Tack Ms Tibbs!

Moderator:

Slog ihop.

Jag har körkort och jag kör på småvägar där nästan inga andra bilar kör. Jag är inte rädd för att köra men jag är medveten om risken, dvs jag kan inte förtränga att "vi sitter i små bubblor och hur lätt som helst kan köra in i varandra om något oförutsett händer", den känslan. Bilen och jag är nog. Andra medtrafikanter vill jag inte ha omkring mig och mörkerkörning undviker jag då andra bilisters (för alltid möter man ju bilar) ljus bländar mig.

En gång såg jag en dokumentär med olika kulturmänniskor Susanne Osten bla, den handlade om folk som inte lyckats ta körkort trots att de kört i åratal på körskola. Men de tänkte för mycket analyserade varje detalj, vart tar vägen vägen sen? Det blev filosofi av alltihopa. Och jag kände igen mig. Jag tog körkort när jag var 18, då tänkte jag inte lika mycket som jag gör nu, idag skulle det inte blivit någon "lapp". Men jag vet mina begränsningar så jag är ingen trafikfara, jag kör föredömligt på mina små 50-hastighetsvägar. Däremot irriterar det mig mycket att det slarvas nåt fruktansvärt med att använda blinkers!

Vad jag undrar är: Känner någon mer igen sig i detta?

Ugglan skrev:Vad jag undrar är: Känner någon mer igen sig i detta?

Problemet är du inte är ensam på vägarna.
Något som körskolan jag gick till lärde sina elever.

Angående "vart tar vägen vägen": Införskaffa en karta, gps eller lokalkännedom så är det löst.

Ring och kolla med dom om du undrar varför. Dom kanske kan få dig att tänka till innan. Tror dock inte du har något att oroa dig för.

imperativ skrev:Problemet är du inte är ensam på vägarna.
Något som körskolan jag gick till lärde sina elever.

Angående "vart tar vägen vägen": Införskaffa en karta, gps eller lokalkännedom så är det löst.

Jo det lärde jag mig också annars hade jag inte tagit körkort. Men jag blir trött av att köra. Jag kör mest på vägar där jag möter en bil i taget, jag är inte ensam...men nästan

Jag tog mitt körkort i en annan tid...på en annan plats...än där jag är nu.
Angående "vart tar vägen vägen" var det snarare ett exempel på de tankegångar som rör sig i huvudet på de i dokumentären jag såg men att jag kände igen mig i detta.
Men jag fattar ju hur det uppfattas så tack för bemödandet att ge tips! Men det är på ett annat plan, jag har lokalkännedom, det handlar inte om det.
Nej det kanske bara är jag som upplever bilkörning på detta vis.

Ugglan skrev:Nej det kanske bara är jag som upplever bilkörning på detta vis.

Det tror jag inte (även om jag definitivt inte har sådana problem, jag har inga problem som helst att köra i tät stadstrafik).

Jag tycker dock att det är lite underligt att du lyckades med att få körkort med de problem du upplever, att inte kunna hantera komplexa trafiksituationer är direkt diskvalificerande för att få körkort. Det som är tur i ditt fall är att du inser dina brister och anpassar dig därefter.

Jag älskar att köra bil. Det är så enkelt tycker jag. Bara att följa skrivna lagar och förordningar till skillnad mot när man ska umgås med folk till exempel där alla lagar och förordningar är oskrivna.....

Tycker det verkar vara jobbigast med att man med foten gör en sak, händerna en annan och till sist ha en blick på vägen, backspegeln och andra fordon och mitt i allt detta ska man gärna kunna hitta också och veta vart man ska ta vägen.
Har inte ens försökt mig på att ta körkort på grund av all "multitasking" och dåligt lokal/orienterings-sinne men jag tror det skiljer sig från person till person.

Miche skrev:Jag tycker dock att det är lite underligt att du lyckades med att få körkort med de problem du upplever, att inte kunna hantera komplexa trafiksituationer är direkt diskvalificerande för att få körkort. Det som är tur i ditt fall är att du inser dina brister och anpassar dig därefter.

Nej, det är inte så underligt, jag tog mitt körkort i ett litet samhälle vid 18års ålder. Då var det inga problem. Min känslighet och min känsla av "overload" har blivit markant starkare sen jag fick barn. Jag fungerar på ett annat sätt nu, känns det lite som. Sen är jag som sagt medveten om att jag inte passar i den hetsiga trafiken, alltså kör jag inte där. Något som många fler än mig borde ta och tänka på. Då menar jag inte AS eller så men gamlingar bakom ratten som inte är medvetna om sina svårigheter är inte roligt att ha på vägen.

Lowas skrev:Tycker det verkar vara jobbigast med att man med foten gör en sak, händerna en annan och till sist ha en blick på vägen, backspegeln och andra fordon och mitt i allt detta ska man gärna kunna hitta också och veta vart man ska ta vägen.
Har inte ens försökt mig på att ta körkort på grund av all "multitasking" och dåligt lokal/orienterings-sinne men jag tror det skiljer sig från person till person.

Hahaha eller hur, ta då också med lite barn i bilen. Nej, jag kör på mina små vägar men helst cyklar jag.

Ugglan skrev:Hahaha eller hur, ta då också med lite barn i bilen. Nej, jag kör på mina små vägar men helst cyklar jag.

En återkommande dröm jag har drömt många gånger är att jag kör bil olagligt utan körkort och återkommande är att jag ALDRIG använder blinkers

Moderator: La till ägare av citatet!

Vad skulle hända om du inte skriver att du har AS/ADD/ADHD och att du tar medicin. Om du ska köra som yrkesförarar så är det andra regler.

Tiblan skrev:Jag älskar att köra bil. Det är så enkelt tycker jag. Bara att följa skrivna lagar och förordningar till skillnad mot när man ska umgås med folk till exempel där alla lagar och förordningar är oskrivna.....

Samma här!
Jag gillar att köra i städer eftersom trafiken regleras hårt med trafikljus, heldragna linjer, tydliga skyltar och ett måttligt tempo.
Dvs i lagom stora städer, Stockholm och framför allt Göteborg undviker jag.


Jag är bättre bilförare än cyklist. Tror det har med att alla ljud blir för intensiva när jag cyklar, jag blir stressad och osäker.

Jag kan bli grymt stressad om jag kör bil på nya vägar och inte vet exakt hur jag ska köra. Ofta vill jag ha längre tid på mig att byta fil osv än vad skyltningen tillåter.

Sedan tycker jag att det finns en hel del informella regler. Skulle man använda sig av högerregeln fullt ut skulle man bli smälld i sidan ganska omgående.

Kanske beror det på att jag bara har haft körkort i ett par år och kör bil ganska sällan. Det blir vanligtvis max 1-2 mil i veckan. Mer om jag och barnen ska hälsa på mina föräldrar eller liknande.

Sammelsurium skrev:Sedan tycker jag att det finns en hel del informella regler. Skulle man använda sig av högerregeln fullt ut skulle man bli smälld i sidan ganska omgående.

Högerregeln är tamejfan den farligaste regeln i Sverige, det är hur många korsningar som helst där den är satt ur spel och försöker man köra före när man kommer från höger så är det ofelbart att folk tutar och blir förbannade i åtminstone 9 fall av 10 (och ibland smäller det vilket gör att bilisten som inte lämnade företräde blir skitförbannad och dömd som skyldig av polis, i rätten och av försäkringsbolag).

Den känns ju ganska logisk i fyravägskorsningar, men i T-korsningar känns det mest logiskt att den som svänger in på en "ny väg" (dvs kommer från stammen på T-et) ska lämna företräde.

När jag var ny med körkortet blev det ett par situationer där jag stannade och försökte lämna företräde åt en annan bil som i sin tur tyckte att jag skulle åka vidare (trots att jag körde korrekt).

Miche skrev:

Sammelsurium skrev:Sedan tycker jag att det finns en hel del informella regler. Skulle man använda sig av högerregeln fullt ut skulle man bli smälld i sidan ganska omgående.

Högerregeln är tamejfan den farligaste regeln i Sverige, det är hur många korsningar som helst där den är satt ur spel och försöker man köra före när man kommer från höger så är det ofelbart att folk tutar och blir förbannade i åtminstone 9 fall av 10 (och ibland smäller det vilket gör att bilisten som inte lämnade företräde blir skitförbannad och dömd som skyldig av polis, i rätten och av försäkringsbolag).

Hahaha, vi har en sån korsning här i Västerås, jag brukar stanna där å släppa ut folk (som man ska) bara för att se folks reaktioner, ibland så vågar dem inte ens köra för att dem blir så frågeställda, en gång har dem bakom mig legat på tutan för att dem undrar vafan jag håller på med, det är fruktansvärt kul

*edit* har även sett en polis stått inne i korsningen där å väntat snällt på att alla ska köra, dvs. polisen vet heller inte om att det är högerregeln där och kör som om det vore huvudled på den stora vägen.

När inte ens poliserna begriper högerregeln då är det något fel på lagstiftningen!

Cyklister har ju exakt samma regler att följa i trafiken som bilister. Du är även skyldig som cyklist att hålla reda på dessa regler och när och om några förändringar sker precis som dom som har körkort.

Om du cyklar på en parkväg får du aldrig cykla fortare än att du kan stanna på direkten så du inte cyklar på någon eller något. Att tänka på är att folk kan vara hörselskadade eller gå och lyssna på musik eller prata i telefon så dom inte hör dig även om du plingar.

Lowas skrev:Tycker det verkar vara jobbigast med att man med foten gör en sak, händerna en annan och till sist ha en blick på vägen, backspegeln och andra fordon och mitt i allt detta ska man gärna kunna hitta också och veta vart man ska ta vägen.
Har inte ens försökt mig på att ta körkort på grund av all "multitasking" och dåligt lokal/orienterings-sinne men jag tror det skiljer sig från person till person.

Har också de problemen: dålig lokalsinne, svårt med multitasking och jag hade inte ens en tanke på att övningsköra med någon av mina föräldrar i tonåren, för morsan var alldeles för stirrig och nervös och farsan för kritisk och lättirriterad.

För min del var det också svårt att orka med både skolstudier och körkortsteori samtidigt. Jag försökte, men orkade helt enkelt inte.

Mina föräldrar tog aldrig körkort (om inte farsans motorcykelkörkort räknas, vilket det inte gör i det här fallet) så för mig var det körskola som gällde, men när mina pengar tog slut ställde de upp med en slant så jag kunde slutföra.

Jag hade ingen aning om mina problem då och när jag fick diagnoserna (för ca 5 år sedan) så var det bara att köra vidare.

Tiblan skrev:Cyklister har ju exakt samma regler att följa i trafiken som bilister. Du är även skyldig som cyklist att hålla reda på dessa regler och när och om några förändringar sker precis som dom som har körkort.

Om du cyklar på en parkväg får du aldrig cykla fortare än att du kan stanna på direkten så du inte cyklar på någon eller något. Att tänka på är att folk kan vara hörselskadade eller gå och lyssna på musik eller prata i telefon så dom inte hör dig även om du plingar.

Visst är det så, men en cykel är så mycket mindre avancerad att ta sig fram på än en bil, det frigörs därmed energi som kan läggas på medtrafikanter, men för min del, sanningen att säga, är det så att jag inte heller cyklar när jag har mycket trafik omkring mig, lika lite som jag kör där, min jämförelse var mer kopplad till hellre cykel än bil. Jag ogillar starkt de som blåser fram snabbt och ljudlöst på en cykel, där får man passa sig.

Miche skrev:Jag hade ingen aning om mina problem då och när jag fick diagnoserna (för ca 5 år sedan) så var det bara att köra vidare.

Jag tror också att många med just AS kan vara bättre bilförare en den generella, det vet jag själv exempel på bland personer jag känner (visserligen odiagnosticerade men jag räknar dem som lite AS iaf) och så som många ovan beskrivit. Så man ska verkligen inte få för sig att det behöver vara ett problem (nu riktar jag mig till de som ännu inte tagit körkort). Som så många gånger är vi med AS väldigt bra på vissa saker vilket naturligtvis även kan gälla bilkörning!