Med anledning av diskussionen i här: http://www.aspergerforum.se/artikel-om-sarbegavade-barn-t23285.html tänkte jag att idéer om hur utbildningen egentligen ska gå till kan diskuteras i den här tråden. Det gäller dels om hur skolan ska anpassas så att den fungerar adekvat även för autister/aspergare och andra utsatta grupper men också om hur den rent generellt ska förbättras för allas bästa, både de svaga och de starka.


Moderator: ändrade rubriken lite.

en enkel sak jag tänkt på är att om nu det är helt förbjudet att räkna matte snabbt, så istället för att ungarna ska hjälpa dom andra eleverna (tvivlar att dom får lön för det ), sudda matteboken, rita m.m. kanske dom kan sitta med ett ämne dom har svårt för ett tag på lektionen. tex så var jag jättedålig på skrivstil.

men ännu bättre (om inte ungen är som jag jättedålig på tex skrivstil men (inte som jag) är värsta mattegeniet, då kan man kanske göra så ett tag) är väl att helt skippa jante. eller i värsta fall få göra extrauppgifter om man nu tycker det är kul (jag menar med internet idag borde det inte vara så svårt att göra en "uppgiftst sida" för mattelärare)

särskilt i en sån skola som jag gick i (byaskola dvs 1-2:an 2-3:an 3-4:an, när man väl fått en klass så följdes man oftast åt, ibland var det 3 olika årskullar i 1 klass ibland bara 1 beroende på hur stora klasserna var. i min klass var vi 9 pers och klassen vi gick med var det 6 st tex) så är ju alla ungar ändå på olika nivå så det borde inte ens vara så svåtr för lärarna

Bra Krake!

Själv anser jag att dagens skola är alldeles för generaliserande gentemot barnen, man ser inte barnen som individer utan som grupper, vilket får förödande konsekvenser för väldigt stor andel barn.

Det som felar i skolan idag är utbildning av lärarna, de lär sig inte att klara av att hjälpa barn som tänker annorlunda (alternativa lösningar i matematik är ofta rätt, dock inte alltid) vilket gör att både låg- och högbegåvade barn hamnar i kläm.

Utåtagerande barn (ADHD m.fl.) får effekten att de stör de andra barnen väldigt mycket, här saknas det resurser att ta hand om dessa barn. Att placera dem i särklass är inte heller rätt, det ger dem en stämpel för livet men är knappast resursoptimalt.

Lösningen då?
Att låta skolan vara kvar i kommunal regi är totalt vansinne, återför istället skolan till staten (liksom all vård, det ska inte finnas skillnader mellan kommuner och landsting) och ge skolan bättre resurser. En resursstark skola sparar massor med pengar på sikt samt skapar bättre inkomster för landet.

Lägg om lärarutbildningen så att lärarna får lära sig att hantera alternativa metoder, de metodiker de lär sig idag fungerar inte för alla barn.

Det ska inte ställas krav på diagnos för att barn ska få den hjälp de behöver, det strider mot skollagen och är dessutom resursineffektivt. Alla barn har rätt till nödvändig hjälp, oavsett om de har diagnos eller inte.

Man kunde ju ta och titta lite på hur den finska skolan fungerar. Tror det inte handlar så mycket om resurser utan det måste bli mer ordning och reda i klasserna och lärare måste kunna säga ifrån.

åh kom på en till sak
att dom ska sluta lägga ner byaskolor.
byaskolor blir per automatik mindre grupper = mer tid för lärarana till varje barn. mer flexibilitet om man har två årskurser i samma klass (tror jag fick läsa matte på nästa klass nivå då vi ändå var i samma klassrum men är inte hundra ) tex. en annan sak är ju att det är närmare till naturen vilket jag inte vet men kan gissa kan vara bra för hyperaktiva barn. kortare busstid (om en av skolorna som finns i min kommun läggs ner blir det mer än 45 min busstur för alla barn i en ganska stor by vid utkanten av kommunen, dvs alla från åtminstånde ettan )

Låter väldigt trevligt med byaskolor med så få elever till skillnad från de klasser som man själv gick i där storleken på klasserna som regel låg mellan 25-30 barn ungefär. Jag brukade i stort sett bara sitta av lektionerna, svara på frågor om man fick några för att gå hem och ev. göra uppgifter och plugga hemma sen istället om det behövdes.

Wine skrev:Låter väldigt trevligt med byaskolor med så få elever till skillnad från de klasser som man själv gick i där storleken på klasserna som regel låg mellan 25-30 barn ungefär. Jag brukade i stort sett bara sitta av lektionerna, svara på frågor om man fick några för att gå hem och ev. göra uppgifter och plugga hemma sen istället om det behövdes.

25-30 elever jag är glad att jag gick i byaskola, vi hade inte ens så stor klass på högstadiet (då vi gick i en skola i stan) vi hade ett skolår 64 elever i hela skolan, vilket skulle innebära att det nästan är 2 "normala" klasser.

jag tror faktiskt att en av anledningarna jag fick stora problem så sent är pga min tidiga skolgång trots att jag blev utfryst av eleverna (lärarna var mina kompisar)
fast om jag fått diagnos tidigt kanske jag kunnat gå ut skolan så det är väl både på gott och ont

Det som tyvärr saknas lite för ofta på små skolor är kunskapen om att mobbing förkommer även där.

Mina barn gick på en F-6 skola med omkring 70 elever och lärarna blundade för mobbingen och hävdade att den inte fanns.

Miche skrev:Det som tyvärr saknas lite för ofta på små skolor är kunskapen om att mobbing förkommer även där.

Mina barn gick på en F-6 skola med omkring 70 elever och lärarna blundade för mobbingen och hävdade att den inte fanns.

det beror nog lite från skola till skola (inte bara mängden ungar altså) tex så fick man när man hade kalas i mina klasser inte välja vilka man skulle bjuda utan man fick välja med tex "alla tjejerna", "alla i klassen", "alla i ens årskull".
däremot förekom utfrysning men inte fysisk mobbing.
men det försöktes då motverkas

Bara ett allmänt råd: De skolor som påstår sig vara mobbningsfria ska man inte sätta sina barn i. Det är nästan alltid de som har mest mobbning och sämsta lärarna.

Meppe skrev:Bara ett allmänt råd: De skolor som påstår sig vara mobbningsfria ska man inte sätta sina barn i. Det är nästan alltid de som har mest mobbning och sämsta lärarna.

"mobbningsfri" = "vi blundar för mobbningen"?

Meppe skrev:Bara ett allmänt råd: De skolor som påstår sig vara mobbningsfria ska man inte sätta sina barn i. Det är nästan alltid de som har mest mobbning och sämsta lärarna.

eller att dom är bra skolor dvs att dom skryter om att alla klarar skolan med minst G.
så var min mans grundskola, han känner en tjej som fick G i engelska som inte ens kan räkna till 10 på engelska .
däremot när han nämde det för lärarna så vart han skickad till rektorn

Det har blivit värre nu med privatiseringen, gott om elever som får högre betyg än de ska så att skolan kan stoltsera med fina siffror, locka till sig fler elever och tjäna ännu mer pengar (vilket är en naturlig följd av vinstintressen).

Miche skrev:Det har blivit värre nu med privatiseringen, gott om elever som får högre betyg än de ska så att skolan kan stoltsera med fina siffror, locka till sig fler elever och tjäna ännu mer pengar (vilket är en naturlig följd av vinstintressen).

den skolan som jag pratade om var defenitivt inte en privatskola men ändå var dom "den bästa skolan" inom ett visst område

De skulle fixa luftkvalitén i lektionssalarna. Jag slår vad om att andelen barn med koncentrationssvårigheter skulle kunna halveras bara genom att skolorna fick fungerande luftkonditionering.

Mellanvärld skrev:

Meppe skrev:Bara ett allmänt råd: De skolor som påstår sig vara mobbningsfria ska man inte sätta sina barn i. Det är nästan alltid de som har mest mobbning och sämsta lärarna.

"mobbningsfri" = "vi blundar för mobbningen"?

Jo.

Luftkonditioneringen är en bra poäng faktiskt. Personligen tror jag, ur en rent pedagogisk synvinkel, att en tydlig relation mellan teori och verklighet är viktig - i alla ämnen, även idrott.Jag tror heller inte att man behöver vara så försiktig med att använda svåra ord eller koncept om man är noga med att förklara deras ursprung. Exempelvis så fick jag ingen förklaring på hur magnetism fungerar (en relativistisk effekt) förrän jag läste fysik på universitetet. Istället hade en lärare kunnat förklara hur det hängde ihop med principerna för relativitetsteori helt utan matematik och svarat på en fråga så att en hel klass både skulle ha förstått och blivit väldigt fascinerade och nyfikna. Så borde undervisningen vara men är det tyvärr inte. Fokus ligger på att slaviskt följa läroplanen inte på att följa barnens läroplan.

Krake skrev:Luftkonditioneringen är en bra poäng faktiskt.

Jo, och det är viktigt att den är extremt tyst, sådana ljud kan göra mig vansinnigt trött (trots att jag inte ens hör den pga min tinnitus) och det finns många vars koncentration störs av ljudet.

(nu kommer nog många inte tycka om mig men)

mer idrott, att röra sig är ju bevisat att det gör så att man lär sig bättre (minst en timme/dag enligt forskning) men det tycker jag inte ska vara liktydigt med mer fotboll/handboll/basket m.m. utan man ska släppa in andra idrotter i skolan.

det bästa idrottsläraren jag haft (gymnasiet) var en lärare som hade mycket alternativa sporter som inte var lagsporter (tex yoga, cirkus, gym m.m.) däremot blev hon så mobbad av klassen att hon slutade (det var bara jag och mina kompisar som också var lite utanför som gillade hennes lektioner men då älskade vi dom och vi berättade det för henne också)

Ja dålig luftkonditionering tror jag spelar en ganska stor roll, kommer själv ihåg hur trött man blev när det var för varmt och säkerligen dålig luft på grund av att klasserna brukade vara så stora, 25-30 elever.

Tycker också att det borde kunna finnas mer utrymme för idrott i undervisningen eftersom det som sagt är bevisat bra för inlärning men också bra även för den totala hälsan och välmåendet och i ett långsiktigt perspektiv tror jag det är bäst att lära in sig så tidigt som möjligt att vänja sig vid fysisk aktivitet.

För de som inte tycker om eller har svårt för idrott eller lagsporter på grund av olika anledningar som t.ex. AS, dålig motorik och risk för att bli utanför då man ska välja lag t.ex. så kunde man ju få ha mer valfrihet under idrottslektionerna. Man kunde ju få välja att t.ex. få ta en promenad istället för att spela fotboll och/eller dela upp klassen i olika mindre grupper där man kunde anpassa förutsättningarna och alternativen till de olika elevernas förmåga och intresse. Ungefär som man hade allmän och särskild matte när jag gick i skolan.

Bättre att man rör på sig lite än inget alls på grund av att man kanske inte ens närvarar på idrottslektionerna på grund av ointresse eller för att det inte är kul att bli vald sist till ett lag. Vi hade i all fall den möjligheten att få välja att ta en promenad på idrottstimmarna i högstadiet då vi inte ville eller orkade delta i annat. Jag vet inte om det var speciellt för just den läraren vi hade eller om det är allmänt förekommande att man kan göra så.

som sagt jag tycker för att idrott varje dag ska kunna bli bra så måste idrott vara mer än bara lagsporter

Jag håller med om att idrott är bra (men kalla det hellre något annat, idrott låter så elitistiskt).

Jag vantrivdes med skolgympan men äntligen i sexan fick jag en bra gympalärare som faktiskt såg individerna och gav möjligheter att jobba efter egna möjligheterna, i sjuan bytte jag skola, men det gjorde gympaläraren med, så jag fick ha kvar honom i hela högstadiet (snacka om tur)!

Jag bävade återigen inför idrotten i gymnasiet (nästa skolbyte), men han bytte skola igen så min tur förföljde mig!

Jag fick dock aldrig något toppbetyg i idrott, men de ettor och tvåor jag hade fram till femman gick upp till en trea.

Numera föredrar jag att promenera, cykla (men nu är cykeln överkörd och förstörd och min kondis är i botten) och simma (det blir dock väldigt sällan).

I gymnasiet fick jag streck i idrott för jag tyckte inte om idrotten i skolan med just lagsporter, fridrott, tävlingar m.m. och jag tyckte också att det var jobbigt att duscha och ta med ombyte, handduk, hygienprodukter m.m. och att komma ihåg allt detta, men jag har aktiverat mig ändå på egen hand på fritiden med att simma, cykla och promenera.

Miche skrev:Numera föredrar jag att promenera, cykla (men nu är cykeln överkörd och förstörd och min kondis är i botten) och simma (det blir dock väldigt sällan).

Lite webbadresser till ställen där man kan få tag på begagnade prylar gratis (och kanske även en cykel):

http://rensavinden.nu/

http://www.bortskankes.se/

http://www.ilovegratis.se/

Wine skrev:Lite webbadresser till ställen där man kan få tag på begagnade prylar gratis (och kanske även en cykel):

tack för tipset, cykel kommer jag nog att få ut på försäkringen.