Jag har haft samma jobb sen många år tillbaka, jag hittade ett som har funkat för mig. (Personlig assistent.)
Inga krav på att man ska vara social med kollegor i nåt fikarum, inget onödigt kallprat. Jag har fortfarande energi kvar när jag kommer hem till familjen på kvällarna (har sambo och två barn). Dessutom har jag alltid velat jobba med människor.

Det svåra för mig är möten och personalfester, att hela tiden behöva tänka på vad man säger, sen hela tiden lyssna mellan raderna vad folk egentligen menar samt uttrycka sig själv politiskt korrekt.
Det tar verkligen på krafterna. Efter sånt känner jag att det enda jag vill göra är att åka hem och isolera mig...

Hittills har man klarat sig undan ganska bra, man har kunnat hänvisa till sitt schema, att man jobbar. Tyvärr funkar inte detta alltid, och ännu mer tyvärr att man måste anstränga sig och vara social för att höja chanserna till mer påökt i lön. Någon annan som också är med om detta?


Moderator: Förtydligade rubriken.

Jopp, verkligen. För mig har det tagit helt stopp. Just att man måste interagera och "mingla". Möten och så är väldigt svåra situationer. Personalfester osv... Att bjuda på sig själv när man inte riktigt är säker på vem man är... Det plus allt liv och rörslse... Det blir bara suddigt.

På något sätt har jag lättare att ta en roll och stå på scen än att vara "Helena- kort och gott". Då kan folk ha något att säga om rollen... Men inte om mig...