Hej allihopa, för två år sen så fick jag mina diagnoser, ADD och AS. Jag hade svårt att acceptera dem båda först, men efter 1 år så har jag börjat acceptera min add, asperger är mycket svårare att acceptera. Och min pappa har ADHD och vissa säger att add och adhd liksom stöter i från varandra, att man har svårt att komma överens. Är det sant? Jag har jätte stora problem i skolan, i förra veckan så blev jag erbjuden av att börja i en liten klass där alla har asperger & add eller adhd. Så jag började där i måndags (2 dagar sedan) och jag känner mig igen mig i typ alla som är i den klassen. Och här kommer problemet, min pappa vägrar acceptera att jag har asperger, och han har kallat mig för mupp/och min klass.. vilket sårar mig väldigt mycket Sen så vill han att jag ska vara social HELA TIDEN nere vid tven, men jag känner att jag inte orkar vara där och vara "social" timme efter timme, känner att jag blir väldigt arg när jag efter många timmar går upp på mitt rum. Är det någon som känner igen sig? Han dricker öl varje dag och det är många som kallar honom för alkolist, visst han dricker mycket man han kan kontrollera sig efter att ha suttit i fängelse i 1 år för att ha misshandlat. Alla tips/kommentarer osv är välkomna, må vääääl!

Min pappa kallar mig mupp, men det är ett internt skämt..

Tråkigt att det är så här, har du försökt säga till din pappa på skarpen att du blir ledsen och att du inte alltid orkar vara bland människor? Ge honom en bok (eller, om han inte läser böcker, en länk) där det står lite mer, ibland kan det vara bra att höra det från någon annan.

Edit: Vill du svara på hur gammal du är?

Zonkey skrev:Min pappa kallar mig mupp, men det är ett internt skämt..

Tråkigt att det är så här, har du försökt säga till din pappa på skarpen att du blir ledsen och att du inte alltid orkar vara bland människor? Ge honom en bok (eller, om han inte läser böcker, en länk) där det står lite mer, ibland kan det vara bra att höra det från någon annan.

Edit: Vill du svara på hur gammal du är?

Enligt honom är det inte ett skämt, han vill att jag ska gå i en vanlig klass med 20+ elever där jag inte kan koncentrera mig Jag tror inte att han är så sugen på att ens läsa om det, jag är 17 år.


Admin
Rättade citeringen.

Vi kan börja med att konstatera att din pappa har fullkomligt fel, och dessutom beter sig okänsligt och omoget, vilket är än värre eftersom han är din pappa och borde ge dig stöd och uppskattning för den du är.

Har du stöd från någon annan i din familj, i skolan eller från neuropsykiatrin?

Henkkalexi skrev:Vi kan börja med att konstatera att din pappa har fullkomligt fel, och dessutom beter sig okänsligt och omoget, vilket är än värre eftersom han är din pappa och borde ge dig stöd och uppskattning för den du är.

Har du stöd från någon annan i din familj, i skolan eller från neuropsykiatrin?

Jag har bott på 3 andra familjer men dom har jag ingen kontakt med, det finns en annan person som jag kan prata med fast han har dock flyttat och bor några mil ifrån mig nu. Men jag ringde honom för 1 vecka sen och han skulle höra av sig så vi kunde träffas någon helg.. annars så nej jag har ingen annan att prata med.

KalleLurre skrev:Jag har bott på 3 andra familjer men dom har jag ingen kontakt med, det finns en annan person som jag kan prata med fast han har dock flyttat och bor några mil ifrån mig nu. Men jag ringde honom för 1 vecka sen och han skulle höra av sig så vi kunde träffas någon helg.. annars så nej jag har ingen annan att prata med.

Du är iallafall definitivt ingen "mupp", och ingen har rätt att säga så om dig. Eftersom du uppenbarligen tycks ha fått diagnoserna, så borde du ju ha någon form av stöd i skolan, i och med att du går i specialklass.

Har du bra lärare? Finns det någon kurator eller psykolog på skolan som du kan ta kontakt med?
Har du någon mamma, eller syskon?
Varför har du ingen kontakt med någon från dina tidigare familjehem?

(Du behöver förstås inte svara om du inte vill!)

Henkkalexi skrev:

KalleLurre skrev:Jag har bott på 3 andra familjer men dom har jag ingen kontakt med, det finns en annan person som jag kan prata med fast han har dock flyttat och bor några mil ifrån mig nu. Men jag ringde honom för 1 vecka sen och han skulle höra av sig så vi kunde träffas någon helg.. annars så nej jag har ingen annan att prata med.

Du är iallafall definitivt ingen "mupp", och ingen har rätt att säga så om dig. Eftersom du uppenbarligen tycks ha fått diagnoserna, så borde du ju ha någon form av stöd i skolan, i och med att du går i specialklass.

Har du bra lärare? Finns det någon kurator eller psykolog på skolan som du kan ta kontakt med?
Har du någon mamma, eller syskon?
Varför har du ingen kontakt med någon från dina tidigare familjehem?

(Du behöver förstås inte svara om du inte vill!)

Jag tycker att det känns konstigt att ta kontakt med dom, jag vet inte varför. Min mamma är rädd för att säga ifrån ordentligt när dom tjaffsar osv. Men mamma ska börja gå på en kurs angående asperger varje onsdag. Det som stör mig är att jag aldrig får någon ensam tid, så fort jag går upp på mitt rum så rops jag ner, jo jag gillar en av mina lärare, den andra är lite skum. Min "mentor" brukar hämta upp mig osv när jag inte orkar gå till skolan på morgonen, han är väl den som är närmast. Psykolog vet jag inte något om..

Det låter som att du måste säga ifrån på skarpen när det gäller din ensamtid. Umgås jag för mycket med min familj så blir jag trött, blir jag trött så orkar jag inte vara trevlig och då vill ingen umgås med mig i alla fall. Min familj vet detta och tvingar mig aldrig att umgås om jag känner att jag inte orkar.

Jag håller f.ö. med Henkkalexi, ingen har rätt att säga nedsättande saker om vare sig dig eller dina klasskamrater! Absolut inte din pappa! Jag blir arg när jag läser om unga aspergare som blir dåligt behandlade av familjemedlemmar (eller en familjemedlem som i detta fall). Kan man inte räkna med sin egna familj, vem finns det då att vända sig till?

Min bror har asperger och har aldrig fått höra något sådant hemifrån. Jag har alltid varit en krångelpelle av stora mått, men aldrig att mamma kläckt ur sig något nedsättande för det.

KalleLurre skrev:Jag tycker att det känns konstigt att ta kontakt med dom, jag vet inte varför. Min mamma är rädd för att säga ifrån ordentligt när dom tjaffsar osv. Men mamma ska börja gå på en kurs angående asperger varje onsdag. Det som stör mig är att jag aldrig får någon ensam tid, så fort jag går upp på mitt rum så rops jag ner, jo jag gillar en av mina lärare, den andra är lite skum. Min "mentor" brukar hämta upp mig osv när jag inte orkar gå till skolan på morgonen, han är väl den som är närmast. Psykolog vet jag inte något om..

Många av oss tycker det är svårt att ta kontakt med vården, det är väldigt vanligt. Ibland kanske man inte vet vad man ska säga eller vad man behöver hjälp med, och då kan det kännas jobbigt. Om det finns en skolkurator, en skolsköterska eller en skolpsykolog på din skola, så tycker jag att du ska försöka kontakta någon av dem.

På nästan alla skolors hemsidor, så brukar det finnas en lista med anställd personal, och vad de jobbar med. Ibland finns det en speciell flik med "Elevhälsovård" eller liknande, där de personer som har hand om sådant finns nämnda. Där kan du se namn på skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog - alla skolor har inte alla tre yrkena!

Du kanske också kan prata med din mentor, eller be honom/henne hjälpa dig att få kontakt med elevhälsovården.

Det låter väldigt bra att din mamma vill läsa på om dina funktionshinder! Egentid är något som väldigt många av oss med AS har extra stort behov av, och även om man har ADD.

Själv har jag ett mycket stort behov av egentid, och har alltid haft det. Jag är tjugoåtta år nu, men känner väldigt väl igen det du skriver om behovet av att få vara ifred - särskilt efter skolan när man är trött av alla intryck.

Ditt behov av egentid är något som dina föräldrar måste lära sig att acceptera. Det kan ta tid också för föräldrarna att förstå hur man funkar, och det tar olika lång tid beroende på vem man är.

Har du försökt förklara för dem hur viktigt det är för dig att få vara ifred efter skolan?

Tack så jätte mycket hörni, vet inte hur jag ska få pappa att vilja läsa om asperger syndrom, kanske ska be min mentor ringa honom eller bestämma en träff så dom kan träffas och prata..

KalleLurre skrev:Tack så jätte mycket hörni, vet inte hur jag ska få pappa att vilja läsa om asperger syndrom, kanske ska be min mentor ringa honom eller bestämma en träff så dom kan träffas och prata..

Låter som en bra idé! Du ska inte ta allt ansvar själv, för det är alldeles för jobbigt. Berätta gärna om hur det går för dig. Lycka till!

Henkkalexi skrev:

KalleLurre skrev:Tack så jätte mycket hörni, vet inte hur jag ska få pappa att vilja läsa om asperger syndrom, kanske ska be min mentor ringa honom eller bestämma en träff så dom kan träffas och prata..

Låter som en bra idé! Du ska inte ta allt ansvar själv, för det är alldeles för jobbigt. Berätta gärna om hur det går för dig. Lycka till!

Japp, jag hör av mig

KalleLurre skrev:

Henkkalexi skrev:

KalleLurre skrev:Tack så jätte mycket hörni, vet inte hur jag ska få pappa att vilja läsa om asperger syndrom, kanske ska be min mentor ringa honom eller bestämma en träff så dom kan träffas och prata..

Låter som en bra idé! Du ska inte ta allt ansvar själv, för det är alldeles för jobbigt. Berätta gärna om hur det går för dig. Lycka till!

Japp, jag hör av mig

Jag tycker definitivt du borde göra det. Som jag sa innan är det alltid bra att höra saker från någon annan. Det är viktigt att du kommer ihåg att det inte är något fel med dig, du är ingen mupp (såvida du inte vill vara det ). Som Henkkalexi säger finns det ingen som får säga sådär till dig.

Jag kallar min pappa för mupp!

Sen var jag lite drucken en gång, o var ute o festade med runt 8-10 nya tjejkompisar i Göteborg, jag var enda killen. Så frågade flera av dem vad jag sysslade med o så, men jag svarade hela tiden att; jag är ju mupp! 'Nynnandes på mupplåten Mannah Mannah, du dy di du dut'.

Fan vad man kan göra bort sig...

Sedan kan man säga "näe jag är fysiker" eller något som stämmer för du kan ju onekligen en massa fysik inbillar jag mig om man lyckas med att skapa klyvbart material

Jag vet att jag kan en massa som jag inte har några som helst diplom för.

Psst nano, den här tråden handlar inte om Richard utan om KalleLurre.

**********

KalleLurre, jag tycker det låter som om din pappa utnyttjar dig för att han inte klarar att vara ensam. Vuxna ska inte använda sina barn till sådant, det är inte ditt ansvar att fylla hans sociala behov.

Har man AS så innebär det ofta ett extra stort ensamhetsbehov för att återhämta sig efter dagens aktiviteter, det måste han respektera.

Det är en sak om föräldrarna tycker att man ägnar sig åt något potentiellt skadligt på nätet och därför anstränger sig för att få med en i familjegemenskapen istället, men då är det med barnets bästa i åtanke. I det här fallet låter det som att din pappa främst bryr sig själv.

Även det att han kallar dig mupp och vill ha dig i vanlig skola har säkert mer att göra med att han själv har behov av att ha ett 'normalt' barn, kanske för att kompensera för att han själv inte är så normal? Han verkar ha lite problem med empatin i alla fall, man säger inte sådana saker till sitt barn!

Jättebra om du söker stöd från andra. Även jag önskar dig lycka till med det!

Iridia skrev:Även det att han kallar dig mupp och vill ha dig i vanlig skola har säkert mer att göra med att han själv har behov av att ha ett 'normalt' barn, kanske för att kompensera för att han själv inte är så normal? Tror du han också kan ha NPF, t ex ADHD? Han verkar ha lite problem med empatin i alla fall, man säger inte sådana saker till sitt barn.

NN skriver i trådstarten att pappan har ADHD.

Håller med dig i ditt inlägg f.ö.

Oj sorry, det missade jag. Börjar få allt värre problem med korttidsminnet.

Edit: nu tog jag bort den frågan ur min text, kan inte du ta bort citatet också?

Iridia skrev:Oj sorry, det missade jag. Börjar få allt värre problem med korttidsminnet.

Edit: nu tog jag bort den frågan ur min text, kan inte du ta bort citatet också?

Det är okej att fela.

Anmäler jag mitt inlägg och ber en moderator ta bort det? Kan inte ändra mitt inlägg själv tyvärr, det har gått för lång tid.