OT

Miche skrev:tack för tipset, cykel kommer jag nog att få ut på försäkringen.

Aha, hur fungerar det med försäkringen, är inte självrisken dyr eller har du en specialförsäkring?

Nej, det ska vara motpartens trafikförsäkring det går på eftersom jag i det här fallet är oskyddad trafikant!

jag fick välja att gå på promenad istället för att vara med på vanliga gympan i högstadiet. sen fick jag reda på att jag iaf inte skulle bli godkänd, så då skolkade jag från de lektionerna (också...) istället.

är det någon som vet vilka mål som finns med idrottsämnet? alltså vad är det man tänkt sig att eleverna ska lära sig rent formellt?

LostInAForest skrev:jag fick välja att gå på promenad istället för att vara med på vanliga gympan i högstadiet. sen fick jag reda på att jag iaf inte skulle bli godkänd, så då skolkade jag från de lektionerna (också...) istället.

är det någon som vet vilka mål som finns med idrottsämnet? alltså vad är det man tänkt sig att eleverna ska lära sig rent formellt?

det är väl lite olika, min man hade en lärare som trodde att eleverna var militärer tex krav på att man skulle göra 10 armhävningar i snabb takt (utan vila mellan) och kunna springa 2-3 kilometer trots ansträngningsastma (dvs när min man kolapsade av ansträngningsastma så så skrek läraren på han att han var en vekling m.m)

själv minns jag bara ett sånt krav, att kunna hoppa över 40 cm i höjdhopp (vilket jag inte kunde) men jag vet inte om det var för G för hela kursen eller bara "friirdott", vad jag minns då jag läste kraven på G, VG och MVG (det var krav på lärarna att visa sånt i min skola) så skulle man göra "efter bästa förmåga" och vara "intresserad" för att få G, på ett ungefär iallafall.

edit: så hur betygen ställs beror helt på hur läraren läser betygskriterierna

Barn, aspiga eller inte, blir vad man ger dem tillfälle att bli.

När barn säger "jag vill skicka mina matrester till Somalia" eller skriver en önskelista och vill posta den till Jultomten, eller säger "jag vill bygga en rymdraket" så säger lärarna "det går inte (det förstår du när du blir äldre)".

Så barnen ger mer eller mindre upp alla såna idéer och försöker istället klara vad lärarna säger att de kan klara.

Istället skulle man kunna säga "det går nog inte men vi ska lära dig allt vi kan om hur det kanske skulle kunna gå att göra (så får du själv se om du vill försöka dig på det eller på något annat sen)".

Det borde alltid finnas vuxna närvarande i skolan så att ingen mobbing kan förekomma, i vart fall inte utan att nån vuxen är där och ser det. Barn ska inte vara utlämnade åt andra barn, det måste finnas någonstans för dem att ta vägen där de kan vara fredade från andra barn. Måste inte nödvändigtvis vara just lärare, går nog bra med andra vuxna också.

minni skrev:Det borde alltid finnas vuxna närvarande i skolan så att ingen mobbing kan förekomma, i vart fall inte utan att nån vuxen är där och ser det. Barn ska inte vara utlämnade åt andra barn, det måste finnas någonstans för dem att ta vägen där de kan vara fredade från andra barn. Måste inte nödvändigtvis vara just lärare, går nog bra med andra vuxna också.

Sedan skulle de ju vara en fördel om de vuxna skulle ingripa istället för att stå och se på.

Meppe skrev:Sedan skulle de ju vara en fördel om de vuxna skulle ingripa istället för att stå och se på.

Min dotter har skällt ut ett antal lärare för att de varit inaktiva då mobbing pågått (bl.a. i en skola där "mobbing inte finns").

Ett av de stora problem skolan har är faktiskt lokalerna. Ofta är lokalerna på tok för ljusa, och har lysrör som blinkar. Vanliga neurotyper tänker inte på det, men jag blev grymt irriterad av det. Sedan skulle de ljudisolera lokalerna mer, samt ha mindre fönster. För det som händer utanför fönstren drar lätt till sig uppmärksamhet.

Miche skrev:

Meppe skrev:Sedan skulle de ju vara en fördel om de vuxna skulle ingripa istället för att stå och se på.

Min dotter har skällt ut ett antal lärare för att de varit inaktiva då mobbing pågått (bl.a. i en skola där "mobbing inte finns").

Har själv erfarenhet av lärare som står och se på i 10 minuter, så förslaget om att man inte ska lämna barnen ensamma fungerar inte på mig.

Meppe skrev:

Miche skrev:

Meppe skrev:Sedan skulle de ju vara en fördel om de vuxna skulle ingripa istället för att stå och se på.

Min dotter har skällt ut ett antal lärare för att de varit inaktiva då mobbing pågått (bl.a. i en skola där "mobbing inte finns").

Har själv erfarenhet av lärare som står och se på i 10 minuter, så förslaget om att man inte ska lämna barnen ensamma fungerar inte på mig.

Det som saknas är vettigt vidareutbildning av lärare så att de fattar att de ska ingripa och hur!

Finns en viss poäng att låta barnen lära sig hantera konflikter själva.

Att göra så att "mobbning inte kan förekomma" kommer leda till något som kan liknas vid ett fängelse och såna ställen vill inte de flesta av oss befinna sig i.

Parvlon skrev:Finns en viss poäng att låta barnen lära sig hantera konflikter själva.

Konfliktlösning är ingenting som kommer av sig själv för alla elever, det gäller faktiskt att lärarna vet hur man lär ut det.

Parvlon skrev:Att göra så att "mobbning inte kan förekomma" kommer leda till något som kan liknas vid ett fängelse och såna ställen vill inte de flesta av oss befinna sig i.

Ärligt talat tycker jag att det du skriver är rent skitsnack och har ingen verklighetsförankring i en fungerande modern skola som bygger på jämlikhet, demokrati och medbestämmande.

Du blandar ihop det med auktoritär pedagogik vilket är inte alls är samma sak!

De lär ut det genom att övervaka och senare kanske ta i det. Teori och praktisk erfarenhet är helt skilda saker. Fortsätt leva i fantasin om du vill. Själv har jag aldrig sprungit till lärarna när det hettat till utan tagit hand om det själv och det har fungerat jävligt bra (visserligen fått hjälp av äldre ett par ggr). Samma verkat gälla för de flesta andra jag har observerat. De som förlitar sig på "vuxen makt" får allt som oftast mer skit senare.

Meppe skrev:Sedan skulle de ju vara en fördel om de vuxna skulle ingripa istället för att stå och se på.

Ja, självklart är det ju det. Vad jag menar är att när en skola påstår att det inte förekommer någon mobbning så är det ju rimligt att det åtminstone finns vuxna som faktiskt varit på plats och kan vittna om detta. Sen tror jag inte att lärare har den lämplighet som krävs för att förstå när det är läge att ingripa, det är allt för vanligt att vuxna bara ser på när mobbning förekommer.

Apropå vad Parvlon skriver så tycker jag man måste skilja mellan mobbning och konflikter. Självklart måste barn till viss del lösa sina konflikter själva och vuxna måste då hålla sig i bakgrunden. Barn kan dock inte lösa alla konflikter på egen hand, det kan inte vuxna heller, det är därför som vi har ett rättssystem.

Definiera mobbning. Kom inte och säg att "det är nått man känner" eller liknande bara.

Rättssystem har inte med saken att göra, förstår inte hur du menar där. Ofta konflikter mellan barn kommer upp i rättegångar?

Angående att det finns skolor som har nått reklambudskap som påstår att de är mobbningsfria tror jag man ska se som att de "tar tag i sånt som kan leda till mobbning". Är så självklart att det är löjligt att påpeka imo.

Vissa människor är bättre än andra på t.ex. köra bil och det spelar ingen roll hur länge en person som inte har anlag för det trännar, den personen kommer aldrig bli mer än meddelmåttig på bilkörning. Det måste ju vara likadant i skolan. En elev som inte klarar av att lära sig ett eller flera ämnen och som inte har något intresse av det, kommer troligtvis bara lyckas förstöra för dom andra. Genom att prata, springa runt o stoja.

Då måste det ju vara bättre att skicka iväg den eleven till en praktikplats där det kanske finns något som eleven tycker är kul o intressant. Självklart så bör alla lära sig mate och kunna läsa och skriva, men utöver det så känns det som ett slöseri, både för läraren som har en nästan omöjlig uppgift med den eleven och dom andra eleverna som inte får lugn o ro tack vare just den där stökiga eleven.

Som sagt vad skolan är inte gjord för alla, jag vet inte hur länge skolan har varit obligatorisk, men människan har under alla tider kunnat lära sig saker genom att praktisera istället för att läsa om dom.

Jag har inte läst igenom alla inlägg, men enligt den nya skollagen som trädde i kraft i juli i år så är skolan skyldig att anpassa undervisningen efter eleverna. Min son går i 8:an och jobbar med 9:ans engelska tex. Däremot i matte ligger han sämre till och då har undervisningen anpassats där också.
Tyvärr är det i de här ämnena som det fungerar, resten av lärarna har sämre förståelse.

Jag ville bara lyfta fram den här punkten i den nya skollagen, kan vara bra att känna till.

@Parvlon, alla barn har inte sådana förmågor utan hamnar i kläm, då måste vuxna, helst utbildade gripa in, innan det gått för långt och kanske t.o.m. hamnar i domstol, vilket har hänt och kommunen har dömts till skadestånd.

Miche skrev:Det som saknas är vettigt vidareutbildning av lärare så att de fattar att de ska ingripa och hur!

Nej. Att man ska ingripa och hur man ska göra det visste jag när jag var 10 år. Men jag saknade makt då. Vad som behövs är lärare med

1. mod och engagemang i andra människor och lika mycket social begåvning som tydligen jag har
2. makt.

Utbildning i anti-mobbningsarbte är för folk med egen, bristande begåvning i ämnet. Och eftersom det är ett utanpåverk så torde de ändå inte klara de svåra situationerna, som om man har otur är de där vuxna behövs som mest.

Om inte mina insikter är inbillning från min sida, förstås.

Parvlon skrev:Definiera mobbning. Kom inte och säg att "det är nått man känner" eller liknande bara.

Jag har ingen definition av mobbning på rak arm, får väl eventuellt återkomma om det. Jag tror att de flesta människor intuitivt kan skilja mellan mobbning och konflikter, därmed är det naturligtvis inte samma sak som att säga att mobbning kan definieras utifrån en känsla.

Parvlon skrev:Rättssystem har inte med saken att göra, förstår inte hur du menar där. Ofta konflikter mellan barn kommer upp i rättegångar?

Jag menar att när vuxna människor inte lyckas lösa sina konflikter sinsemellan så kan rättssystemet hjälpa till med det. Grundregeln är naturligtvis att människor som själva är berörda av en konflikt själva också ska lösa konflikten, utan att andra behöver blanda sig i. Dock tillåter rättssystemet inte vilka handlingar som helst, såsom att döda, misshandla, hota, stjäla o s v. Samhället har tagit på sig uppgiften att skydda enskilda individer från sådana handlingar.

Även barn som går i skolan behöver skydd från att utsättas för våld, trakasserier etc. I skolan är det dock rimligt att det finns vuxna människor som har huvudansvaret för detta anser jag. Till skillnad från vuxna så kan barn själva inte välja bort sin skola om de mår dåligt av att vara där. En vuxen kan ju om inte annat söka sig ett nytt jobb, eller sjukskriva sig om det skulle gå så långt.

Nu brukar jag tycka att Jonsch är lite knäpp (förmodligen i samma utsträckning som han tycker jag är det) men jag håller faktiskt med när det gäller mobbningsfrågan. Jag undrar bara vilken axiomfri verklighet det grundas på

Jag tror dock att en bättre undervisning hjälper till för att minska mobbning. Med mer fokus på bra undervisning så blir det mindre stökigt och lärarna får bättre kontroll och dessutom förändrar det förutsättningarna för elevernas interna statusliga.

Vad sägs om definitionen "upprepade handlingar med avsikt att skada en annan människa"?

Krake skrev:Jag tror dock att en bättre undervisning hjälper till för att minska mobbning. Med mer fokus på bra undervisning så blir det mindre stökigt och lärarna får bättre kontroll och dessutom förändrar det förutsättningarna för elevernas interna statusliga.

Enligt sjuhundrafemtioelva undersökningar bor jag i landet med världens bästa undervisning, och har ändå lyckats bli mobbad tills jag var övertygad om att jag inte förtjänar att leva.