Grubblar ni mycket eller hur är det?
67 inlägg
• Sida 1 av 3 • 1, 2, 3
Grubblar ni mycket eller hur är det?
Hej
Det här kanske är att sticka ut hakan men jag kör endå, man är ju AS
Jo, jag fundera på det här, grubblar ni mycket om livet, universum och allt ting ?
(vet att det är 42)
Jag försöker att inte grubbla för mycket men jag vet desto äldre jag blir, desto mer information får jag in i min hjärna och då står mr depression på lut, även fru ångest.
Då försöker jag att inte tänka så mycket utan mera att vara, på så sätt får jag vardagen att flytta.
Där i mot när jag har fått ett uppdrag så sätter jag mig ner och funderar på, hur bäst löser jag det här.
Nu kommer jag vara nedlåtande mot dom som är "normal", för att tala om hur jag löser ett problem.
När en normal ser bara en sida av medaljen så ser dom inte baksidan, det är då dom problem sedan medan jag även ser baksidan på medaljen.
Frågan är, gör ni likadant som jag, får ett jobb, sätter mig ner och fundera på hur jag ska lösa det, vilka problem som kan dyka upp m.m.m
Det kan vara kul och hör hur ni andra gör?
Men även om dom som är normala inte förstår ert sätt att göra jobbet.
Om det är så att ni inte förstår vad jag menar så kan det hänga ihop med att jag sitter på jobbet med feber, kan vara, ja ni vet vad jag menar.
Det här kanske är att sticka ut hakan men jag kör endå, man är ju AS
Jo, jag fundera på det här, grubblar ni mycket om livet, universum och allt ting ?
(vet att det är 42)
Jag försöker att inte grubbla för mycket men jag vet desto äldre jag blir, desto mer information får jag in i min hjärna och då står mr depression på lut, även fru ångest.
Då försöker jag att inte tänka så mycket utan mera att vara, på så sätt får jag vardagen att flytta.
Där i mot när jag har fått ett uppdrag så sätter jag mig ner och funderar på, hur bäst löser jag det här.
Nu kommer jag vara nedlåtande mot dom som är "normal", för att tala om hur jag löser ett problem.
När en normal ser bara en sida av medaljen så ser dom inte baksidan, det är då dom problem sedan medan jag även ser baksidan på medaljen.
Frågan är, gör ni likadant som jag, får ett jobb, sätter mig ner och fundera på hur jag ska lösa det, vilka problem som kan dyka upp m.m.m
Det kan vara kul och hör hur ni andra gör?
Men även om dom som är normala inte förstår ert sätt att göra jobbet.
Om det är så att ni inte förstår vad jag menar så kan det hänga ihop med att jag sitter på jobbet med feber, kan vara, ja ni vet vad jag menar.
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
DruttenSE skrev:...
Jag försöker att inte grubbla för mycket men jag vet desto äldre jag blir, desto mer information får jag in i min hjärna och då står mr depression på lut, även fru ångest.
Då försöker jag att inte tänka så mycket utan mera att vara, på så sätt får jag vardagen att flytta.
Att bara vara är ju idealet men jag har svårt för det, jag grubblar lätt för mycket. Tycker allting blir mer och mer komplicerat hela tiden.
- barracuber
- Inlägg: 10992
- Anslöt: 2007-02-11
- Ort: Västsverige
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Jag grubblar nog ganska mycket och även på det som man nog skulle kunna kalla "skitsaker", därför är det mycket som blir komplicerat. En mattelärare som jag haft sa en bra sak en gång på en lektion, att när man är ung då tror man att man vet mycket men ju äldre man blir ju mer blir man varse om hur lite man egentligen vet om allt (något åt det hållet).
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Min hjärna går på speed 24/7, i min roliga kombination av AS och ADD, så ja, jag grubblar alldeles för mycket, analyserar och försöker lösa problem som rätt många tycker man kan strunta i. Går åt sjukt mycket energi till det... Men visst är det trevligt att filosofera emellanåt.
- Henkkalexi
- Inaktiv
- Inlägg: 6845
- Anslöt: 2011-05-17
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Ja jag har ett starkt behov av att analysera, det går nog inte att ändra på för då går man emot sin personlighet antar jag.
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Wine skrev:Jag grubblar nog ganska mycket och även på det som man nog skulle kunna kalla "skitsaker", därför är det mycket som blir komplicerat. En mattelärare som jag haft sa en bra sak en gång på en lektion, att när man är ung då tror man att man vet mycket men ju äldre man blir ju mer blir man varse om hur lite man egentligen vet om allt (något åt det hållet).
En variant på den är ungefär:
Ju mer man vet desto mer förstår man vad lite man vet.
- barracuber
- Inlägg: 10992
- Anslöt: 2007-02-11
- Ort: Västsverige
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Folk säger jag tänker för mycket, men jag fick ju hyfsade betyg i skolan och på olika tester så nått av tänkandet lär ju varit till fördel.
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
En annan gubbe har tänkt tillräckligt på ingenting imo.barracuber skrev:En variant på den är ungefär:Ju mer man vet desto mer förstår man vad lite man vet.
http://www.brainyquote.com/quotes/autho ... rates.htmlI know nothing except the fact of my ignorance.
I am the wisest man alive, for I know one thing, and that is that I know nothing.
As for me, all I know is that I know nothing.
True wisdom comes to each of us when we realize how little we understand about life, ourselves, and the world around us.
True knowledge exists in knowing that you know nothing.
My advice to you is get married: if you find a good wife you'll be happy; if not, you'll become a philosopher.
Once made equal to man, woman becomes his superior.
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Jag brukar föreställa mig att det som jag grubblar på står skrivet på en lapp och att jag plockar lappen ur huvudet och kastar den. Jag gör rörelsen fysiskt. Fungerar inte det så upprepar jag den, då brukar jag kunna hindra mig själv från att fastna i tankebanor som sällan leder någonstans.
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Jag försöker endast grubbla över det som kommer beröra mig direkt. Grubblet försöker jag sen omsätta i planering och handling. Behovet att tänka större än så har jag generellt inte.
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Jag är en stormästare på att grubbla. Ofta grubblar jag på saker som inte går att lösa utan jag bara ältar och ältar.Det slutar med att jag är snurrig och virrig. Så är det nästan jämt.
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Naturligtvis. Man är ju en tänkande människa.
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Ok på det viset! ja man kan tro det är jag som skrivit det inlägget vill jag då säga.. Åh herregud fick nästan en chock av detta, ja jag kan bara säga nu fy så ruskigt alltsåkullan skrev:Jag är en stormästare på att grubbla. Ofta grubblar jag på saker som inte går att lösa utan jag bara ältar och ältar.Det slutar med att jag är snurrig och virrig. Så är det nästan jämt.
- Uddaaspergare
- Inlägg: 163
- Anslöt: 2011-09-21
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
jag är en grubblare, definitivt.
kanske kommer sig en viss del av grubbleriet av att jag kan vara vansinnigt impulsiv (mindre med åren dock), och att när jag har möjlighet att stoppa en impuls och tänka över det hela ordentligt så vill jag VERKLIGEN försäkra mig om att det är helt genomtänkt innan jag skrider till verket. vilket oftast resulterar i att det inte händer ett skit, för jag fastnar på grubbelstadiet då man inte kan förutse och hitta lösingar på precis varenda liten grej som kan gå fel. eller rätt.
rätt är nästan ännu läskigare.
kanske kommer sig en viss del av grubbleriet av att jag kan vara vansinnigt impulsiv (mindre med åren dock), och att när jag har möjlighet att stoppa en impuls och tänka över det hela ordentligt så vill jag VERKLIGEN försäkra mig om att det är helt genomtänkt innan jag skrider till verket. vilket oftast resulterar i att det inte händer ett skit, för jag fastnar på grubbelstadiet då man inte kan förutse och hitta lösingar på precis varenda liten grej som kan gå fel. eller rätt.
rätt är nästan ännu läskigare.
- LostInAForest
- Inlägg: 458
- Anslöt: 2011-07-15
- Ort: sthlm
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Absolut. Jag grubblar för mycket på onödiga saker. Enligt mamma så är jag expert på att göra en hönsgård av en fjäder (att göra ett litet problem till ett stort). Jag låg vaken till 4-5 inatt t.ex. och grubblade på min C-uppsats... Jag önskar verkligen att det fanns en avstängningsknapp till hjärnan.
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Banzai skrev:Absolut. Jag grubblar för mycket på onödiga saker. Enligt mamma så är jag expert på att göra en hönsgård av en fjäder (att göra ett litet problem till ett stort). Jag låg vaken till 4-5 inatt t.ex. och grubblade på min C-uppsats... Jag önskar verkligen att det fanns en avstängningsknapp till hjärnan.
Sömnmedel? De moderna medlem lär ju inte verka långt in på nästa dag som de gamla gjorde..
Eller meditation kanske? Det vore jävligt häftigt om man kunde lära sig det. Har diskuterats en del på forumet, bl a nyligen här.
- barracuber
- Inlägg: 10992
- Anslöt: 2007-02-11
- Ort: Västsverige
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
barracuber skrev:Sömnmedel? De moderna medlem lär ju inte verka långt in på nästa dag som de gamla gjorde..
Eller meditation kanske? Det vore jävligt häftigt om man kunde lära sig det. Har diskuterats en del på forumet, bl a nyligen här.
Jag har insomningstabletter, men jag avskyr att ta dem - det känns alltid som att jag inte får luft (p.g.a. att de är muskelavslappnande) och så känner jag mig "kemiskt seg" i huvudet dagen efter.
Meditation har jag aldrig provat, vet inte om det skulle fungera ö.h.t.
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Banzai skrev:Jag har insomningstabletter, men jag avskyr att ta dem - det känns alltid som att jag inte får luft (p.g.a. att de är muskelavslappnande) och så känner jag mig "kemiskt seg" i huvudet dagen efter.
Om du får diagnos kan du få rent melatonin på licens utskrivet av din husläkare. Funkar jättebra för mig, man somnar bra, vaknar pigg och känner sig utvilad, inga biverkningar får man heller som med andra sömnmedel t.ex. Propavan, Imovane m.fl. och melatonin är inte heller beroendeframkallande.
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Destruktivt, jobbigt grubbel?
Jag har sagt det förr: Läs Anna Kåvers bok Att leva ett liv, inte vinna ett krig.
Min psykolog rekommenderade mig den.
På hemsidan http://www.kbtiutveckling.se/ står om boken bl.a:
"En av grundpelarna i DBT är acceptans och denna bok vill på ett lättfattligt sätt förklara begreppet och visa hur det tillämpas. Acceptans innebär att välja att se, ha och stå ut med både sin inre och yttre verklighet, utan att fly, undvika, förvränga eller döma den - hur plågsam den än kan vara.
Ett accepterande förhållningssätt innebär inte att man avstår från att söka förändring i en svår situation. Att acceptera är, även om det kan tyckas paradoxalt, att handla aktivt, i enlighet med sina värderingar och mål. Det är denna dialektik, ett ständigt växelspel, mellan acceptans och förändring som är en av de karakteristiska egenskaperna i DBT."
Finns på biblioteket. Vill nån ha talboken så skicka mig ett PM.
Anna Kåver som sommarpratare 2011-07-18.
Jag har sagt det förr: Läs Anna Kåvers bok Att leva ett liv, inte vinna ett krig.
Min psykolog rekommenderade mig den.
På hemsidan http://www.kbtiutveckling.se/ står om boken bl.a:
"En av grundpelarna i DBT är acceptans och denna bok vill på ett lättfattligt sätt förklara begreppet och visa hur det tillämpas. Acceptans innebär att välja att se, ha och stå ut med både sin inre och yttre verklighet, utan att fly, undvika, förvränga eller döma den - hur plågsam den än kan vara.
Ett accepterande förhållningssätt innebär inte att man avstår från att söka förändring i en svår situation. Att acceptera är, även om det kan tyckas paradoxalt, att handla aktivt, i enlighet med sina värderingar och mål. Det är denna dialektik, ett ständigt växelspel, mellan acceptans och förändring som är en av de karakteristiska egenskaperna i DBT."
Finns på biblioteket. Vill nån ha talboken så skicka mig ett PM.
Anna Kåver som sommarpratare 2011-07-18.
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Jag gillar också Anna Kåver och hennes kollega Åsa Nilsonne, de har skrivit några böcker ihop, men jag har ibland svårt att komma in i tänket, har oftast inte kommit igenom deras böcker utan stupat nånstans- Håller just på med ditt tips för andra eller tredje gången.
Men mindfulness som sådant tror jag på. Läser just nu Lycka nu av Titti Holmer som gav mig en del kickar i inledande kapitlen, har rekommenderat den i andra trådar nyligen.
Kan reta mig något fruktansvärt på att jag inte får samma kick andra gången jag läser en bok som första!! Det handlar tydligen om situation, tillfälle, mående, känsla, precis som mindfulness menar. Men det gör mig både förbannad och orolig.
Läser även en coachtyp som heter Bengt Renander som också skriver mycket om den buddistiska livsfilosofin som ligger bakom mindfulness.
Har dessutom börjat på Konsten att undvika Nirvana, som handlar om skådespelaren Claes Malmberg. Malmberg konverterade till buddhismen bland annat för att komma bort från sitt knarkmissbruk. Boken är underhållande men frågan är om den inte mest är skriven i kommersiellt syfte.
Har ytterligare några tips jag inte kommer på just nu..
Men mindfulness som sådant tror jag på. Läser just nu Lycka nu av Titti Holmer som gav mig en del kickar i inledande kapitlen, har rekommenderat den i andra trådar nyligen.
Kan reta mig något fruktansvärt på att jag inte får samma kick andra gången jag läser en bok som första!! Det handlar tydligen om situation, tillfälle, mående, känsla, precis som mindfulness menar. Men det gör mig både förbannad och orolig.
Läser även en coachtyp som heter Bengt Renander som också skriver mycket om den buddistiska livsfilosofin som ligger bakom mindfulness.
Har dessutom börjat på Konsten att undvika Nirvana, som handlar om skådespelaren Claes Malmberg. Malmberg konverterade till buddhismen bland annat för att komma bort från sitt knarkmissbruk. Boken är underhållande men frågan är om den inte mest är skriven i kommersiellt syfte.
Har ytterligare några tips jag inte kommer på just nu..
- barracuber
- Inlägg: 10992
- Anslöt: 2007-02-11
- Ort: Västsverige
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Mina grubbelproblem är nog snarast att jag alltid försöker komma åt dom mest elementära delarna av problemet, t.ex. vilka naturlagar fins som begränsar, om det är ett tekniskt/naturvetenskapligt problem.
Det kan bli väldigt vindlande tankebanor, ibland kan funderingarna faktiskt lösa ett annat problem än det jag, funderar på för tillfället. Men det lösta problemet är då oftast ett problem som legat till sig ett tag. Till och från kan jag få kopplingar som efter diverse hopp, kommer in på t.ex. mellanmänskliga problem.
Men för det mesta känns mina funderingar mest vara av byfånetypen.
Det kan bli väldigt vindlande tankebanor, ibland kan funderingarna faktiskt lösa ett annat problem än det jag, funderar på för tillfället. Men det lösta problemet är då oftast ett problem som legat till sig ett tag. Till och från kan jag få kopplingar som efter diverse hopp, kommer in på t.ex. mellanmänskliga problem.
Men för det mesta känns mina funderingar mest vara av byfånetypen.
- lasseivägen
- Inlägg: 4798
- Anslöt: 2009-07-20
- Ort: På havet kaparkapten inte Rövare
Re: Grubblar ni mycket eller hur är det?
Jag vet inte om jag kan kalla det för att grubbla. Jag tänker mycket men det är mest för att få ordning i hjärnan av alla sorters intryck, tankar och känslor. Annars blir det bara någon j***a kaotisk och förvirrande gryta. Folk brukar säga ibland att jag tänker för mycket, men det behöver jag. Både inre och yttre världen måste sorteras, och det tar mycket av min tid och uppmärksamhet.
Grubblar ni mycket eller hur är det?
Jag köpte en bok om DBT för att behandla ADHD, som vänder sig till behandlare och baserad på en tysk förlaga. Kan inte påstå att den är skriven utifrån kommersiella intressen, boken var nästan omöjlig att beställa. http://www.hogrefe.se/Klinisk-psykologi/Neuropsykologi-och-minne/Psykoterapi-for-vuxna-med-ADHD/
Återgå till Att leva som Aspergare