kanske gav ett tips på att man kan skriva av sej lite också istället för att knivhugga någon.

Om du känner hat för något försök identifiera det, testa att samla in fakta och lägg upp det på nätet och undvik kanske muntlig argumentation med NT om känsliga saker.

NT argumenterar som hundar ungefär, antingen luktar dom varandra i rumpan eller så står dom och skäller på varandra, en aspie faller ner som ett löv från trädet i harmoni med väder och vind men oberoende av andra fallande lövs banor.

"Avtrubbad eller känslosam?"
Varför leva avtrubbad när man inte ens lever en promille av evigheten?

Ville bara tillägga att kolla med din läkare och testa ta en tillräcklig dos för att bli av med paranoian men försök ta en så pass liten dos att du inte känner dig avtrubbad.

Jag var hos läkaren igår, o han gillade inte att jag hade slutat med dem. Han sa att det inte stämde att hjärnan krymper av dem. Men jag läste det här:
http://adhd-npf.com/mindre-hjarna-pa-re ... nen-finns/
http://h2sampk.com/2011/01/30/haldol-th ... questions/

Men han sa att jag kanske kunde sänka dosen senare när allt ståhej är över (är mitt uppe i en massa överklaganden o skit). Så jag fortsätter med dem tills vidare.

Richard skrev:Vet inte varför jag känner hat, men det kan vara politiker, radiopratare o Försäkringskassan. Men jo, jag vet inte om det är vanföreställningar, men jag känner mig rädd i alla fall.

Jag tror att antipsykotisk medicin liksom är antipsykisk medicin så att det tonar ner det psykiska. Funkar nog på ilska lika bra som andra psykiska tillstånd.

Fråga doktorn om risperdal/risperidon kanske?

Rickard,

Det är inte säkert att du anses vara psykotisk dvs ha en psykossjukdom, dvs inte vara tillräknelig. Om du inte anses vara tillräknelig så är du inte ansvarig för dina handlingar och då så tvångsmedicineras patienten om den inte vill ta sin medicin tror jag. Men eftersom du har aspergers så anses du antagligen vara tillräknelig och medicinering är frivillig. Om du då till exempel uttrycker ett hot till en tjänsteman så sker en polisanmälan. Men du anses inte ha en psykossjukdom för det. Det dras en gräns vid om man anses vara tillräknelig eller inte.

Hm anledningen för att man inte ska hatan någon är snarare för att det är jävligt energikrävande och de flesta människor inte är värda den energi man lägger ner på detta! Annars så lever jag efter filosofin att man får ha lust att skicka hur många brevbomber som helst så länge man inte gör det.

Omfamna dina "demoner" var inte rädd för dem och låt dem inte kontrollera dig. Lycka till!