Halloj!

Jag har aspergerdrag men inte tillräckligt mycket för att få diagnos, det verkar kallas subklinisk asperger. Jag har inte gjort någon utredning men jag uppfyller inte kriterierna för diagnos enligt det här dokumentet (enligt mig och mina föräldrar som båda jobbar inom vården): http://attention-riks.se/npf/aspergers-syndrom/

Jag har aldrig haft kontakt med någon i samma situation som jag, men jag skulle gärna med prata någon i samma situation för jag känner mig liksom inte hemma nånstans.

Jag känner igen mig.

Jag uppfyller en hel del kriteria (kanske de flesta beroende på hur de tolkas), men jag vet inte om jag skulle få diagnos från sjukvården (jag inte intresserad av det heller), då jag är så högfungerande på ytan. Har dock slitit som fan för att uppnå den där högfungerande ytan och sociala kontakter tar mycket energi. Jag uppfattar inte livet och världen som alla andra... Har känt mig annorlunda i hela mitt liv. Jag har dessutom haft en rad psykiska problem...

Ibland känner jag mig som halv-NT, halv-Aspigt. Andra perioder tycker jag har en fullblown aspig hjärna.
Det spelar egentligen ingen roll. Det viktigaste för mig i nuläge är att jag har bra kännedom om mina styrkor och svårigheter och hur göra för att inte låta mina jobbiga drag inte gå överstyr (lyckas inte alltid med det).
Jag mår bättre sedan jag upptäckte forumet, jag hör mer hemma här än ute i stora världen bland "vanliga" människor...

Välkommen hit, förresten!

Det finns förresten massvis med folk som har aspergerdrag utan att ha hela syndromet. Gränserna är flytande och alla de där dragen med socialt beteende, flexibilitet osv kan ses som ett spektrum som omfattar både superNTs, superaspies och allt mitt emellan.

Jag tycker det är helskönt att ha fått kontakt med dig

Jag förstår hur du känner ang diagnosen. För mig så vet jag inte om jag skulle vilja ha den eller inte; jag vet inte riktigt om jag är i behov av det som man får rätt till genom att ha den.

Det verkar vara ganska lika för oss med AS-grejerna, jag har känt mig annorlunda sen jag började skolan. Depression är inget nytt för mig.

Ibland känner jag mig som halv-NT, halv-Aspigt. Andra perioder tycker jag har en fullblown aspig hjärna.
Det spelar egentligen ingen roll. Det viktigaste för mig i nuläge är att jag har bra kännedom om mina styrkor och svårigheter och hur göra för att inte låta mina jobbiga drag inte gå överstyr (lyckas inte alltid med det).

Ok, m. Det känns inte som att jag har riktig koll på mina styrkor än.

Jag mår bättre sedan jag upptäckte forumet

Ok. Skönt att höra.

Välkommen hit, förresten!

Tack så mycket!

Snygg "andrarad" på signaturen! Jag känner igen mig

Var i landet är det som du bor? Jag kommer från Borås o har snart bott 3½ år i Jönköping.

Om jag förstår dig rätt, på det du har skrivit i ditt andra inlägg, så ser du AS bara som en olikhet - inte ett fel ? Jag frågar för att jag har en AS-kompis som ser det som ett fel (ur ett evolutionärt sammanhang), samtidigt som jag uppfattar det som att dom flesta aspare inte ser det så?

Det finns förresten massvis med folk som har aspergerdrag utan att ha hela syndromet. Gränserna är flytande och alla de där dragen med socialt beteende, flexibilitet osv kan ses som ett spektrum som omfattar både superNTs, superaspies och allt mitt emellan.

Just ja, det har du rätt i! Det som jag egentligen menar är en sån mängd AS-drag att det blir något av dom här AS-problemen. (Det kanske är försent för att göra om omröstningen nu? :/
Efter saker som jag har läst så verkar det som att det finns en massa folk som har antingen AS eller ”sub-AS” utan att veta om det :s ~~

Tack och tack för komplimangen om signaturen! Kul att du känner igen dig! Den där signaturen skulle jag vilja kasta i ansiktet på alla som har kallat mig rigid tidigare i livet. Den är lite av en protest.

Du sa något mycket viktigt; diagnosen behövs för en del för att man ska få tillgång till vissa saker man har rätt till. Generellt tycker jag att det är just sådana saker som gör att vissa verkligen "måste" få en diagnos på sina svårigheter, annars får de ingen hjälp.
Precis som jag behöver min depression-diagnos för att kunna få antidepp utskrivna.

Jag tror många med Asperger diagnos/drag har känt av den där annorlundaskap i flera år innan diagnosen kom. Ibland utan att kunna ha sätta fingret på vad är det som gör att de känner sig annorlunda.
När jag var liten tyckte jag att det var konstigt att många inte tyckte som jag, jag kände att jag inte passade in utan att riktigt förstår varför det var så. Så småningom började jag förstå att det är pga min personlighet och tankesätt.

Depression och ångest är relativt vanliga hos unga och vuxna med drag eller tillstånd inom autismspektrat. Kanske på grund av utanförskapet, sorgen man kan känna för sina svårigheter eller helt enkelt för att man haft ett tufft liv. Vet inte om det finns något genetiskt samband mellan aspergers och depression.

Jepp, jag ser inte Asperger som ett fel, utan mest som en olikhet. Dessutom är aspergare lika olika varandra som "vanliga" människor är. Samtidigt vet jag att en del är/blir mycket handikappade av sina symtom och tilläggsproblem, så jag har full förståelse för dem som ogillar sina diagnoser och önskar att de inte hade dem.
Jag tror att det finns många som inte ser asperger som ett "fel", tack och lov. Jag menar, hur roligt är det att se sig själv som ett fel? knappast utvecklande.
Jag har också en vän som ser AS som ett fel ur ett evolutionärt sammanhang och så kan det vara, men pratar man rent evolutionärt så antar jag att man inte lägger några värderingar i det.

Hoppas du kommer att trivas här! Lycka till med att upptäcka dina styrkor. Det kan ta lite tid ibland, men min personliga erfarenhet är att jag började må klart bättre när jag lärde känna mig själv, mina begränsningar och styrkor och hur jag fungerar.

Bor i Värmland. Karlstad.

Musikniklas,

När du vill citera någon kan du antingen klicka på knappen "citera" i inläggets övre högra hörn, eller skriva egna taggar. Det skall se ut så här:

Kod: Markera allt

[quote="Namnet på den du citerar"]Välkommen hit, förresten![/quote]

I exemplet ovan är det TheBoxSaysNo som citeras, så

Kod: Markera allt

[quote="TheBoxSaysNo"]Välkommen hit, förresten![/quote]

ser ut så här på forumet:

TheBoxSaysNo skrev:Välkommen hit, förresten!

Jag har diagnos. Mild men klockren som de sa. Någon stans måste man dra linjen.

Tack Lakrits!

TheBoxSaysNo skrev:Du sa något mycket viktigt; diagnosen behövs för en del för att man ska få tillgång till vissa saker man har rätt till. Generellt tycker jag att det är just sådana saker som gör att vissa verkligen "måste" få en diagnos på sina svårigheter, annars får de ingen hjälp.
Precis som jag behöver min depression-diagnos för att kunna få antidepp utskrivna.

MsTibbs skrev:Jag har diagnos. Mild men klockren som de sa. Någon stans måste man dra linjen.

Precis. Men själva avskiljningen som man behöver göra är väl egentligen om personen behöver någon hjälp eller inte? Om jag har uppfattat det rätt så är alla gränser inom spektrumet flytande – varför då inte bara ge diagnosen autismspektrumstörning och sen en beskrivning av personens ”icke-nerotypiska” styrkor och svagheter? Då skulle man slippa den här gränsdragningen mellan att ha eller att inte ha diagnosen asperger som inte nödvändigtvis hänger ihop med om man behöver hjälp eller inte (ni förstår att det som jag är emot är om en person skulle behöva hjälp men inte når upp till att få diagnosen och alltså blir utan hjälp, men det kanske knappast händer i och med att det ju också ingår psykologsamtal vid utredning ? ).

Det här är ju också en fråga; hur drar man gränsen mellan neurotypt och icke-neurotypt?

TheBoxSaysNo skrev:Jag tror många med Asperger diagnos/drag har känt av den där annorlundaskap i flera år innan diagnosen kom. Ibland utan att kunna ha sätta fingret på vad är det som gör att de känner sig annorlunda.

m, det tror jag också.

TheBoxSaysNo skrev:När jag var liten tyckte jag att det var konstigt att många inte tyckte som jag, jag kände att jag inte passade in utan att riktigt förstår varför det var så. Så småningom började jag förstå att det är pga min personlighet och tankesätt.

Samma här, det tog lång tid för mig att förstå att det handlade om asperger.

TheBoxSaysNo skrev:Depression och ångest är relativt vanliga hos unga och vuxna med drag eller tillstånd inom autismspektrat. Kanske på grund av utanförskapet, sorgen man kan känna för sina svårigheter eller helt enkelt för att man haft ett tufft liv. Vet inte om det finns något genetiskt samband mellan aspergers och depression.

m, jag kan tänka mig det. (inget sagt om det genetiskt sambandet, om det vet jag inget).

TheBoxSaysNo skrev:Jepp, jag ser inte Asperger som ett fel, utan mest som en olikhet. Dessutom är aspergare lika olika varandra som "vanliga" människor är. Samtidigt vet jag att en del är/blir mycket handikappade av sina symtom och tilläggsproblem, så jag har full förståelse för dem som ogillar sina diagnoser och önskar att de inte ha dem.

m. Intressant det här du skrev med att aspergare är lika olika varandra som "vanliga" människor är. När jag började få reda på mer om AS och bland annat gick med här så kändes det bra för mig på ett sätt att jag kunde placera in mig själv i ännu en grupp av människor – att jag kunde förstå mig själv bättre än innan -. Sen så försökte jag leta efter kännetecken hos gruppen, men det var svårt – utom att det är just diagnosen som samlar alla.

TheBoxSaysNo skrev:Jag tror att det finns många som inte ser asperger som ett "fel", tack och lov. Jag menar, hur roligt är det att se sig själv som ett fel? knappast utvecklande.

Precis.

TheBoxSaysNo skrev:Jag har också en vän som ser AS som ett fel ur ett evolutionärt sammanhang och så kan det vara, men pratar man rent evolutionärt så antar jag att man inte lägger några värderingar i det.

Nej, kanske inte, det kanske bara lät så konstigt för mig när han sa det..

TheBoxSaysNo skrev:Hoppas du kommer att trivas här! Lycka till med att upptäcka dina styrkor. Det kan ta lite tid ibland, men min personliga erfarenhet är att jag började må klart bättre när jag lärde känna mig själv, mina begränsningar och styrkor och hur jag fungerar.

Bor i Värmland. Karlstad.

Tack!

Jag ser att båda av er kommer från Karlstad, känner ni varann?

Musikniklas: Jag tror jag känner Box. Har träffat iallafall.

Liiiite off topic, men jag vill kommentera om tanken på AS som ett evolutionens snedsteg.
Bortsett från att jag som kristen har rimliga tvivel angående makroevolution så inordnar jag mig ändå i "tänket". Mikroevolutionen är ju bevisad och obestridlig. Alltså:

En artpopulation som genetiskt är ytterligt homogen är sannolikt mer sårbar för förändringar i livsvillkor. Det kan röra sig om biokemi eller immunologi, men även om psykisk anpassningsförmåga.
Tänk denna population som ett stort antal individer som springer i bredd för att nå änden av en hinderbana. Egenskaper som initialt förefaller hindrande kan i ett senare skede vara den faktor som gör att individen når målet. Vissa egenskaper kommer att försvinna på vägen då de medför så avsevärda hinder att anlagsbäraren dukar under, medan andras egenskaper kommer att visa sig funktionella i det att anlagsbäraren når målet - reproduktion.

Denna bild får ökad relevans om man föredrar att se artens fortlevnad som ett lagarbete. Det har visats att förvånansvärt många djurarter anlägger ett altruistiskt beteende som, enär det missgynnar individen, gynnar gruppen och därmed arten.

Det är tragiskt att vi människor i så hög grad lever under ett snävt normalitetsbegrepp där alla avsteg från normen betecknas som oönskade, skadliga och mindervärdiga. Än mer tragiskt att det finns aspergare som själva stämmer in i detta synsätt.
De egenskaper som ärvts från föregående generationer har ju de facto visat sig lyckosamma i reproduktionshänseende. Vi är ju här nu!

Bland hundratals miljoner sädesceller kom en först, denna blev DU! Du var alltså bäst lämpad (Darwin) och utvald (Gud).

------------
Ett exempel på genetisk variation inom arter finns bland snokar i norra Nordamerika. Normalt så kvicka att de snabbare klarar sig undan fiender som t ex vråkar har de en nackdel i att inte kunna utnyttja en viss födotillgång.
Denna födotillgång består i en höggradigt giftig salamanderart. En genetisk mutation har gjort att vissa snokar tål detta gift. Priset är att de har en sävligare hastighet och därmed lättare faller offer för predatorer.
Denna variation ökar chansen för artens överlevnad just genom variationsmöjligheten där vissa snokar inte svälter ihjäl och vissa klarar sig undan fienderna.

Saknar alternativet: Har mängder av AS-drag, men inga/för lite psykiska problem för att kunna få diagnos.

MsTibbs skrev:Musikniklas: Jag tror jag känner Box. Har träffat iallafall.

Vad kul

Windfarne: Intressant tanke!

Windfarne skrev:Det är tragiskt att vi människor i så hög grad lever under ett snävt normalitetsbegrepp där alla avsteg från normen betecknas som oönskade, skadliga och mindervärdiga. Än mer tragiskt att det finns aspergare som själva stämmer in i detta synsätt.
De egenskaper som ärvts från föregående generationer har ju de facto visat sig lyckosamma i reproduktionshänseende. Vi är ju här nu!

Precis.

Windfarne skrev:Bland hundratals miljoner sädesceller kom en först, denna blev DU! Du var alltså bäst lämpad (Darwin) och utvald (Gud).

Eller så var det bara så att generna helt enkelt bara funkade bra i repoduktionshänseende (att vi inte är bäst lämpade och utvalda i något bioloiskt sammanhang) .. - men jag vill inte ta bort triumfkänslan över det bra med att ha AS, så låt gå!

Intressant det här med snokarna! Det visar din poäng bra.

Jag diggar skarpt din första signaturrad!
Och jag gillar din andra med.

rdos skrev:Saknar alternativet: Har mängder av AS-drag, men inga/för lite psykiska problem för att kunna få diagnos.

Hm, är det så? :s Vad menar man/du med psykiska problem då?

Vad står PK för i ”PK-humor”? :j

Välkommen Musikniklas!

PK = politiskt korrekt.

Inger skrev:Välkommen Musikniklas!

Tack, Inger!

Inger skrev:PK = politiskt korrekt.

Windfarne: haha, ok. Ja, det är väl klart att det måste vara polititiskt korrekt för oss att skämta om vita om vi själva är vita
Om att skämt om aspisar och specialintressen också ingår där är ju beklagligt, dom känner säkert ingen av oss än.

Välkommen Musikniklas!

Tack för gillandet av signaturraden! (aspar före) Du kan snart få ta över den, har bytt regelbundet

Analysen av PK-humorn är rdos' signatur och inte min, btw.

Ha det gott!

/W

Windfarne: Tack! och tack igen

Oops! Jag skriver det igen. Tack detsamma!

rdos: haha, ok. Ja, det är väl klart att det måste vara polititiskt korrekt för oss att skämta om vita om vi själva är vita
Om att skämt om aspisar och specialintressen också ingår där är ju beklagligt, dom känner säkert ingen av oss än.

Jag har inte tillräckligt med aspergerdrag för att få diagnosen. Men jag hade tillräckligt med svårigheter för att ändå behöva en diagnos, ansåg de efter utredningen. Därför fick jag diagnosen autismliknande tillstånd, även kallat atypisk autism.

Jag känner mig som att jag står någonstans mitt emellan asperger och NT. När jag blir deprimerad blir min autism tydligare. När jag har en bra period kan jag passera som NT ibland. Då orkar jag mer och kan kompensera för mina svårigheter bättre.

Hej. Vill höra vad ni tänker och tror om det jag vill dela med mig av till er.

(Lite bakgrund först) Jag hade min första läkardiagnosticerade depression 1997 och har haft några fler sedan dess. Har alltid jobbat med mitt självförtroende/självkänsla. Men håller nu på att försöka återhämta mig efter min värsta depression, hade självmordstankar så starka att jag övervägde om jag skulle köra bil eller inte. Är på bättringsvägen (tror jag). Men ville den här gången få gjort en mer grundlig utredning av mina besvär. varför jag hamnar i återkommande depressioner trots att jag försöker jobba med mig själv och så vidare. Vårdcentralens hjälp var inte tillräcklig utan fick själv hitta en psykiatriker (då började det hända saker medicinskt) och fick till slut en psykologkontakt på den vuxenpsýkiatriska enheten jag tillhör.

I veckan berättade hon resultaten av hennes analys, dvs att jag har drag av asperger men att hon inte kan ställa en diagnos. Men antingen så har man en diagnos eller inte, så vad har jag för nytta av infon "drag av asperger"? Gjorde även ett annat personlighetstest där det utmärkande resultatet var social överkänslighet. Hon har kommit fram till att jag har inte behov av någon terapi utan de vill erbjuda mig stödkontakt. Hon säger att en terapi ska kunna ha en långvarig förändringseffekt, och då mina behov av hjälp kvarstår trots några psykodynamiska terapier menar hon att en "långvarig" stödkontakt vore mer gynnsam för mig. Jag blev ställd och har först nu reagerat "färdigt" på vad hon sade. Kan inte nå henne förrän v.32, och då ska jag lämna besked om jag tackar ja till deras erbjudande om stödkontakt.


Moderator: Delade upp texten i stycken så den blev mer lättläst.
Flyttade senare till liknande tråd.

Stödkontakt är nog inte så dumt, jag tycker att du ska tacka ja till det!

Synd att du inte får en Aspergerdiagnos, det ger dig en hel del förmåner i form av LSS!

Om du har "social överkänslighet" så behöver du väl terapi för det. Om inte psykodynamisk terapi funkar, försök med KBT.

Att veta att man har "drag av Asperger" kan ju innebära större självkännedom, om man läser på om AS. Kanske också att man anpassar sitt liv efter detta och funderar ut fungerande strategier för sitt liv. Men några praktiska och ekonomiska fördelar är det ju inte.

Hej alla igen!

Jag är Musikniklas med en ny användare pga lite mejlstrul.

Nu är det så att jag har gjort Dag 1 av 2 av npf-utredningen. Det blev lite speciellt pga krångel med utsändande av kallelse så min Dag 2 är några veckor efter Dag 1. Psykologen som jag träffade på Dag 1 har sagt att om jag får någon diagnos så blir det troligen en autismspektrumdiagnos som är mindre omfattande än asperger. Hon nämnde bara diagnosen atypisk autism vid namn. Jag har läst om det, autismliknande tillstånd och genomgripande utvecklingsstörning. Känner ni till några flera sådana diagnoser?

Svartamolnet: Tack för ditt inlägg! Jag känner igen mig i mycket av det som du skriver och kan nog också hålla med om att atypisk autism, autismliknande tillstånd och genomgripande utvecklingsstörning (som du skriver på din presentation) verkar vara rätt lika.

Vet ni vad det innebär att få någon av dom diagnoserna med tanke på rätt till hjälpmedel?
En stor anledning till varför jag valde att gå på utredningen är att jag är intresserad av hjälpmedel för vardagen. När jag pluggar kan det ibland bli mycket svårt för mig att fortsätta att göra det när det händer saker omkring mig som t ex om två av mina kompisar är osams. Det gäller också för när jag har gjort vad jag kan för att dom ska bli sams igen. Min familj ser det som att jag är lättdistraherad när det händer något sånt medan jag ser det mer som att som att jag väljer att fokusera på mina kompisar för att dom är viktiga för mig. Det som jag vet är att jag är mycket ”en sak i taget” och att jag skulle tycka att det skulle vara intressant med fakta om eventuella hjälpmedel som skulle kunna hjälpa mig med det här. Jag tycker också att det skulle vara intressant med mer fakta om hjälpmedel för mig att göra saker som jag inte tycker är kul/intressanta. Om jag förstår det rätt är det också ett aspergerdrag ?

Vet ni om ”atypiker” är ett korrekt ord för någon som har atypisk autism? Jag har sett det i en annan tråd.

Jag har funderat på det här också med hur många som diagnoskriterierna för t ex atypisk autism passar in på. Jag har förstått att det är fler än dom som aspergerkriterierna passar in på. Det finns många i min omgivning som jag tycker mig känna igen aspergerdrag i men bara väldigt få som har sagt till mig att dom, liksom jag, har aspergerdrag och att dom inte uppfyller aspergerdiagnoskriterierna. Dom flesta av dom få har jag träffat på internet. Kan det vara så att det är mest dom ”atypiker” som har kommit i kontakt med psykiatrin som har fått tag på kunskap om autismspektrumet och atypisk autism ?

Jag vet inte vad sannolikheten är att jag får diagnosen atypisk autism eller någon liknande diagnos men det känns riktigt bra att kunna få kontakt med personer i samma eller liknande situation här på Aspergerforum

Hur lång tid tog det för er som har någon typ av autismspektrum- eller npf-diagnos för att få resultatet från utredningen?

Tack på förhand!

Jag har typen autismliknande tillstånd och såvitt jag har förstått är det synonymt med atypisk autism och genomgripande störning i utvecklingen uns.

Har AS och ADD. Precis på poängen för att få en AS-diagnos och tämligen hög ADD.

Diagnoserna i sig var viktiga för mig för att jag har fått så otroligt bra hjälp från neuropsykiatrin och särskilt nu när jag har hjälp från HAB. Dessutom har jag kunnat lära mig mycket bättre om vart mina styrkor och svagheter ligger.

Ibland inbillar jag mig att de med enbart AS, med ganska hög poäng, generellt sett har det lättare än vi med både AS och ADD/ADHD, eftersom vi har sådana problem med distraktion och liknande, men det är bara vad jag tror.

Jag klickade i "Jag har fått en aspergerdiagnos", fast egentligen har jag diagnosen autistiskt syndrom, men eftersom jag inte har mental retardation så är det ju i princip samma sak som AS.