Miche skrev:Skolledningen ska alltid vara öppen för varje elevs möjligheter till att förbättra sina resultat, antingen genom högre närvaro (för de elever som det passar) eller genom fler självstudier (för de elever som det passar).

Att kräva närvaro är bara vansinne, anpassad studiegång ska vara en möjlighet för alla elever oavsett om de har en diagnos eller ej (och de är i princip det Skolverket har sagt med, men som skolor högaktningsfullt skiter i, de kräver diagnos för att anpassa studiegången, och då blir anpassningen ofta att man placeras bland de som har skitsvårt i skolan samt att man aldrig får betyg som räknas).

Miche skrev:Att kräva närvaro är bara vansinne, anpassad studiegång ska vara en möjlighet för alla elever oavsett om de har en diagnos eller ej

Miche skrev:då blir anpassningen ofta att man placeras bland de som har skitsvårt i skolan samt att man aldrig får betyg som räknas).

Miche skrev:att man aldrig får betyg som räknas).

calima skrev:Problemet är väl att väldigt få gymnasieelever är mogna nog och/eller har tillräckligt självkännedom för att ta ett så stort beslut?
Om jag ser till mig själv, klasskompisar då jag gick på gymnasiet, mina ungar och alla deras kompisar finns det väldigt få som hade/har självdisiplin nog som 16-17åring att lägga upp sina studier på ett bra sätt. Jag hade definitivt inte kunnat det. Hade jag fått välja hade jag med all säkerhet proppsat på "självstudier", och det vet jag hade inte inte funkat.

calima skrev:Problemet är väl att väldigt få gymnasieelever är mogna nog och/eller har tillräckligt självkännedom för att ta ett så stort beslut?

calima skrev:

Miche skrev:att man aldrig får betyg som räknas).

?? Vad menar du?

calima skrev:Den erfarenheten har inte jag. I min unges skola går alla "diagnosbarn" i vanliga klasser, studiegången är ofta anpassad så en del ämnen läses ett fjärde år och deras betyg räknas på samma sätt som "vanliga" ungars.

kullan skrev:

Miche skrev:Instämmer, sättet att inhämta kunskapen har inget med närvaro att göra. Jag kan även vara extremt produktiv på ett arbete utan att vara där, så vari ligger skillnaden?

Ibland tror jag att NPF-Barn skulle göra bättre ifrån sig hemma genom att ha onlinekontakt med läraren på familjen hemdator istället för i ett stökigt klassrum.

imperativ skrev:Studiebidrag = lön. Självklart ska ogiltig/oförklarlig frånvaro straffas med utebliven lön.

Bjäbbmonstret skrev:Tyvärr så drabbar alla sådana regler personer med socialt besvärlig bakgrund värre vilket ytterligare bidrar till utslagning och ökade klyftor i samhället.

Miche skrev:Det är inte eleverna som ska ta besluten ensamma, det är givetvis en process där skolledning, lärare, föräldrar och eleven är inblandade i.

Miche skrev:Då elever placeras i särklasser så räknas inte betygen som fullgoda betyg för att gå vidare i vanligt gymnasium utan de kan få gå i särgymnasium, universitet kan aldrig komma på fråga, för betygen räknas inte. I arbetslivet är de värdelösa.

Bjäbbmonstret skrev:Tyvärr så drabbar alla sådana regler personer med socialt besvärlig bakgrund värre vilket ytterligare bidrar till utslagning och ökade klyftor i samhället.

imperativ skrev:Studiebidrag = lön. Självklart ska ogiltig/oförklarlig frånvaro straffas med utebliven lön.

Zonkey skrev:Jag har aldrig skolkat "per se". Stannat hemma när det inte varit något fysiskt fel på mig men aldrig fått ogiltig frånvaro (pga. mina diagnoser).

Tycker det är bra att de skärper det. Jag förstår när vissa säger att det är lättare att plugga ensam, men det är inte så det ska vara. Skolan är till för att hjälpa dig på ett sätt som är bättre än om du lär dig själv. Därför bör "störningsmomenten" minimeras.

Henkkalexi skrev:Det är varken genomtänkt eller särskilt schysst att kräva samma ork, energi och resultat av oss utan anpassning.

Krake skrev:Den erfarenhet jag har är att skolan går ut på att lärarna ska anstränga sig så lite som möjligt utan att det får de att se ut som idioter.

Miche skrev:Villkoren är fel satta, läs vad jag skrivit ovan, ungdomar måste ha möjlighet att studera på sätt som fungerar för dem och det finns en hel del arbeten där inte närvaron är avgörande.

Henkkalexi skrev:De har inte fattat ett skit om vad skolk är. Jag skolkade för att jag helt enkelt inte stod ut med att slösa bort tiden på meningslösa lektioner, när jag lika gärna kunde läsa på egen hand. Att sitta still i ett klassrum i 55 minuter och låtsas se intresserad har ingenting med kunskap att göra, och det är kunskap och inget annat som betygen ska baseras på.


Och därmed basta!

IN recent years, we’ve been treated to reams of op-ed articles about how we need better teachers in our public schools and, if only the teachers’ unions would go away, our kids would score like Singapore’s on the big international tests. There’s no question that a great teacher can make a huge difference in a student’s achievement, and we need to recruit, train and reward more such teachers. But here’s what some new studies are also showing: We need better parents. Parents more focused on their children’s education can also make a huge difference in a student’s achievement.

“Fifteen-year-old students whose parents often read books with them during their first year of primary school show markedly higher scores in PISA 2009 than students whose parents read with them infrequently or not at all. The performance advantage among students whose parents read to them in their early school years is evident regardless of the family’s socioeconomic background. Parents’ engagement with their 15-year-olds is strongly associated with better performance in PISA.”

Schleicher explained to me that “just asking your child how was their school day and showing genuine interest in the learning that they are doing can have the same impact as hours of private tutoring. It is something every parent can do, no matter what their education level or social background.”

“Monitoring homework; making sure children get to school; rewarding their efforts and talking up the idea of going to college. These parent actions are linked to better attendance, grades, test scores, and preparation for college,” Barth wrote.

Wine skrev:För övrigt tycker jag det är bra att man snabbt tar tag i skolk för att så fort som möjligt komma underfund med vad det eventuellt beror på. Hellre det än att en elev kan missa en massa lektioner och hamna efter bara för att frånvaro knappt uppmärksammas. Frånvaro är ju ett tecken på att något inte står rätt till.

Henkkalexi skrev:Att sitta i ett stökigt klassrum tar enorma mängder energi från många med NPF. Likaså att hålla reda på tider, klassrum, lärare, böcker osv.

Många elever med NPF - jag var en av dem - är redan överbelastade med sådana intryck och har mycket lite ork kvar till själva studierna. Det är varken genomtänkt eller särskilt schysst att kräva samma ork, energi och resultat av oss utan anpassning. Det är lika dumt som att försöka tvinga en lam att hoppa höjdhopp.

Hot och straff är för övrigt urusla metoder för att få elever att vilja lära sig mer.

Det viktiga är studieresultaten och kunskapen, inte hur man når dem. Om 80% av energin för en elev går åt till att orka hålla ögonen öppna, sortera bort ljud och onödig information och komma ihåg praktiska saker, så är det inte kunskaperna eller eleverna, utan idiotiska principer man sätter högst.

calima skrev:Det är det faktiskt inte många som gör, inte på de skolor jag känner till.
Och framför allt är det enligt skollagen inte någon skola som får ha samma krav på MPF-barn som på "normala". Skolsituationen skall anpassas enligt lag

Banzai skrev:

Wine skrev:För övrigt tycker jag det är bra att man snabbt tar tag i skolk för att så fort som möjligt komma underfund med vad det eventuellt beror på. Hellre det än att en elev kan missa en massa lektioner och hamna efter bara för att frånvaro knappt uppmärksammas. Frånvaro är ju ett tecken på att något inte står rätt till.

Exakt, mycket klokt skrivet. Dessutom kan man ju inte utgå från att ALLA som skolkar har NPF. En del skolkar också "bara för att". De är unga och tycker skolan är tråkig och ångrar sig sedan när de blir äldre t.ex. Jag hoppas dock att elever med diagnos inte får sin frånvaro uppskriven.