Sadla om och sadla om. Jag kan inte lägga matematiken på hyllan trots att jag flera gånger försökt. Men jag har alltid velat fördjupa mig i teoretisk fysik. Funderar allvarligt att göra det galna och ta examen i det också och se om det leder till något spännande...

Det finns något oerhört lugnande och samtidigt upplivande i att begrunda teoretiska fysik problem.
Har ni upplevt detta?

jag är inte någon hejjare på varken matte eller fysik, har bara gymnasiekompetens, men jag har alltid tyckt att fysik är mer intressant som ämne. Mattematik ser jag mer som en samling verktyg, vilka man kan applicera lite överallt. Fysik verkar mer begränsad.

Vaddå galet?

Ganesh skrev:Vaddå galet?

Galet för att jag redan har studerat så mycket...
Men jag känner litegrann att jag inte "passar in" någonstans.
Mina intressen avviker alltid inom de områden jag tar för mig.
Pånågot sätt känns det som att fysiken är en sådan vetenskap där, en divergent matematiker skulle känna sig mer hemma?
Jag vet inte...

Helt rätt tänkt.

Nationalekonomi i meningen ekonometri är också en möjlighet. Myckert spännande matematik där. Säger dom, vad vet jag, humanist som jag är.

Ganesh skrev:Helt rätt tänkt.

Nationalekonomi i meningen ekonometri är också en möjlighet. Myckert spännande matematik där. Säger dom, vad vet jag, humanist som jag är.

Jag har systematiskt undvikit matematiska tillämpningsområden som ekonometri,portföljteori,nationalekonomi, inte just för att jag inte tycker matematiken är intressant utan mer för att tillämpningsområdena är mindre eviga... Jag drevs in på matematiken för att den känns tidlös och oberoende av mänsklighetens parasitiska tillvaro här på jorden
Men för att komma någon vart ser det ut som man blir tvungen att kompromissa. Jag ska gå på ett semniarium snart som handlar om matematiska tillämpningar inom humanistisk vetenskap..

Men det jag egentligen attraheras av är mer tillämpningar som är oberoende av sådant, typ teoretisk fysik

OK. Förstår.

uniqueNr5

Tycker det låter som en dum idé.
En akademisk examen är definitivt inte någon garanti för ett akademiskt yrke, och även om du skulle sluta som vanlig knegare måste dina studielån betalas.
Ca: 1100 kr/mån kostar mina tre år av heltidsstudier (har idag knappt 120 000 i csn-lån), tänk då vad det hade blivit med 250 000, eller mer hos csn.
Att gå en akademisk utbildning är en möjlighet till ett intressant, och spännande liv med en relativt bra inkomst, men att gå två är bara dumt (inte minst för att många arbetsgivare är tveksamma att anställa någon med alltför lång studietid bakom sig).

Mitt råd är: satsa stenhårt på det du läser nu, och se till att rikta in din examen på något som känns någotsånär rätt för dig.
Möjligheter att byta bana har du under hela ditt yrkesliv, och med lite tur behöver du inte ens sätta dig i skolan igen, för att lyckas byta yrke (även inom den akademiska världen).

-Kör hårt, och satsa på det du håller på med är mitt råd!

Titti

Anledningen till att ditt studielån kostar så lite är antagligen att du har sjuk-eller aktivitetsersättning till minst 50% alt. är arbetlös med mycket låg a-kassa, eller att du är egen företagare med väldigt små marginaler och därför har en mycket låg inkomst. Hade du jobbat heltid på ett vanligt jobb, eller drivit ett företag som gått med bra vinst hade det inte funnits en chans i världen att du hamnat på den nivån.

Hursomhelst...

Det jag försöker säga är att man inte sällan kan få jättespännande jobb trots att man inte har riktigt "rätt" utbildning, enbart genom att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Många arbetsgivare skickar dessutom sina anställda på kurser (på betald arbetstid), när de behöver höja kompetensen. Genom att visa sin arbetsgivare vad man är intresserad av (och duktig på, förstås) kan man genom årens lopp ibland mer eller mindre få en helt annan yrkesidentitet än vad man haft från början.

Nyckeln till det hela heter vanligtvis endast akademisk examen, som leder till jobb, samt ett visst mått av tur, hårt arbete och målmedvetenhet därefter.

ford skrev:Titti

Anledningen till att ditt studielån kostar så lite är antagligen att du har sjuk-eller aktivitetsersättning till minst 50% alt. är arbetlös med mycket låg a-kassa, eller att du är egen företagare med väldigt små marginaler och därför har en mycket låg inkomst. Hade du jobbat heltid på ett vanligt jobb, eller drivit ett företag som gått med bra vinst hade det inte funnits en chans i världen att du hamnat på den nivån.

Hursomhelst...

Det jag försöker säga är att man inte sällan kan få jättespännande jobb trots att man inte har riktigt "rätt" utbildning, enbart genom att vara på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Många arbetsgivare skickar dessutom sina anställda på kurser (på betald arbetstid), när de behöver höja kompetensen. Genom att visa sin arbetsgivare vad man är intresserad av (och duktig på, förstås) kan man genom årens lopp ibland mer eller mindre få en helt annan yrkesidentitet än vad man haft från början.

Nyckeln till det hela heter vanligtvis endast akademisk examen, som leder till jobb, samt ett visst mått av tur, hårt arbete och målmedvetenhet därefter.

Vem bryr sig om jobb, det är ju kul att plugga?
Jag har totalt sabbat mina möjligheter att kunna visa upp ett snyggt CV eftersom jag fuckat min utbildning så gott det går. Alltså skulle jag säkert kunna möta en bättre arbetsmarknad genom att tex byta inriktning.
Tänker jag göra det? Absolut inte. Trots att det går ganska dåligt för mig så tycker jag att det jag pysslar med är roligt (och vad mina studieresultat än säger är jag ngl bra på det). Jag gör det inte för att få jobb eller liknande.
Fysik är ju en naturlig förlängning av matematiken och jag tror inte att någon arbetsköpare skulle se det som något negativt att man har en längre studietid om den är planerad på det här viset.
Om man tittar på de civilingenjörer som går ut idag så har de fem år i bagaget och många överskrider detta. Speciellt F:arna (som ligger närmast det U5 beskriver), både genom att de behöver tid att plocka missade kurser samt att de läser något annat. Jag ser verkligen inte problemet, kör på för fan!

En civilingenjörsutbildning är väl ungefär fem år lång, så det är väl inte så konstigt att ha fem år i bagaget i så fall. Det jag menar med lång studietid är om man har flummat omkring en massa, bytt utbildningar och läst ostrukturerat.
Kanske har du rätt i att fysik är en förlängning av matematik, men jag är ändå inte övertygad om att det verkligen är värt pengarna, eller att glädjen som grabben/"grabinnan" får ut av sitt yrkesliv hänger på detta.

ford skrev:En civilingenjörsutbildning är väl ungefär fem år lång, så det är väl inte så konstigt att ha fem år i bagaget i så fall. Det jag menar med lång studietid är om man har flummat omkring en massa, bytt utbildningar och läst ostrukturerat.
Kanske har du rätt i att fysik är en förlängning av matematik, men jag är ändå inte övertygad om att det verkligen är värt pengarna, eller att glädjen som grabben/"grabinnan" får ut av sitt yrkesliv hänger på detta.

Saken är väl den att om han springer ut och har sig i näringslivet är det väl just civilingenjörerna han kommer att konkurera med? Har svårt att se en roll där som inte passar en F:are men U5 eller vice versa.
Desutom är det inte att flumma runt, jag tycker snarare att det visar på målmedveten och en god utbildningsstrategi.

Fysik är väldigt spännande, eftersom det handlar om att förstå världen på en så fundamental nivå jämfört med de flesta andra naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Som fysiker har man ju en väldig bredd jämfört med t.ex en civilingenjör (undantaget F och Y-linjerna då) eller en kemist. Jag valde själv mellan datorer och fysik när jag en gång i tiden stod inför högskolevalet. Det blev datorer, som jag sedan egentligen tröttnade på ganska snabbt även om jag fortsatte på det spåret med forskarutbildning och hela köret. Ibland undrar jag vad som hade hänt om jag hade valt fysik istället?

Nu kanske ovanstående ändå inte är så relevant för U5, som ju är mest intresserad av tidlös teori även inom fysiken.

Ett helt annat område som slår mig är kryptologi. Skulle inte det kunna vara ett område där man kan ägna sig åt djupt teoretisk matematik och ändå ha praktisk relevans? Där finns nog pengar att tjäna för den som är tillräckligt slipad matematiker.

Fysik är astufft!

Ägnar man sej åt teoretisk fysik i den högre skolan, dvs försöken att förena alla naturkrafter i en enda teori, så blandar man filosofi, matematik och fysik i en otroligt spännande röra.

Lite avis på dej, unique!

Och alla ni som tycker att man ska SKAFFA SEJ ETT JOBB etc... tänk på att för vissa (mej tex) är det själva kunskapandet som är grejen! Att ständigt tänka nytt, tänka om, tänka ihop, tänka runt och åter och kanske komma fram till något, få en förståelse för hur saker hänger ihop och varför.

weasley skrev:Fysik är astufft!

Ägnar man sej åt teoretisk fysik i den högre skolan, dvs försöken att förena alla naturkrafter i en enda teori, så blandar man filosofi, matematik och fysik i en otroligt spännande röra.

Lite avis på dej, unique!

Och alla ni som tycker att man ska SKAFFA SEJ ETT JOBB etc... tänk på att för vissa (mej tex) är det själva kunskapandet som är grejen! Att ständigt tänka nytt, tänka om, tänka ihop, tänka runt och åter och kanske komma fram till något, få en förståelse för hur saker hänger ihop och varför.

Borde man inte kunna få universitetsstudier/doktorandstudier/forskning som daglig verksamhet?

Ganesh skrev:Borde man inte kunna få universitetsstudier/doktorandstudier/forskning som daglig verksamhet? 8)

Kunde man det skulle jag ansöka BUMS!

En arbetsdag kan för utsatta förkorta livet med åtta timmar.

weasley skrev:

Ganesh skrev:Borde man inte kunna få universitetsstudier/doktorandstudier/forskning som daglig verksamhet?

Kunde man det skulle jag ansöka BUMS!

Me to.

Kristofer skrev:En arbetsdag kan för utsatta förkorta livet med åtta timmar.

Snarare 9, för rasterna (vanligtvis en timme per dag) räknas inte som arbetstid.
En standardarbetstid är från 07:00-16:00, eller 08:00-17:00, så i praktiken har vi nio timmars arbetsdag.

Du vet väl att man inte behöver jobba under pauserna? Då kan man dricka kaffe och äta bulle. Det du!

Å andra sidan tar det vanligtvis fem minuter, sedan sitter man bara och har tråkigt, de dagar man jobbar ensam. Det är inte helt ovanligt att man börjar jobba för att fördriva tiden, trots att det egentligen är rast.

Du vet väl att du kan ta med dig böcker hemifrån? Annars så kan du väl gå och lägga dig.

Eller skaffa ett annat yrke om du inte gillar det du håller på med.

ford skrev:

Kristofer skrev:En arbetsdag kan för utsatta förkorta livet med åtta timmar.

Snarare 9, för rasterna (vanligtvis en timme per dag) räknas inte som arbetstid.
En standardarbetstid är från 07:00-16:00, eller 08:00-17:00, så i praktiken har vi nio timmars arbetsdag.

Glöm inte restiden till och från jobbet.

Kvasir skrev:

ford skrev:

Kristofer skrev:En arbetsdag kan för utsatta förkorta livet med åtta timmar.

Snarare 9, för rasterna (vanligtvis en timme per dag) räknas inte som arbetstid.
En standardarbetstid är från 07:00-16:00, eller 08:00-17:00, så i praktiken har vi nio timmars arbetsdag.

Glöm inte restiden till och från jobbet.

Och ångesttiden på morgonen.
Egentligen jobbar vi nog hela dagarna.