Howdy!

Den 20:e ska jag träffa en snubbe jag tycker är jätte gullig.
Han ska vara hos oss från morgonen någon gång, till klockan åtta. Det vill säga, det är tajt med tid.

Det är första gången vi träffas, men vi har pratat en hel del på telefon, så jag vet de mer basala grejerna om honom.
(Favoritfärg, utbildning, relation till föräldrar, intressen etc.. )

Grejen är den,
Att som den aspergare jag är, så har jag inte en aning om vad man pratar om första gången man träffar någon, som man faktiskt är lite intresserad av.

Jag kommer till hundra procents sannolikhet bli alldeles knäpptyst efter en kort stund..
Hjälp, någon. Vad pratar man om?

Ta lätta ämnen i början och öka successivt med mer personlig nivå ju längre samtalet lider och om ni kommer bra överens.
Se det som en trappa ungefär, först lite ledigt vardagsprat för att bryta isen, sen mer och mer personligt.

efter egna tabbar så håller jag med KS
(även om jag inte söker partner)
jag kunde tex förut när nån frågade varför jag inte dricker alcohol svara (till totalt främlingar) " för att min pappa är alkis och jag hatar det giftet" vilket resulterar med att folk ler lite konstigt och så snabbt som dom kan artigt avlägsnar sig
nu svarar jag lite mer diffust tex "för att jag inte vill" el liknande

även om just du kanske dricker alcohol så kanske det finns andra saker som man kanske sparar att berätta tills man känner personen bättre

Det låter vettigt, jaa.

Grejen är just den att jag suger på att komma på vad man säger. vad man pratar om.
När jag tänker på något att säga blir det svart i huvudet. Vilket blir till stress, och när stressen slår in, funkar inte hjärnan alls längre.

Vill inte sitta i den där tystnaden. Vill inte känna efteråt att jag kastat tiden på dumma nonsens frågor..

Dyker det bara upp saker att säga i huvudet på er andra?

rapchic skrev:" för att min pappa är alkis och jag hatar det giftet"

Jag har kört varianten: "Eftersom halva släkten består av missbrukare är risken stor att jag har dåliga gener"
Väldigt få uppskattar ett sådant svar ...

Krigarsjäls råd är bra.
Lagom neutrala ämnen är bra. Vad man är intresserad av exv. Resor, djur, något tv-program.
Eftersom du vet hans intressen led in samtalet på det han kan/vill prata om, funkar bra om man själv börjar få tunghäfta.

Utbildning - vad vill han jobba med? Vad har du själv för yrkesplaner/drömmar?

Jag tycker det är behändigt att göra något samtidigt som man pratar, det blir inte lika tajt liksom. Exv kan en promenad ge upphov till många samtalsämnen.

Om man vill undvika prata går man på bio, om det finns tid för det. Efteråt kan man diskutera filmen, andra filmer, regisörens andra filmer, skådespelarna, favoritfilmer i allmänhet osv i alla oändlighet.

Lycka till!

Hej Dark_Solitude!

Jag håller med om att KrigarSjäls, rapchics och calimas råd är bra. Lycka till så mycket!

Calimas råd handlar nog om detta men intressera dig för personens intresse. Leta efter en gemensam nämnare till dina egna. Vad man gör sen och hur man gör det i praktiken vettefan. Något jag läst nånstans.

För några år sedan, blev jag lätt den som tog över samtalet.
Tog över är nog fel ord, men jag pratade nästan hela tiden.
Frågade en massa, pratade en massa strunt med mer.
Var för osäker för att vara tyst.

Nu har jag märkt att om personkemin stämmer, så går pratet av sig självt.
Man behöver inte komma på något att prata om, det sköter sig själv.

Hoppas det går bra för dig!!

Jag har börjat lusläsa tidningen varje dag, då har ja märkt att det är lättare att spontant börja med något som hänt runt om i världen under veckan.
Även vilka utställningar som finns (står oftast i metro), då kanske man kan gå på en utställning el liknande tillsammans och har dessutom något att diskutera under träffen.

Vilket är bra som start, sen brukar resten flyta på ganska automatiskt om man "klickar".