jag ska på fest på nyårsafton, och jag har oroat mig inför det hela veckan. det är en privat tillställning på bohemiskt vis, dvs inget sittande bord utan självservering och intagande av maten varhelst man får plats eller önskar (personligen föredrar jag att sitta på golvet). det är snälla och varma människor som har festen, en av dem är min närmaste vän. men jag känner inte resten av deltagarna särskilt väl, och vi lär bli ca 27 personer totalt.

min enda uppgift är att laga en vegetarisk paj. inga problem där, jag älskar att baka och laga mat. men jag råkade i ett svagt ögonblick bjuda in en bekant, som jag nu inser kommer att förlita sig på mitt sällskap under hela kvällen. visserligen har hon en vän med sig, men det känns som mitt ansvar att finnas nära henne under festen.

det är här problemen börjar. jag försökte fira midsommar i år, och hade förväntat mig ca 5 personer. en hord vällde in, och jag blev alltmer nervös. min närmaste vän (samma som ordnar nyårsfesten) känner mig väl, och började ge mig praktiska uppgifter att utföra. det fungerade en stund, men sedan fick jag ett sammanbrott och började gråta. jag fick lägga mig en stund på hans säng, men min hjärna var så överbelastad att jag fick gå hem.

jag är rädd att samma sak ska hända imorgon, då jag dessutom har ett sällskap med mig. dessutom har jag en ätstörning och vet att maten dom serverar inte går att äta.

jag vill gå på festen, för jag tycker om dom som håller i den, och jag vill känna mig delaktig i något utanför min "bubbla". dessutom vet jag att de brukar göra om hela vardagsrummet till dansgolv, och det ÄLSKAR jag. jag undrar egentligen två saker:

1. hur ska jag hantera att jag har ett sällskap om jag skulle behöva gå hem hastigt?
2. vad är era erfarenheter från fester i perioder då ni känner er extra sårbara?

1) Du säger till värden att du tyvärr inte kan stanna längre, säger hejdå till några och går hem.
2) Det jag tycker är jobbigast med fester är just att träffa nya människor. Det finns inga enkla knep för att bli av med detta förutom exponering - och att bli påverkad.
Om du tycker det är jobbigt så försök se på det hela objektivt: vad är bäst för dig? Att gå på festen eller vara hemma?

Det underlättar iaf för mig om jag i förväg vet vilka som kommer på festen. Och jobbigast är det som sagt om det är massa "randoms". Men det är ju bara att bita ihop när det är så många som 20+.

Du måste inte prata med människor bara för att de är där.

Ta med dig mat till dig själv och ät den när du känner för det.

Din vän har en vän med sig; de kan säkert klara sig själv mer självständigt.

Blir det pressat; gå en promenad.

Du kan ju förvarna din bekant om att du ev. kommer att gå hem tidigt, så hon är förberedd på det och även får möjlighet att ändra sina planer om hon absolut inte vill vara på festen om inte du är där. Då behöver du inte oroa dig mer för det, och är fri att gå hem när du vill.

Håller med, att förbereda vännen på att det kan bli så att du behöver gå hem ganska fort, endera utan orsak eller bara att det är något ganska privat.

Kan ju säga du kanske kommer att behövas någonstans, om du nu inte vill säga den egentliga orsaken.
Är du tjej gissar jag på att man kan skylla på mens men å andra sidan anar jag att man inte gärna säger det till killar såvida inte man känner honom ganska bra?

haha, att skylla på mens är jag tvungen att göra när jag har det, för smärtorna är gräsliga. men då skyller jag å andra sidan inte på något, utan förklarar.

tack alla ni som svarat, det har hjälpt mej att känna mej trygg i vetskapen att jag kan gå hem om det blir för mycket. bara för att andra tycker att nyår är störtkul behöver jag inte tycka det. och jag har förvarnat vännen, precis som hon föreslog. hon känner till mitt "dilemma" och är mycket förstående. maten däremot har jag inte lyckats fixa. jag får äta när jag kommer hem.

Jag kanske är för sent ute, men sänder ändå iväg en en styrkekram till dig, prick!