Vanliga nätmyter om invandrare och minoriteter
"Den oerhörda tragedi som drabbade vårt broderland Norge den 22 juli måste ge oss ny kraft att arbeta för öppenhet och tolerans i våra samhällen, samtidigt som varje form av extremism måste motverkas".

- Statsminister Fredrik Reinfeldt i regeringsförklaringen 2011.

Det sprids myter och halvsanningar om kostnader och problem med invandring och minoriteter, särskilt på internet. Här har vi samlat några av de vanligaste myterna och fördomarna och besvarar dem med fakta. I marginalen finns länkar till mer läsning för den som vill fördjupa sig. Fördomar måste alltid bemötas.

Myt 1: Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.

Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen beräknas öka till 16,5 procent 2050.

I grunden bygger myten på att personer med utländsk bakgrund aldrig blir svenskar och att det skulle vara ett problem om människor har en bakgrund i ett annat land. Det är också värt att notera att den enskilt största gruppen invandrare 2010 var hemvändande svenskar, som stod för en femtedel av invandringen.

Huggorm skrev:

Myt 1: Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.

Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen beräknas öka till 16,5 procent 2050.

I grunden bygger myten på att personer med utländsk bakgrund aldrig blir svenskar och att det skulle vara ett problem om människor har en bakgrund i ett annat land. Det är också värt att notera att den enskilt största gruppen invandrare 2010 var hemvändande svenskar, som stod för en femtedel av invandringen.

Som sagt, myten bygger på att man inte tror invandrarna kommer bli svenska. Hur många kommer vara etniska svenskar år 2050, och hur många kommer vara andra eller tredje generationens invandrare? Jag tycker det är lite oärligt att inte ta upp denna sak. Även om de är födda i Sverige så behåller de ofta sin gamla kultur och religion, och jag tror det kommer bli ännu mera av detta i takt med att grupperna ökar i landet och de klarar sig allt bättre på att bara kunna exempelvis arabiska. Redan nu är exempelvis Södertälje i princip en syriansk stad, och år 2050 tror jag vi kommer ha ganska många "Little Mogadishu", "Irak-town" och liknande. Sedan kan var och en tycka vad de vill om detta, det behöver ju inte vara något dåligt.

Huggorm skrev:

Myt 1: Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att vara i minoritet i sitt eget land.

Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen beräknas öka till 16,5 procent 2050.

I grunden bygger myten på att personer med utländsk bakgrund aldrig blir svenskar och att det skulle vara ett problem om människor har en bakgrund i ett annat land. Det är också värt att notera att den enskilt största gruppen invandrare 2010 var hemvändande svenskar, som stod för en femtedel av invandringen.

Som sagt, myten bygger på att man inte tror invandrarna kommer bli svenska. Hur många kommer vara etniska svenskar år 2050, och hur många kommer vara andra eller tredje generationens invandrare? Jag tycker det är lite oärligt att inte ta upp denna sak. Även om de är födda i Sverige så behåller de ofta sin gamla kultur och religion, och jag tror det kommer bli ännu mera av detta i takt med att grupperna ökar i landet och de klarar sig allt bättre på att bara kunna exempelvis arabiska. Redan nu är exempelvis Södertälje i princip en syriansk stad, och år 2050 tror jag vi kommer ha ganska många "Little Mogadishu", "Irak-town" och liknande. Sedan kan var och en tycka vad de vill om detta, det behöver ju inte vara något dåligt.

slackern skrev:Öhh du vet väll att man räknas som etnisk Svensk om man är 3 generationens invandrare finns inte ens med i stattestiken som invandrare. Så med andra ord är min son klassad som etnisk Svensk. Tror inte att han har någon som helst anknytning till sin farmor och farfars hemland Österrike han har varit med mej och hälsat på släkten men han kan inte ett ord Tyska typ eller inget levande språk i vår familj. Hans mamma mitt ex vill att jag ska lära han Tyska men tyvärr kan jag inte prata det så bra så det är nog bara en utopi han får väll lära sej de i skolan sen när det lär sej främmande språk. Han har inte rätt till hemspråksundervisning i och med att vi inte pratar det hemma. Men det är väll i och för sej rätt.

Så jag kan bara prata utefter min egen erfarenhet som andra generationens invandrar och för min son som är etnisk Svensk. Men jag tror inte att han på något sätt känner sej som Österrikare själv känner jag mej mer som Svensk än Österrikare men självfallet är jag stolt över mina rötter. Men sen har inte jag problemet med att folk dömer mej för att jag ser ut som en invandrare ser ut som vem som helst på gatan råttfärgat hår och blågrå ögon och har inget konstigt slaviskt utseende.

Huggorm skrev:i praktiken kommer det bli allt mindre andel av svenskar som lever traditionellt svenska liv och har svenska värderingar.

Huggorm skrev:år 2050 tror jag vi kommer ha ganska många "Little Mogadishu", "Irak-town" och liknande.

Parvlon skrev:Hur kommer folk leva i framtiden då?

Parvlon skrev:Har du nästa veckas lottorad oxå?

Huggorm skrev:
Österrike har samma religion, likvärdig kultur samt närstående språk som Sverige. Tror de helt ärligt att tredje generationens irakier, afganer eller somalier kommer vara helt integrerade i samhället? Tror du tredje generationens syrianer kommer vara det när de växt upp i den näst intill syrianska staden Södertälje? Andra generationen är i alla fall ganska långt ifrån.
Som sagt, det är klart att det aldrig kommer bli någon majoritet av invandrare i Sverige officiellt sett, men i praktiken kommer det bli allt mindre andel av svenskar som lever traditionellt svenska liv och har svenska värderingar.

Huggorm skrev:

Parvlon skrev:Hur kommer folk leva i framtiden då?

Gissningsvis ungefär som många invandrare lever redan idag, i bostadsområden där den egna ursprungliga etniciteten är i majoritet och där livet mest påminner om deras ursprungsländer. Enklaver där de inte behöver lära sig någon svenska eller befatta sig med det svenska samhället.

Myter om invandring kan inte bemötas med skönmålning

Newsmills redaktionschef efter integrationsministerns utspel: Främlingsfientlighet och rasism bekämpas bäst av oberoende debattörer. Regeringens nya propagandasida, som dessutom sprider felaktigheter, är direkt kontraproduktiv.

På DN Debatt berättar integrationsminister Erik Ullenhag om satsningen på den nya hemsidan "Vanliga myter om invandrare och minoriteter". Syftet med sidan är, som Ullenhag uttrycker det, att bemöta de myter om invandring som sprids i sociala medier.

För det första kan man fråga sig om regeringen är korrekt avsändare för opinionsbildning. Inför valet 2006 kritiserade borgerliga debattörer, ofta högljutt, den då socialdemokratiska regeringen för att lägga skattemedel på opinionsbildning via exempelvis Sida och Systembolaget. Nu har den kloka kritiken mer eller mindre tystnat.

Men oavsett vad vi tycker om statlig opinionsbildning - via myndigheter som Forum för levande historia eller via regeringens hemsida - borde vi kunna vara överens om att fakta ska vara fakta. Regeringen kan inte svaja på den punkten, och tyvärr slirar regeringens "toleranssida" på en viktig punkt. Så här står det på hemsidan:

"Myt 9: Invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år."

Fakta: Professor Jan Ekberg, den nationalekonom som forskat i ämnet sedan decennier kommer fram till en årlig nettokostnad på ca 40 miljarder kronor om året (eller 1,5-2 procent av BNP). Enligt Ekbergs forskning gick invandring med vinst på 70-talet, på 80-talet gick intäkterna och kostnaderna mer eller mindre jämt ut för att senare resultera i en årlig nettokostnad.

När Ullenhag och regeringen nu kallar detta för en myt går man emot regeringens egna utredningar - där Ekberg naturligtvis har fått bidra med sin forskning - på området, exempelvis Invandringen och de offentliga finanserna.

Sammanfattningsvis är migranters demografi fördelaktig, ekonomiskt, men den höga arbetslösheten bland utlandsfödda äter upp den vinsten. Man behöver inte vara särskilt smart för att inse att arbetslöshet kostar. I stället för att tota ihop felaktigheter i kampen mot rasism och idioti borde Erik Ullenhag och resten av regeringen hitta vägar för att sänka arbetslösheten bland invandrare.

Det är viktigt att antirasister debatterar, läser på och engagerar sig mot främlingsfientlighet och rasism. Men debatten bör föras av debattörer och politiska partier. En statlig propagandasida, som dessutom sprider felaktigheter, är inte bara principiellt fel. Den är direkt kontraproduktiv.

Sakine Madon

2.4.4 Vad vill framtidens befolkning?

Det finns ett djupt demokratiskt problem i att binda sig för hur en framtida befolkning ska lösa ett problem. Vi tar ofta för givet att samhället och befolkningen kommer att se ungefär likadant ut om 50 år som det gör nu. Så är det givetvis inte. 1950-talets Sverige hade en mycket annorlunda befolkning jämfört med dagens. Åldersstrukturen var mycket yngre, det fanns få riktigt gamla människor. Befolkningen var etniskt mer homogen och i mycket högre grad boende på landsbygden.

(...)

När man i denna värld fattade beslut om att införa en allmän tjänstepension gjorde man det från helt andra utgångspunkter än vi har idag. Den befolkning som då röstade i valet är antingen döda eller pensionerade i dag. De fattade med andra ord beslut om vad dagens befolkning skulle ha för skyldigheter gentemot dem. Det är givetvis inte självklart att dagens befolkning förutsättningslöst skulle ha röstat på samma sätt. På samma sätt kan vi inte veta vad befolkningen om 50 år vill ha och prioriterar. Vi vet inte ens med någon större säkerhet vilket ursprung denna befolkning kommer att ha, hur gammal eller ung den kommer att vara. Det kan t o m vara så att denna befolkning har en annorlunda nationell identitet, kanske inte längre uppfattar sig som svenskar i första hand utan mera som européer. Vi kan därför inte hugga framtidens politik i sten utan måste vara öppna för anpassningar.

Vi måste ta ställning till hur dagens beslut påverkar de ännu inte födda och hur deras rättigheter ska skyddas. Eftersom vi inte ens vet vilka som kommer att födas och bo i det här landet om 50 år är detta alls inget trivialt problem. Våra beslut i dag kan mycket väl avgöra vilka som faktiskt kommer att födas eller mer allmänt vilka som har möjlighet att bo här.

(…)

3.2 Smältdegeln

Invandring är i dag den huvudsakliga orsaken till att Europas befolkning inte redan har börjat minska. Med vissa undantag rör det sig mycket ofta om flyktinginvandring eller i södra Europa ofta illegala invandrare från Afrika. I Sverige har det nästan uteslutande rört sig om flyktinginvandring och därmed förknippad anhöriginvandring. Arbetskraftsinvandring har förekommit men i begränsad omfattning och mestadels inom de öppna nordiska och nyligen också europeiska arbetsmarknaderna.

(...)

3.2.1 Ökad invandring från MENA

Regionen Mellanöstern-Nordafrika (MENA) utgör ett mycket bra komplement till Europa i befolkningshänseende. Diskussionen ovan om Europas demografi visar att arbetskraft i migrationsåldrarna är och under lång tid kommer att förbli en bristvara i EU (såvida inte Turkiet släpps in).

Invandring, liberalism och välfärdstaten
Av Tino Sanandaji

Det finns idag tillräckligt med forskning för att dra säkra slutsatser om invandringens påverkan på svensk ekonomi, och slutsatsen är inte glädjande. Invandringen från utanför Europa har fått påtagligt negativa effekter för samhällsekonomin. Liberaler bör därför inte, av rent principiella skäl, känna sig tvingade att försvara fri rörlighet över gränserna, skriver Tino Sanandaji, doktorand i offentlig politik och ekonomi vid University of Chicago. Artikeln är ett svar på Det är friheten, dumbom av Simon Hedlin Larsson.

Simon Hedlin Larsson menar i sin stimulerande artikel (4 mars 2011) att invandring inte har större ekonomiska konsekvenser och att diskussionen i stället bör handla om frihet. Dessa slutsatser stödjer han på en upplevd brist på konsensus i de studier han undersökt.

Simon har tyvärr fel. Forskningen är nämligen inte demokratisk, det är inte antalet ståndpunkter som räknas utan deras kvalitet. Vissa studier anses genom sitt innehöll avgörande, och ledande nationalekonomer bör i dessa frågor tillmätas betydligt större tyngd än till exempel de FN-anställda och statsvetare som Simon citerar. När vi diskuterar invandring till Sverige är det vidare meningslöst att allmänt undersöka fenomenet migration; gästarbetares inverkan på Dubais ekonomi har ingen relevans för svensk debatt om flyktingmottagande och anhöriginvandring.

Det finns idag tillräckligt med forskning för att dra säkra slutsatser om invandringens påverkan på svensk ekonomi, och slutsatsen är inte glädjande. Invandringen från utanför Europa har fått påtagligt negativa effekter för samhällsekonomin.

Mina påståenden får säkert många läsare att reagera. Liberaler i Sverige hävdar ofta och antar ännu oftare implicit att invandring måste vara bra för Sveriges ekonomi. Det finns dock dessvärre få bevis för detta.

Det kanske vanligaste teoretiska argumentet går ut på att invandring är bra eftersom frihandel är bra, då invandring enligt denna syn är precis som frihandel fast med människor. Problemet är att människor och varor har mycket olika egenskaper. Invandring får därför bredare konsekvenser genom fler kanaler än handel. Textilier från Kina får exempelvis inte bidrag, är inte överrepresenterade i brottsstatistiken och kan inte rösta till sig en större välfärdsstat.

Vad visar då svenska och utländska studier av invandringens empiriska ekonomiska konsekvenser?

Den mest djupgående studien av invandringens konsekvenser för USA:s offentliga sektor genomfördes av det ansedda National Research Council år 1997. Slutsatsen var att invandring av högutbildade gav ett nettotillskott till de offentliga finanserna, medan invandring av lågutbildade hade negativa konsekvenser. I dagens priser betalade varje lågutbildad invandrare över sin livstid ca 1,1 miljoner kronor mindre i skatter än vad de fick i bidrag och offentliga tjänster. Det slående med detta är att USA har en relativt liten välfärdsstat och integrerar lågutbildade invandrare bäst i världen.

Om lågkvalificerad invandring till och med i USA är så kostsam är implikationerna för Europas del uppenbara. I Storbritannien kom en uppmärksammad studie på uppdrag av överhuset fram till att landet inte har haft någon signifikant ekonomisk vinst av invandringen. Detta är slående, då invandringen till Storbritannien till stor del bestått av arbetskraftsinvandring.

Världens främsta expert på invandringens bredare ekonomiska konsekvenser är Harvardprofessorn George Borjas, själv invandrad från Kuba. Borjas visar att invandringen till USA innebär enorma vinster i form av ökad lön för invandrarna, men ytterst små vinster för amerikanerna själva, motsvarande endast 0,1 procent av BNP. Rikare amerikaner har visserligen gynnats av att de kan köpa billiga tjänster, medan fattigare amerikaner har fått se sina löner sjunka genom ökad låglönekonkurrens. Återigen borde vi fråga oss vad sannolikheten är att välfärdstaten Sverige ska vinna på invandring, när inte ens USA längre kan lyckas få större fördelar.

Professor Jan Ekberg har i en rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi skrivit den mest noggranna studien av invandringens kostnader för Sverige. Rapporten kom fram till att invandrare varje år betalar in 40–60 miljarder kronor mindre i skatt än de får ut i bidrag och offentliga tjänster. Ekbergs beräkningar underskattar ändå troligtvis invandringens kostnader kraftigt.

Den första orsaken är att positiva bidrag till de offentliga finanserna från invandrare från västvärlden inkluderas och delvis döljer de negativa siffrorna från övriga invandrare. När vi debatterar invandringspolitik diskuterar vi inte invandring från Tyskland och Danmark, som vi alla vet fungerar väl. Diskussionen gäller invandring från utvecklingsländer, och därför borde kostnaderna från just denna invandring särredovisas.

För det andra gör Ekberg det förenklande antagandet att invandrare generellt använder offentliga tjänster exakt lika mycket som svenskar. Men offentliga utgifter tenderar att vara nära relaterade till mängden sociala problem. Vi vet exempelvis att invandrarbarn oftare har svårigheter och kostar skolan mer samt att invandrare har sämre hälsa än svenskar och enligt landsstingen använder mer sjukvårdstjänster. Rättväsendets kostnader beror på brottsligheten och invandrare begår enligt Brottsförebyggande rådets siffror exempelvis cirka hälften av alla grova våldsbrott i Sverige. En mer djupgående studie borde räkna ut exakt hur mycket olika grupper använder av offentliga tjänster, och justera kostnaderna därefter.

Till sist inkluderar Ekberg inte kostnaderna för invandrares framtida pensioner. Invandrare utgör idag 21 procent av de i arbetsför ålder i Sverige, men bara 12 procent av dem över 65. Men även invandrare åldras. Dagens unga invandrare kommer även de att få pensioner i framtiden, men denna kostnad syns inte i en ögonblicksbild. Ekbergs analys spräcker för övrigt myten att invandring är en lösning på pensionsproblemet. Det räcker självfallet inte att bara öka befolkningen för att minska pensionsbördan, vi måste öka andelen nettoskattebetalare.

Att invandring är en stor kostnad är egentligen självklart med tanke på den underliggande arbetsmarknadsstatistiken. År 2008 förvärvsarbetade 81,8 procent av svenskfödda. Motsvarande siffra bland utomeuropeiska invandrare var endast 50,6 procent. En grupp kan inte försörja sig själv, än mindre bidra positivt till samhällsekonomin eller ens tillfälligt skjuta upp åldrandeproblemet, om bara hälften arbetar.

Hedlin Larsson anser dock som sagt att debatten om invandring inte ska fokusera på huruvida politiken gynnar Sverige, utan på ideologiskt grundade liberala argument om frihet. Jag menar tvärtom att liberaler inte av rent principiella skäl ska känna sig tvingade att försvara fri rörlighet över gränserna. Detta baserar jag på fri invandrings konsekvenser för en modern demokrati, och med stöd av de viktiga liberala intellektuella som analyserade frågan på en djupt ideologisk nivå.

Friedrich Hayek uttryckte sin ståndpunkt i frågan så här: ”a recognition of collective ownership of the resources of the country which is not compatible with the idea of an open society”. Den miniminivå som Hayek ansåg att staten borde garantera sina fattigaste medborgare ”necessitates certain limitations on the free movement across frontiers”. Detta insåg även Milton Friedman som sa: ”You cannot simultaneously have free immigration and a welfare state”. Robert Nozick utryckte sig likartat mot slutet av sitt liv: ”Varför har vi inte helt fri och öppen invandring överallt? Ett skäl är välfärdsstaten.”

Om århundradets tre främsta liberala tänkare inte av princip stödde fri invandring, varför ska då svenska liberaler känna sig tvungna att göra det?

Ibland svarar nyliberaler att invandringen i vårt samhälle visserligen inte fungerar, men att detta är välfärdstatens fel. Lösningen blir simpel enligt detta resonemang: Vi avskaffar helt enkelt välfärdstaten! Även om vi skulle acceptera att ett totalt avskaffande av välfärdstaten vore önskvärt (något jag personligen inte håller med om) kan man inte i en seriös debatt helt enkelt önska bort verkligheten. Välfärdstaten i Sverige kommer inte att avskaffas under vår livstid. Dessutom visar mina exempel från USA och Storbritannien att även mindre välfärdstater har problem med att absorbera invandrare med lågt humankapital. Somalier i USA, som svenska liberaler okritiskt har lyft fram som positiva exempel på framgångsrik integration, har exempelvis en fattigdomsgrad på smått otroliga 53 procent.

Viktigast av allt är dock att välfärdstaten troligen kommer att stärkas av invandringen, då människor tenderar att agera efter sitt upplevda egenintresse. I valet 2010, då endast 43 procent av etniska svenskar röstade på vänstern gick 77 av procent av utomeuropeiska invandrares röster till vänsterblocket. En undersökning visade att 91 procent av unga muslimer i Sverige stödjer vänstern. Detta är knappast förvånande, då invandrare kommer från länder som traditionellt förkastat liberalismen, och då mindre framgångsrika samhällsgrupper av egenintresse tenderar att betrakta vänstern som sin beskyddare.

Den vanliga åsikten ”jag stödjer fri invandring och avskaffad välfärdsstat” håller inte för logisk granskning. Låt oss för ett ögonblick acceptera att en majoritet av svenskarna över en natt blir nyliberaler och röstar för att avskaffa välfärdstaten. Med fri invandring kommer dock infödda svenskars preferenser att bli irrelevanta, då majoriteten av väljarna förr eller senare kommer att bestå av invandrare från fattiga länder. Om vi utgår från historiska beteenden snarare än utopiska teorier kommer dessa invandrare att så snabbt som möjligt rösta till sig en ny välfärdsstat. Vi kan på grund av invandrares väljarbeteende endast välja mellan två av tre av alternativen nyliberalism, fri invandring och demokrati. Nyliberalism och fri invandring kan endast förenas i ett mardrömssamhälle där invandrare aldrig tillåts rösta.

Fri invandring i den verklighet vi lever i gynnar förstås invandrare, men minskar både levnadsstandard och frihet i Sverige. Klassisk liberalism skiljer sig från socialism genom att det ger medborgare moralisk rätt att i en sådan intressekonflikt agera efter sitt egenintresse. Glöm inte att även den privata äganderätten också minskar människors ”fria rörlighet”.

Jag hoppas att svenska liberaler nu tar efter Simon Hedlin Larsson och börjar diskutera invandringen och dess konsekvenser – både positiva och negativa – öppenhjärtigt, faktabaserat och på allvar.

Tino Sanandaji är doktorand i offentlig politik och ekonomi vid University of Chicago.

Bare det å snakke om at innvandrere blir i flertall i Europa er vanskelig fordi begrepene som oftest brukes er ladede eller uklare . Men at rekordinnvandringen og fallende fødselstall i Europa, gjør at muslimer kan bli i flertall, det kan vi snakke om syns seniorforsker Jon Rogstad ved Universitetet i Oslo.

Huggorm skrev:Nej, den slumpas fram, där finns inga tydliga mönster att se.

Brazilians, more European than not?
February 25th, 2011

Among the actions of the State in the sphere of race relations are initiatives aimed at strengthening racial identity, especially “Black identity” encompassing the sum of those self-categorized as Brown or Black in the censuses and government surveys. The argument that non-Whites constitute more than half of the population of the country has been routinely used in arguing for the introduction of public policies favoring the no-White population, especially in the areas of education (racial quotas for entrance to the universities), the labor market, access to land, and so on [36]. Nevertheless, our data presented here do not support such contention, since they show that, for instance, non-White individuals in the North, Northeast and Southeast have predominantly European ancestry and differing proportions of African and Amerindian ancestry.

The idea that Brazil is majority non-white, that is black, is one I’ve seen elsewhere. Using the American model of hypodescent, where children inherit the racial status of their most stigmatized ancestral component, no matter its magnitude, well over half of Brazilians are “black.” On the other hand, there’s the persistent trend in the recent analyses which show that black Brazilians have a much higher load of European ancestry than black Americans, while white Brazilians have a much higher load of Amerindian and African, than white Americans.

BBC delves into Brazilians' roots
By Silvia Salek

Neguinho da Beija-Flor's stage-name indicates his skin colour; in Portuguese, Neguinho means Little Black.

In this year's Rio Carnival competition, he sang a song celebrating Brazil's African roots in a performance that won his samba school the title.

But having learned to be proud of his African ancestry, he was shocked to find out that about 67% of his genes are European and only 31% African, according to an estimate based on an analysis of his DNA.

Sergio Pena, professor of biochemistry at the Federal University of Belo Horizonte, who led the genetic analysis, explained the apparent contradiction.

"Only a few genes are responsible for someone's skin colour, which is a very poor indication of ancestry. A white person could have more African genes than a black one or vice-versa, especially in a country like Brazil," he said.

Wines källa skrev:Sergio Pena, professor of biochemistry at the Federal University of Belo Horizonte, who led the genetic analysis, explained the apparent contradiction.

"Only a few genes are responsible for someone's skin colour, which is a very poor indication of ancestry. A white person could have more African genes than a black one or vice-versa, especially in a country like Brazil," he said.

Huggorm skrev:Tror de helt ärligt att tredje generationens irakier, afganer eller somalier kommer vara helt integrerade i samhället? Tror du tredje generationens syrianer kommer vara det när de växt upp i den näst intill syrianska staden Södertälje? Andra generationen är i alla fall ganska långt ifrån.
Som sagt, det är klart att det aldrig kommer bli någon majoritet av invandrare i Sverige officiellt sett, men i praktiken kommer det bli allt mindre andel av svenskar som lever traditionellt svenska liv och har svenska värderingar.

Alien skrev:Jag opponerar mig mot uttrycken första/andra/tredje generationens invandrare! Hur länge måste de vandra innan de räknas som svenskar?! Rätta uttrycket är första/andra/tredje generationens svenskar.

De som är födda i Sverige och pratar svenska är förstås lika mycket svenska, oavsett vad de har för ursprung, utseende, religion el matvanor. Vad är "traditionellt svenska liv", svenskar idag lever inte samma liv som för 50 år sedan. Och vad är "svenska värderingar", det varierar också väldigt inom olika grupper. Skolan försöker skapa en gemensam värdegrund, men kommer inte långt så länge det bara blir ord.

Alien skrev:Om det skapas en lågutbildad "invandrarklass" så beror det på att något hindrar dem från att få arbete och integreras. Det är det diskusssionen borde gälla, hur kommer vi vidare?